Hälsa på lika villkor - Statens folkhälsoinstitut
Hälsa på lika villkor - Statens folkhälsoinstitut
Hälsa på lika villkor - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 8<br />
De flesta frågorna i den nationella folkhälsoenkäten ”<strong>Hälsa</strong> <strong>på</strong> <strong>lika</strong> <strong>villkor</strong>” (HLV)<br />
härstammar ursprungligen från tidigare gjorda landstingsenkäter i Norrland, Stockholm,<br />
region Västra Götaland, region Skåne och CDUST 3 -länen och/eller från SCB:s<br />
undersökning av levnadsförhållanden (ULF). Frågorna har valts ut och bearbetats i<br />
metodgruppen 4 samt testats i SCB:s mättekniska laboratorium och i en<br />
pilotundersökning (november 2003).<br />
Empiriska validitetstestningar som ger exakta resultat är svåra att utföra inom det<br />
psykosociala området, som många av frågorna i enkäten tillhör. Valideringen av<br />
frågorna i HLV utgörs framförallt av begreppsvaliditeten, frågans metriska förmåga att<br />
differentiera, tidigare användning av frågan samt det interna bortfallet vid tidigare<br />
undersökningar.<br />
Syftet med en begreppsvalidering är att belysa om måttet verkligen mäter det som det är<br />
avsett att mäta. Detta har vi gjort dels genom en teoretisk genomgång av vad som avses<br />
mätas och dels genom analyser av om frågan genererar förväntade eller meningsfulla<br />
samband med hälsotillstånd, kön, socioekonomiska grupper och/eller ålder.<br />
Begreppsvaliditeten för varje enskild fråga har även prövats <strong>på</strong> SCB:s mättekniska<br />
laboratorium. Testpersoner har fått fylla i formuläret och tala om hur de uppfattat<br />
frågorna och hur de tänkt när de svarat <strong>på</strong> respektive fråga. Dessa tester har sedan<br />
resulterat i modifiering av vissa frågor.<br />
Några av frågorna utgör mycket ”trubbiga” mätinstrument, <strong>på</strong> grund av utrymmesskäl.<br />
Dessa frågor förväntas inte generera någon större kunskap mätt vid ett enstaka tillfälle<br />
utan kan endast ge grova indikationer <strong>på</strong> eventuella förändringar över tid. De allra flesta<br />
bestämningsfaktorer är mångdimensionella och för att belysa alla aspekter krävs ett<br />
större frågebatteri än vad som är möjligt i en folkhälsoenkät.<br />
Denna rapport kommer att revideras vartefter frågorna i nationella folkhälsoenkäten<br />
vidareutvecklas.<br />
3<br />
De så kallade CDUST-länen består av landstingen i Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro<br />
och Södermanland.<br />
4<br />
Metodgruppen är den arbetsgrupp som aktivt deltagit med sin expertkompetens för att utforma<br />
denna undersökning <strong>på</strong> bästa sätt. Metodgruppen består av personer från landstingens<br />
samhällsmedicinska enheter och forskare som är knutna till dessa. Dessutom ingår även<br />
representanter från SCB och Socialstyrelsen. Gruppen leds av FHI.<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT