Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen

innehåll Samla all statlig
skog i Sveaskog
4 Skogen i nya roller
6 Skogsträden ger fler
värdefulla produkter
7 Uppdrag bioraff
8 Dagstidningarna tappar terräng…
9 … och ersätts av mediehus
10 Från handskrivet brev till
Facebook och Twitter
12 Preimiär för Din Holmenwebb
14 Trädet – en evighetsmaskin
16 Fri utveckling ett hot mot naturvärden
17 Ängsö förlorade sina naturvärden
18 Nyckelbiotoper väcker känslor
i Norrtälje
2 1 Tydligare praxis krävs
22 Holmen köpte första pappers-
maskinen per korrespondens
24 Den vackraste ön
26 Mästerfotografen som
fångade vardagen
28 I naturen
29 Skog&Mat
30 Var det bättre förr?
31 Farbror Hennings äventyr
32 Smått&Kott
Utgiven av: Holmen Skog AB, 891 80 Örnsköldsvik
www.holmenskog.com
Redaktion: Holmen Skog, 601 88 Norrköping
Redaktör och ansvarig utgivare:
Lars Klingström
lars.klingstrom@holmenskog.com
011-23 61 90
I redaktionen:
Pia Jakobsson
pia.jakobsson@holmenskog.com
011-23 62 39
Distribution: Lotta Gunnarsson
lotta.gunnarsson@holmenskog.com
011-23 61 53. Fax: 011-23 61 70
Produktion: Energi Reklambyrå AB
info@energireklambyra.se
013-31 20 93
Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög
Upplaga: 36 000 ex
Papper: Holmen Ideal Matt 90 g,
tillverkat vid Holmen Paper Wargön
Omslagsfoto: Ulla-Carin Ekblom tog bilden
på professor Lars Berglund. Läs mer på sidan 4.
Huvudkontor:
Holmen Skog AB, 891 80 Örnsköldsvik
0660-754 00
Region Örnsköldsvik:
Box 901, 891 20 Örnsköldsvik
0660-754 00
Region Iggesund:
Box 15, 825 21 Iggesund
0650-280 00
Region Norrköping:
601 88 Norrköping
011-23 50 00
www.holmenskog.com
Då och då funderar jag över varför det inte
går att fatta ett så självklart beslut som att
samla statens skogsmarker under en hatt.
En gång var motivet till att skilja på Fastighetsverkets
och Sveskogs marker att det senare skulle ha högre
avkastningskrav och arbeta som ett ”vanligt” skogsbolag.
Fastighetsverket däremot skulle ta hand om de
fjällnära skogarna med deras större krav på hänsyn
till rennäring och naturvärden.
Det motivet är inte längre relevant. Också Sveaskog
har höga naturvårdsambitioner. Man avsätter
ekoparker och stora statliga reservat på egen mark.
Någon tydlig gräns i väster för extra hänsyn finns
inte. Rimligtvis skulle helhetssynen bli bättre,
administrationen billigare och kompetensen högre
om all statlig skog samlades i ett bolag. Reservat
ska nämligen skötas, naturen är inte statisk. Det
visar inte minst artikeln i detta nummer om det
klassiska fallet Ängsö nationalpark.
Staten bör alltså samla sina reservat i Sveaskog.
Då får de en kompetent och samlad skötsel. Kostnaderna
faller på Sveaskog och särskilda medel
behöver inte anslås till någon myndighet.
Att hanteringen av nyckelbiotoper inte alltid
fungerar tillfredsställande framgår av flera artiklar
i den här tidningen. Det är en delvis sorglig läsning.
Enskilda bedömningar får ekonomiska och konfiskatoriska
effekter på privat egendom. Det händer alltför
ofta att vad många skogsägare uppfattar som ”vanlig
granskog” klassas som nyckelbiotop. Eftersom
myndigheterna saknar medel att lösa in alla utpekade
skogar blir de i princip ekonomiskt värdelösa – det
finns ju inte några köpare till nyckelbiotopsvirke.
Som det nu är blir rättssäkerheten låg. Attityder,
kunskaper och värderingar om naturvärden är inte
statiska. Däremot förefaller begreppet nyckelbiotop
ha blivit statiskt. Mot bakgrund av de effekter det
får för enskilda skogsägare är det inte orimligt att
efterlysa en större flexibilitet och pragmatism från
Skogsstyrelsens sida. Det är ju faktiskt ingen exakt
vetenskap, utan bedömningar som ligger bakom
besluten om nyckelbiotoper.
