Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen

Medielandskap i förändring
Från handskrivet brev till
Facebook och Twitter
Filip Nordgren, 15 år
Jag använder min mobil mest till
att ringa, sms:a och lyssna på
musik. Vid datorn chattar jag med
kompisar via msn. Jag har också
ett facebook-konto men är inte inne
där så ofta. Tidningar läser jag när
jag kommer över dem.
Det är inte särskilt länge som människor
har kunnat kommunicera med varandra
utan att mötas öga mot öga. Postverket
föddes på 1600-talet men det var först
på 1800-talet som människor mer
allmänt började skriva brev till varandra.
Emilia Pettersson, 16 år
Mobilen använder jag mest för att
ringa och sms:a. På nätet är jag
mycket inne på Facebook. Jag vet
inte exakt hur många vänner jag har
där, men det är många. De flesta av
mina kompisar har mellan 100 och
300 Facebook-vänner.
AV LARS KLINgSTRÖM OcH JeNNIe WIDBORg
Brevskrivning var länge något som bara stater och
myndigheter ägnade sig åt. Dels var papper ett
sällsynt och kostbart material, dels var det skralt
ställt med läs- och skrivförmågan bland ”vanligt folk”.
De första ansatserna till ett postväsen i Europa togs
redan på 1400-talet. Den tyska ätten Thurn und Taxis
utvecklade då ett system för kurirpost mellan viktiga
orter i det dåtida habsburgska väldet – Österrike, södra
Tyskland, Ungern, Schweiz och Holland. På 1500-talet
hade de monopol på postbefordran i större delen av
centrala Europa. I Tyskland levde den märkliga familjens
monopol kvar ända till 1867.
I Sverige inrättades en första postlinje på sträckan
Stockholm – Markaryd – Hamburg år 1620. Under
de svenska fälttågen på kontinenten under trettioåriga
kriget, tog man del av den taxiska posten i Tyskland.
Den blev förebilden för Kungliga Postverket som inrättades
år 1636. Postlinjerna bestod av postbönder som
bodde på ungefär två mils avstånd från varandra längs
landsvägarna. De var skyldiga att vidarebefordra
breven till näste man i stafetten.
Detta första postverk befordrade huvudsakligen
officiella brev, myndigheter emellan. Privatpost lät
ännu vänta på sig.
På sjuttonhundratalet började dock medlemmarna
i de högre stånden att kommunicera brevledes
med varandra. Främst var det kvinnor som
ägnade sig åt brevskrivning. På så sätt kunde de
Hallå där hur använder du din dator och mobiltelefon?
Ali Dadary 15 år
Jag använder msn när jag spelar
datorspel via nätverk. Oftast har
jag då också webbkameran igång.
Eftersom jag spelar med folk från
hela världen är det ett smart sätt
att prata med varandra.
Ehuru jag nyss bortsände mit bref, skrifwer
jag likväl ständigt, til dess påsten går härnäst.
Af alla konstnärer prisar jag ingen
så högt, som den hwilken upfunnit skriftkonsten.
O! hwilken ljuflighet at härigenom
kunna språka med en frånwarande wän!
Så uttryckte sig en av Sveriges första kvinnliga
journalister, Catharina Ahlgren, år 1772.
odla sina litterära ambitioner och utbyta förtroligheter
med varandra. Att skriva brev blev
ett sätt att upprätthålla sociala relationer.
Med ökad läs- och skrivförmåga och även
ökande välstånd i Sverige skrevs det under
1800-talet allt fler brev. Den stora Amerikautvandringen
gav ytterligare fart åt brevskrivandet.
Vid slutet av 1800-talet föddes så den
än idag högst levande seden att vid jul och
påsk skicka korta hälsningar till sina vänner
på vackert färglagda kort.
Brevskrivandet var fullt levande långt in
på 1900-talet. Men så småningom minskade
behovet av att brevledes hålla kontakten med
släkt och vänner i takt med att allt fler hushåll
skaffade sig telefon. Postens välkända slogan
”Ett brev betyder så mycket”, förlorade
gradvis sin forna kraft.
Idag fyller mobiltelefoner, sms och datorer
det urgamla behovet för människor att kommunicera
med varandra – även om det många
gånger bara handlar om att tala om att man
finns och vill fortsätta med att hålla kontakt.
En känd tillverkare av mobiltelefoner slog
huvudet på spiken med sin enradare
”Connecting people”.
