Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Holmen</strong> köpte den första<br />
pappersmaskinen<br />
per korrespondens<br />
<strong>Holmen</strong> firar i år 400-årsjubileum. Ursprunget till dagens koncern<br />
är det vapenfaktori som Gustav Vasas sonson, Hertig Johan, lät<br />
anlägga i Norrköping år 1609. Snart började <strong>Holmen</strong> också tillverka<br />
mässing. Men 1798 tog den epoken slut och det blev tyst och stilla<br />
på Kvarnholmen i centrala Norrköping. TExT L A R S K L I N g S T R Ö M<br />
Idetta för <strong>Holmen</strong> dystra<br />
läge togs tillverkningen av<br />
papper åter upp år 1806.<br />
Papper hade då inte tillverkats<br />
av <strong>Holmen</strong> sedan 1644 då Louis<br />
De Geers pappersbruk hade<br />
brunnit <strong>efter</strong> bara tio år. Nu<br />
s<strong>tar</strong>tade man ett i princip lika-<br />
dant handpappersbruk som det<br />
gamla. Sättet att tillverka papper<br />
hade inte förändrats alls under<br />
denna långa tid.<br />
Men på 1820-talet tog den<br />
tekniska utvecklingen fart på allvar. Ute i Europa<br />
började det då dyka upp maskiner som kunde<br />
tillverka papper. <strong>Holmen</strong>s ägare, Lars Magnus<br />
Trozelli, förstod att om man ville hänga med på<br />
marknaden så måste också <strong>Holmen</strong> gå <strong>över</strong> till<br />
maskinell tillverkning.<br />
Tillsammans med några andra svenska pappersfabrikörer,<br />
besökte han Strandmöllans pappersbruk<br />
i Danmark 1829. Där fanns då en nymodig<br />
pappersmaskin från firma Bryan Donkin & Co i<br />
London som ”spottade ut papper utan uppehåll”.<br />
Alla fabrikörerna blev mäkta imponerade. Det<br />
beskrivs hur Trozellis kollega, J H Munktell från<br />
Grycksbo, ”riktigt gapade på bondmanér <strong>över</strong><br />
detta mästerverk av mekanisk uppfinning.”<br />
Om Trozelli nu var <strong>över</strong>tygad om maskinens<br />
förträfflighet så var han desto mer osäker på hur<br />
han skulle kunna införskaffa en sådan. Inte minst<br />
på grund av att han inte bara saknade kontakter<br />
i England, utan också kunskaper i det engelska<br />
språket.<br />
Kanske var det av sådana skäl som det kom att<br />
dröja ända till mitten av 1830-talet innan till slut<br />
köpet genomfördes. Under tiden hade då både<br />
bruken i Klippan och Grycksbo hunnit skaffa sig<br />
pappersmaskiner. Det bidrog till att dessa bruk<br />
på kort tid blev de ledande i Sverige, vilket underströk<br />
vikten av att också <strong>Holmen</strong> skaffade sig en<br />
pappersmaskin. Handpapperstillverkningens era<br />
gick nu mot ett snabbt slut i Sverige.<br />
Det var norrköpingsbon John Swartz som<br />
hjälpte Trozelli att upprätta förbindelser med<br />
firma Bryan Donkin & Co i England. Trozelli var<br />
god vän med Swartz, som hade goda kontakter<br />
i England. Han behärskade också engelska <strong>efter</strong><br />
den merkantila utbildning han skaffat sig där i<br />
sin ungdom.<br />
Nu s<strong>tar</strong>tade den process som med enbart<br />
kontakter per korrespondens skulle leda till att<br />
<strong>Holmen</strong> fick sin första pappersmaskin. Swartz<br />
gick omvägen via kolonialvarufirman T W<br />
Smith & Co i London som han<br />
gjorde affärer med. Han antog<br />
att hans affärskontakter där<br />
borde kunna öppna dörren till<br />
Bryan Donkin. Den 7 januari<br />
1835 gick det första brevet till<br />
England.<br />