För den som är certifierad enligt PEFC är det i
undantagsfall möjligt att avverka i en nyckelbiotop.
Dess regelverk bygger på den självklara synen att
skog som inte har så höga naturvärden att det
motiverar statlig inlösen, ska kunna avverkas.
För den FSC-certifierade skogsägaren blir det istäl-
let att gratis tillhandahålla reservat till samhället.
Bara denna regel talar för att privata skogsägare
väljer PEFC när de certifierar sitt skogsbruk.
Professor Lars Berglund på KTH uttrycker längre in
i tidningen att cellulosafibern är så fantastisk att den
inte får eldas upp. Han redovisar ett antal spännande
applikationer som kan bli verklighet i framtiden. Den
forskning som han hänvisar till är viktig. Biologiska,
förnybara och klimatneutrala råvaror från skogen
kan i framtiden användas till i princip allting som
idag görs med olja som bas.
Under överskådlig tid skall vi dock räkna med
traditionella skogsindustriprodukter. Dagens industristruktur
låter sig inte enkelt göras om. Nya produkter
som kan tas fram utan förändra strukturen är därför
de för stunden mest intressanta.
ledaren
Björn Andrén, VD i Holmen Skog
Som vi känner till lägger finanskrisen just nu
sordin på nästan all utveckling i världen. Media
översvämmas av rapporter om svag efterfrågan och
friställningar. Också skogsindustrin och skogsbruket
drabbas. I Holmen Skog tvingas vi därför hålla igen
på anskaffningen av virke fram till sommaren.
Mycket tyder dock på att det nu har vänt för sågverken.
Däremot får nog delar av massa- och
pappersindustrin jobbigt också nästa år.
För dig som är skogsägare innebär det att efterfrågan
på virke ser ut att bli tämligen normal frampå
höstkanten. Samtidigt bör också situationen förbättras
för de skogsentreprenörer som stått bort mycken
tid hittills i år.
Men räkna inte med bättre betalningsförmåga.
Skogsindustrins lönsamhet kommer att vara fortsatt
mycket svag med rådande intäkter. Om jag själv var
skogsägare skulle jag ändå avverka nu och placera
pengarna i aktier.
Skogens trygga famn?
Är skogen en trygg hamn där du ankrar dina tillgångar under en
period av ekonomisk kris och lågkonjunktur som vi är inne i just
nu? Inte självklart i ett kort perspektiv men på lång sikt tror jag
skogen lever upp till sitt rykte.
Skog och mark anses historiskt stå för stabilitet
i orostider. Redan mina bohuslänska
förfäder som gjorde grafittimålningar med
stenyxa på berghällarna i Tanum bodde högt med
utsikt – men alltid nära skogen. En skog som gav
skydd när fara eller oväder hotade. I bondesamhället
var det i skogen som många fann räddning
under kris och svältperioder. Man drygade ut
kosten med bär, svamp och vilt och blandade bark
i brödet.
Med skogsindustrins utveckling blev skogen allt
viktigare för den lantbrukande befolkningen. Den
gav arbete och inkomst även under vintern. Skogen
blev också inkomstutjämnaren. Det är i skogen
man funnit lösningen under tuffa ekonomiska
perioder. Blev skörden dålig eller fläskpriset lågt så
tog man ut lite mer skog. En rejäl skogsplätt har
ofta varit en förutsättning för den mångsysslande
lantbrukaren. Till sist kan vi citera Gustaf Douglas
en av Sveriges skogsprofiler. ”Skogen ger ekonomin
stabilitet som kölen på en segelbåt. ”
Är då en skogsinvestering något av det stabilaste
som finns? Ligger skogens värde stabilt när
allt annat rasar? För att svara på det måste man
ge ett perspektiv på skogsmarknaden. Skogens historia
där marknaden satt priset på skogen är kort.
Länge skulle såväl din egen ekonomi som förmåga
prövas innan Lantbruksnämndens mäktiga herrar
satte priset och gav just dig tillstånd att köpa
skog. I mitten på 1980-talet hade denna reglerade
marknad överlevt sig själv och 1987 var de flesta
regler borta. Vi gick in i en ny era där marknaden
skulle sätta priset på skogen.
Kom därför ihåg att skogens historia där marknaden
satt priset är mycket kort. Alla har vi nog
hört klyschor som att skogen ”alltid varit en trygg
placering” eller att ”skogsmarkspriset aldrig gått
ner”. Man bör då notera att förutom att dessa
påståenden till vissa delar är direkt felaktiga så
grundas dom på en oerhört kort period om tjugo
år. Speciellt när man ser till skogens egna, extremt
långa investeringscykler med 50 till 120 år från
sådd till skörd.