Märta Stopner, 16 år
Jag läser en del kompisars bloggar
på datorn men mest är jag inne på
Facebook. Det är många som pratar
om Twitter men jag vet inte om
någon som använder det än.
Matilda Bohlin, 16 år
Jag spenderar all ledig tid vid
datorn! Jag chattar med kompisar
via msn och använder
Bilddagboken och Facebook.
De sociala
medierna
växer i
raketfart
Även om du inte
är förtrogen med
begreppet sociala medier så är
sannolikheten stor att du redan utnyttjat något
av dem: Kollat en filmsnutt på YouTube, svarat
på en webb-enkät eller kanske rent av finns
med i ett gäng vänner på Facebook.
ALLT FLeR MÄNNISKOR HOPPAR På det digitala medietåget.
Fyra svenskar av tio använder sig idag av ett eller flera sociala
medier. Via allt mer sofistikerade mobiltelefoner och Internet-
tjänster håller inte bara ungdomar, utan också deras föräldrar,
kontakt med sina vänner – ofta över hela världen.
Det finns en uppsjö av sajter och tjänster på nätet som kan
inrangeras under begreppet sociala medier. Många är interna-
tionella men det finns också påfallande många som är svenska.
I DeT DIgITALA MeDIeLANDSKAPeT FINNS ännu en tydlig trend.
Traditionell radio och TV håller på att flytta över till Internet.
En stor del av Sveriges Radios utbud kan idag avlyssnas på
nätet – när helst det passar lyssnaren. Samma sak gäller
TV-programmen. SVT Play gör det möjligt att se sina favorit-
program i datorn istället för i den vanliga TVn. Samma tjänst
erbjuder TV4.
Via så kallad Poddradio kan man också ladda ner program
till sin Mp3-spelare för att lyssna på dem, till exempel på väg
till jobbet. Många av Sveriges Radios program finns som
Poddradio och det finns numera också Podd-TV. Även privat-
personer kan lätt producera poddradio med hjälp av dator,
mikrofon och en programvara.
UTVecKLINgeN INOM DeN DIgITALA MeDIeVÄRLDeN går just nu
oerhört snabbt. Så gott som alla de företeelser som beskrivs på
denna sida har tillkommit under 2000-talet, flera av dem under
bara de senaste åren.
De nya medierna tänjer på gränserna mellan nu och då,
mellan här och där och mellan vi och dom. De är i ordets verk-
liga bemärkelse gränslösa och skapar möjligheter som tidigare
i historien aldrig funnits. Förstås skapar de också problem.
Risken för negativ ryktesspridning är påtaglig. Det finns ju
ingen ”ansvarig utgivare” på Internet, som kan ställas till
ansvar för eventuellt osanna uppgifter.
Men om den fortsatta utvecklingen på området finns bara
en sak att säga: Den kommer att fortsätta – och i förmodligen
ännu snabbare takt än hittills.
Mats Andersson,
Simonstorp
Jag kollar på nyheter och
vädret via datorn. Men jag
skulle inte vilja vara utan
Norrköpings Tidningar på
morgonen. Den är helig.
Sven Andersson,
Stegeborg
Datorn är ett arbetsredskap för
mig och jag läser förstås också
nyheter på nätet. Och så betalar
jag räkningar via Internet. Men
annars är det papperstidningen
som gäller.
SOcIALA NÄTVeRK
Facebook. Här kan man ”umgås” med sina vänner.
Utbyta tankar och erfarenheter, lägga in bilder
och berätta om resor och upplevelser. Man kan
vidga vänkretsen genom att också släppa in kompisars
kompisar i den. Populär bland ungdomar
– men deras föräldrar har också hittat Facebook.
MySpace. En amerikansk sajt med ungefär
samma inriktning som Facebook. Många av
dagens artister har kommit fram genom att
lägga in sina videor på MySpace.
msn. Ungdomssajt som numera också satsar
på pensionärer. En portal med nyheter, dejting,
bloggar, videosnuttar, spel, kändisskvaller och
mycket, mycket annat.
Lunarstorm. En svensk sajt där ungdomar
umgås med andra ungdomar. Vållade enorm
debatt då den drog igång i början 2000-talet.
Sågs som ”fördärvlig” genom att dess innehåll
var så fritt och skapades av användarna själva.