I detta uttryckte Swartz de<br />
goda erfarenheter man i Sverige<br />
hade av Bryan Donkins pappersmaskiner.<br />
Han ställde också<br />
ett antal artigt formulerade<br />
frågor om vad som hänt med<br />
utvecklingen av maskinerna och ”om man kunde<br />
skaffa en person som både kunde montera maskinen<br />
och sköta driften av den”. Vidare undrade<br />
han om det fanns en speciell apparat för blekning<br />
av lump och om Bryan Donkin kunde sända<br />
en ritning på den mest passande byggnaden för<br />
maskinen och nödvändig kringutrustning.<br />
Kontakten etablerades och Bryan Donkin svarade<br />
i mästrande ton att ”man på så torftig information<br />
ej kunde infria önskemålet om byggnadsritningar”.<br />
Han visste ju ingenting om vattnets<br />
fallhöjd, brukets belägenhet och lokalförhållandena<br />
i övrigt. Allt man kunde göra var att sända<br />
en skiss, som visade ett sätt att arrangera för de<br />
sex holländare (namnet på de kvarnar som mal<br />
pappersmassan) som Swartz nämnt om i sitt brev.<br />
Korrespondensen fortsatte under hela våren<br />
1835. Bryan Donkin kom fram till en kostnad för<br />
maskinen, inklusive alla utrustningsdetaljer men<br />
exklusive expertlön, frakt och vattenhjul i Norrköping.<br />
I svenskt mynt slutade notan på 18 000<br />
riksdaler banco.<br />
Här fick Swartz och Trozelli något att tänka på.<br />
De beslöt sig för att ingå kompanjonskap <strong>efter</strong>som<br />
Trozelli inte ansåg sig kunna bära den stora<br />
investeringen ensam.<br />
Den 6 maj 1835 gjorde John Swartz den<br />
formella beställningen av maskinen. Den byggnad<br />
som krävdes för att inrymma den skulle knappast<br />
bli klar förrän i mars 1836, varför önskemål om<br />
leverans utsattes till denna tidpunkt.<br />
Så småningom instruerade Swartz sitt ombud<br />
i London att transporten helst skulle gå via Newcastle<br />
till Norrköping. Då och då gick kolbå<strong>tar</strong><br />
den aktuella sträckan och Swartz räknade själv<br />
med att behöva ett sådant fartyg på våren 1836<br />
för sina övriga behov. Ombudet i London ansåg<br />
det dock riskabelt med de omlastningar som<br />
skulle krävas i England. Istället föreslog han att<br />
transporten skulle ske via London.<br />
I väntan på maskinen byggdes det hus som<br />
Teckning: Christer Sööder<br />
skulle härbärgera den. Det uppfördes på den<br />
lilla Valsverksholmen i Strömmens södra fåra.<br />
Tillverkningen vid <strong>Holmen</strong>s handpappersbruk<br />
hade nu upphört och alla anställda sattes in för<br />
att slutföra bygget.<br />
<strong>efter</strong> många skrivelser och säkerligen slit mellan<br />
hopp och förtvivlan hos beställarna, avgick<br />
till slut skeppet Arfprinsen af Gefle från London<br />
med <strong>Holmen</strong>s första pappersmaskin. Under befäl<br />
av kapten Krook gick fartyget direkt till Norrköping<br />
med sin dyrbara last.<br />
Den 10 augusti 1836 befann sig troligen både<br />
Lars Magnus Trozelli och John Swartz i Norrköpings<br />
hamn för att kvittera ut de 155 kollin<br />
”pappersberedningsmaskineri” som Kommerskollegium<br />
hade beviljat tullfrihet för.<br />
Den 11 september anlände en mekaniker och<br />
en pappersmäs<strong>tar</strong>e från Bryan Donkin till Norrköping.<br />
Nu hade allt fallit på plats och i början<br />
av 1837 började maskinen göra papper.<br />
Bryan Donkins maskin var med dagens mått<br />
inte stor. Pappersbanan var 135 cm bred och<br />