Vi har helt enkelt ingen aning om hur skog
prissätts i ett längre perspektiv. Under de tjugo
år som skogen marknadsprissatts kan man se två
perioder. De första tio åren fram till 1997 så fortsatte
markpriserna att följa skogsägarens rotnetto
slaviskt. Gick virkespriset upp en månad så följde
markpriset med månaden efter. Köparna betalade
helt enkelt skogsmarken med avverkat virke. Från
1997 fram till idag är det däremot oerhört svårt
att härleda skogens prisutveckling. Medan virkespriser
och rotnetton sjönk under en rad av år
gick fastighetspriserna rakt upp i himlen. Det är få
placeringar som kan mäta sig med skog de senaste
tio åren. Bara under de senaste fem åren har skogen
ökat i värde med mellan ca 70 till 85 procent
beroende på skogens geografiska läge. Oberoende
av vilken dag du gått in på börsen de senaste fem
åren så har ändå skogen varit en bättre placering.
Nu ser vi hur virkespriserna rasar medan
skogsmarkspriserna ligger förhållandevis stadigt
med marginella prisnedgångar, än så länge. Blir då
slutsatsen att skogen står stadigt när allt stormar?
”
Den industri som förädlar
skogsprodukter kommer
att vara en av de viktigaste
byggstenarna för ett uthålligt,
framtida välstånd.
Det gör skog till en långsiktigt
trygg placering.
gäst
skribenten
Johan Freij, skogsanalytiker vid Danske Bank.
Till en del håller jag inte alls med om att skogen
är den trygga och säkra famn du skall kasta dig i
när omvärlden känns osäker. Dels för att prishistoriken
på skog är för kort och priserna är satta
i en marknad med konstant lågt utbud. Dels för
att skogsmarkspriset på senare år släppt från den
naturliga kopplingen till virkespriset, skogens
kassagenerator. Köparen betalar alltså för något
vi inte riktigt vet vad det är. Hur ska vi då kunna
veta hur detta okända kommer att värderas i
framtiden? Skogen kan faktiskt drabbas av naturkatastrofer
som vind och insektsangrepp. Stormen
Gudrun och de katastrofala insektsangreppen som
nästan utplånat skogarna i västra Kanada borde
påminna oss om detta.
Men man kan också se det från en annan sida.
Skogsmarken ligger alltid kvar. Även om skogen
blåser ner så har den ett värde till skillnad mot
aktier där företaget kan gå omkull. Mark är den
mest statiska tillgång som finns. Det ligger mycket
i Mark Twains klassiska citat, “Buy land, they
don’t make it any longer”. För varje dag så blir vi
fler människor på samma gamla kära Tellus. Det
är alltså fler munnar som skall mättas och behov
som skall tillfredsställas. Mättas och tillfredsställas
från en och samma produktionsapparat. Äger
du då mark så sitter du med trumf på hand och ju
bördigare marken är, desto bättre ”hand” har du,
i ett långt perspektiv. Enda hotet är ju då att vi hittar
en ny fruktbar planet. Då kan vi vara säkra på
att markpriset sjunker.
Den andra och kanske viktigaste faktorn som
talar för att skogsmark är en långsiktigt trygg
placering är just själva skogen i sig. Denna fantastiska
konstruktion som med tre enkla ingridienser
solenergi, koldioxid och vatten skapar en bulkbetonad
produkt med så oändligt många användningsområden.
Rätt utnyttjad så sker denna
produktion med marginell påverkan på miljön.
I dag talar vi om papper, trävaror och energived.
Jag tror att vi bara sett början på en ny epok.
Dels har vi den kemiska sidan med läkemedel,
livsmedel och avancerade drivmedel. Sen har vi
den kemtekniska sidan där vi frilägger cellulosafibrerna
för framtidens material alla kategorier.
Vi kommer att se cellulosafibrer i allt från
catwalkens flärdfulla tyger till lätta, superstarka
fordonskarosser. Det är långt ifrån självklart att
skogsindustrin i dess nuvarande form är framtidens
industri. Men jag är däremot fullkomligt
övertygad om att den industri som förädlar skogsprodukter
kommer att vara en av de viktigaste
byggstenarna för ett uthålligt, framtida välstånd.
Det är detta som gör att skog är en långsiktigt
trygg placering.
Mitt råd blir därför: Köp gärna skog. Men se det
som en långsiktig tillgång som du kan behålla
även om värdet går ner under en period.
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 3