Peter Johansson, Örebro
Jag läser flera tidningar på nätet.
Bland annat DN och New York
Times. Jag kollar också på andra
nyhetssajter och tycker att nyhetsbrevet
E-skogen är intressant.
Lyssnar också allt mer på radio via
Internet. Att sms:a via mobiltelefonen
är smidigt.
Lennart Hasselquist,
Åtvidaberg
Jag har ingen dator. Men jag har
en ”påtvingad” mobiltelefon som
jag pratar i vid behov. Man klarar
sig väldigt bra utan sådana här
tekniska prylar.
Per-Olof Persson,
Skillingaryd
Jag surfar väl runt ibland på Internet
om det är något särskilt jag söker.
Nyheter läser jag i Jönköpings-
Posten som kommer kvart över fem
varje morgon. Och mobiltelefonen
ska man väl ha för att prata i…
10 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 11
UPPSLAgSVeRK
Wikipedia. Ett flerspråkigt internetbaserat uppslagsverk.
Vem som helst kan dela med sig av
sin kunskap genom att redigera i princip vilken
artikel som helst i uppslagsverket. Felaktigheter
rättas snabbt av användarna själva.
VIDeO OcH FILM
YouTube. Idag ett begrepp över hela världen.
Här kan privatpersoner och företag lägga in allt
från egna filmsnuttar till professionella reklamfilmer.
Här finns scener ur klassiska filmer,
artistuppträdanden, privata filmer och aktuella
händelser. Idag växer YouTubes seriösa sida.
Sveriges Television kommer att bevaka EUvalet
i sommar via YouTube.
bambuser. Också en filmsajt – men här handlar
det om direktsändning. Via kameratelefon kan
man gratis koppla upp sig och lägga ut filmer i
realtid.
BLOggAR
En blogg är en personlig hemsida skapad av
någon som vill dela med sig av sina tankar.
Ordet blogg är en förkortning av engelskans
web-logg, alltså en sorts digital dagbok.
Politiker bloggar, liksom kändisar, journalister
och många privatpersoner. Carl Bildt bildade
skola när han började blogga redan i början av
2000-talet.
Bloggaren inbjuder alltid läsaren att kommentera
bloggens innehåll.
MIcROBLOggAR
Twitter. En tjänst där användarna på max 140
tecken kan berätta för sina vänner vad de just
nu gör, tänker eller tycker. Barack Obama är den
i särklass mest kända ”twittraren”. Många anser
att han vann presidentvalet på grund av sin
Internet-närvaro.
Bloggy. En svensk mikrobloggsajt där man
kan diskutera tillsammans med andra.
MUSIK
Nedladdning av musik är ett högaktuellt ämne,
inte minst på grund av den uppmärksammade
Pirate Bay-domen i april. Det finns ett otal möjligheter
att ladda ned musik – lagligt eller olagligt.
last.fm. En sajt som hjälper användaren välja
musik och där man kan se vad andra som gillar
samma slags musik lyssnar på.
BILDeR
Flickr. Här kan privatpersoner lagra sina digitala
bilder och visa dem för sina vänner – eller för
hela världen. Också många proffsfotografer
visar upp sina bilder via Flickr.
Bilddagboken. Här kan man dokumentera sina
dagar i bild. Innehåller också en dejtingsektion.
SOcIALA BOKMÄRKeN
Sociala bokmärken dyker upp på allt fler nyhetssajter,
bland annat har Svenska Dagbladet
anammat trenden. Bokmärkenas syfte är att göra
andra människor uppmärksamma på intressanta
artiklar. I spåren av Pirate Bay-rättegången har
allt fler debattörer ifrågasatt detta sätt att ”sno”
journalistiskt material och göra det tillgängligt på
andra – reklamfinansierade – sajter. Man menar
att det är lika allvarligt att på detta sätt dela
ut upphovsrättsskyddade artiklar som musik.
Pusha, Digg, Stumble Upon, Del.icio.us är
bara några av de många sociala bokmärkena.
Sociala medier
Kombinerar digital teknik med lätt-
använd mjukvara och ett innehåll
som användarna själva skapar.
Gemensamt för alla sociala medier
är att de är gratis att använda.
Börja blogga?
Det finns flera verktyg för den som
vill skapa en egen blogg. Wordpress
och Blogger är några av dem.
Givetvis är de som allt annat i den
här branschen helt gratis.