maskinens totala längd cirka åtta meter. Men på<br />
den tiden sågs den som en bjässe och något av ett<br />
tekniskt underverk. Det är också intressant att<br />
notera hur tillverkningen av papper redan under<br />
maskinens första år nästan tredubblades jämfört<br />
med 1835, som var handpappersbrukets sista år.<br />
Efter ytterligare två år var produktionen mer än<br />
femdubblad.<br />
Bryan Donkin revolutionerade papperstillverkningen<br />
Bryan Donkin<br />
från Dartford i<br />
sydvästra England<br />
brukar ofta kallas<br />
”the genious of the<br />
paper industry”.<br />
Han revolutionerade<br />
tillverkningen av<br />
papper med den<br />
pappersmaskin<br />
han byggde enligt<br />
bröderna Fourdriniers<br />
princip.<br />
Principen för att tillverka papper<br />
maskinellt tillerkänns fransmannen<br />
Nicholas Louis Robert 1798. Men det var<br />
bröderna Fourdrinier i England som med<br />
Bryan Donkins hjälp år 1806 byggde den<br />
första fungerande maskinen enligt denna<br />
princip.<br />
Donkin var något av ett tekniskt snille<br />
och byggde också maskiner som gjorde<br />
det möjligt att masstillverka konserver.<br />
Till sin konstruktion <strong>över</strong>ensstämmer den<br />
pappersmaskin som Donkin byggde helt<br />
med hur alla pappersmaskiner där<strong>efter</strong><br />
har byggts.<br />
<strong>Holmen</strong>s första pappersmaskin<br />
från firma Bryan Donkin & Co var<br />
med dagens mått inte stor. Pappers-<br />
banan var 135 cm bred och maskinens totala längd<br />
cirka åtta meter. Men på den tiden sågs den som<br />
en bjässe och något av ett tekniskt underverk.<br />
Bryan Donkin & co blev ett mycket<br />
framgångsrikt företag och levererade<br />
fram till 1860 mer än 190 pappersmaskiner<br />
till pappersbruk i England och norra<br />
Europa. Hans pappersmaskiner slog på<br />
kort tid ut alla de gamla hantverksmäs-<br />
siga papperskvarnarna. Det skapade<br />
förutsättningarna för den masskommunikation<br />
via tidningar och tidskrifter tryckta<br />
på papper som där<strong>efter</strong> bidrog till att<br />
utvecklingen i världen tog jättekliv.<br />
22 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009<br />
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 23<br />
Läsa mer<br />
om <strong>Holmen</strong>s<br />
spännande<br />
historia?<br />
L a r s K L i n g s t r ö m<br />
holmen<br />
Re n r e s a i f y r a s e K e L<br />
<strong>Holmen</strong> – en<br />
resa i fyra sekel<br />
Från musköter, pistoler<br />
och harnesk via mässing<br />
och textil till papper, kartong<br />
och trävaror. <strong>Holmen</strong> har<br />
verkligen gjort en resa –<br />
både i tiden och med sina<br />
produkter. Hertig Johans<br />
vapenfaktori i Norrköping<br />
av år 1609 har utvecklats<br />
till ett av Sveriges största<br />
och mest välrenommerade<br />
skogsindustriföretag.<br />
Boken gör inte anspråk på<br />
att ge den fullständiga historien<br />
om <strong>Holmen</strong>. Istället är<br />
det en rapsodisk skildring ur<br />
norrköpingsperspektiv av ett<br />
företag som tidvis blomstrat,<br />
tidvis tynat – men alltid kommit<br />
igen med ny kraft och<br />
nya produkter anpassade<br />
till tidens krav och förutsättningar.<br />
Beställ boken via telefon<br />
011-23 61 53 eller<br />
e-post: lotta.gunnarsson@<br />
holmenskog.com<br />
Pris: 149 kronor, plus porto.<br />
Betalning via faktura.
Change language