Skogen tar över efter oljan 4 - Holmen

August Christian Hultgren:
Mästerfotografen
som fångade
gårdagens vardag
För hundra år sedan vandrade August Christian Hultgren runt
i södra Östergötlands skogsbygder med en tretton kilo tung
kamera på ryggen. I hans otroligt detaljrika stiger den tidens
vardag fram – människor i arbete och vila, byggnader och
bruksföremål. Hultgrens bilder väckte föga intresse av samtiden.
Idag är de en sann kulturhistorisk skatt.
August Christian Hultgren föddes 1869
i Svinhults socken i Ydre härad. Han
var yngst av tio syskon. Fadern var
organist och skollärare. Hultgren levde i en tid
då Sverige fortfarande var ett jordbrukarland.
Men samtidigt pågick förvandlingen till en
modern industrination. Den ena revolutionerande
uppfinningen efter den andra trängde in
i människors vardag: järnvägen, automobilen,
telefonen, elektriciteten för att nämna de kanske
viktigaste.
I Ydres karga och fattiga bygder lät dock
moderniteterna vänta på sig. Här levde gamla
sedvänjor kvar ända fram till mitten av 1900talet.
Folk såg därför med undran, och kanske
ett visst överseende, på den långe och gänglige
mannen, som vandrade genom byarna med sin
jättelika kamera på ryggen. Fotograferingstekniken
med sina stora glasplåtar och märkliga
vätskor, tycktes för många som något konstigt
och ibland rent av som svartkonst. Folktron
var fortfarande stark vid den här tiden.
Men trots att Hultgrens arbetsredskap var
en teknisk modernitet, var det den gamla tidens
vardagsliv som fångade hans intresse. Han fotograferade
torpare och fattighjon, slåtter och
plöjning, tjäderjakt och kräftfiske, mjölkfållor
och loftbodar. Sådana motiv intresserade inte
de etablerade fotograferna som bara dök upp
vid vigslar, femtioårsdagar och andra bemärkta
tillfällen. Därför dräller det av bilder på stelt
uppställda människor i de gamla familjealbumen.
Däremot finns det nästan inga bilder alls
av det slag August Christian Hultgren tog. Det
gör hans bilder unika. Medan man redan då
samlade märkliga föremål i museer och privatsamlingar
och gärna skildrade överheternas liv,
var det få som ägnade ”vanligt folk” någon
uppmärksamhet. För Hultgren var dock ingen
människa eller vardagshändelse för ringa att
bevärdigas ett fotografi. I sina bilder fångade
han miljöer och företeelser som för länge sedan
är försvunna.
Hultgren startade sin fotografiska yrkesbana
som 19-åring, då han emigrerade till Amerika
TExT J e N N I e W I D B O R g
och arbetade i sin brors fotofirma i Chicago.
Där stannade han i nästan ett decennium
innan han 1897 återvände till sina östgötska
hemtrakter. Hemma i Ydre påbörjade han
sin omfattande dokumentation av bygden
med dess människor, sysslor, byggnader och
föremål. Kontrasten mellan den svenska landsbygdens
oansenliga grå timmerstugor och den
moderna stadsarkitekturen i Chicago måste
ha varit enorm. Säkerligen såg Hultgren sin
hembygd med nya ögon. Kanske förutsåg han
den utveckling som var i antågande och ville
fånga en bit av något som snart skulle tillhöra
det förgångna.
Tjusningen med Hultgrens bilder är dock inte
bara deras innehåll. Hans fotografier vittnar
även om ett konstnärligt sinne där komposition
och grafiska effekter är resultatet av väl
medvetna val. Han kunde vänta i timmar på
det rätta ljuset och vandra miltals för att ta om
en bild han inte var nöjd med.
1906 lämnade Hultgren återigen sitt Ydre,
denna gång för en anställning som föremålsfotograf
vid Nordiska museets arkiv i Stockholm.
Där stannade han i sex år innan han vände
tillbaka till sin hembygd och träget fortsatte sitt
arbete ända till sin bortgång 1961.
När han dog hade han redan donerat merparten
av sina glasplåtar och en del originalbilder
till Östergötlands länsmuseum. Tack vare
modern teknik finns idag nära 2000 av Hultgrens
bilder att beskåda i museets fotoarkiv på
Internet. Många av dem finns också utställda
på Hultgrensmuseet i Ydre.
Variationsrikedomen i Hultgrens bilder är
stor och även om flertalet skildrar miljöer och
människor från Ydretrakten, är de representativa
för hela den mellansvenska landsbygden
under tiden 1900-1950. Att bläddra genom
August Christian Hultgrens fotografier är en
fantastisk resa genom Sveriges historia – och
till en tid som definitivt har flytt.
Källa: Bland annat ”Byvägen – En vandring genom
det förgångna med mästerfotografen A.C. Hultgren”
(Östergötlands länsmuseum)
Mästerfotografen själv.
August Christian Hultgren porträt-
terad av Gunnar Lindqvist, 1959.
Före grävskopornas tid. Under årtiondena kring förra sekelskiftet förbättrades vägarna högst
avsevärt i Sverige, vilket bidrog till att bryta isoleringen i skogsbygderna. Vägbyggarna verkar
glada – mängden stenblock till trots.
”gå å akta”. I skymningen lade man märke till i vilket träd en tjäder slog
för natten att senare kunna ”gå å akta” och skjuta för bloss.
Skördetid. Det var slitigt, men skörden hade ändå en tydlig prägel av
fest. Allt som såtts och vårdats under året fyllde nu förråden inför en
ny vinter och ett nytt år. Här hjälps hela familjen åt att ”klacka” rovorna
– blasten huggs av med lövhack. Stora Bona, 1920.
ett rum och kök. En av väggarna i denna enkla stuga utgörs av ett
flyttblock. Bilden vittnar om det strävsamma liv och de små förhållanden
som rådde i Fattigsverige under 1800-talet. Norra Vi, 1903.
Magiska träd? Var tid har sina vidskepelser. På bilden syns en så kallad
”Tumme-tall”. Virket av en sådan tall påstods ha magisk kraft och kunna
bringa olycka. 1930.
Hultgrens bilder på Internet
På Östergötlands länsmuseums (inte helt lättnavigerade) hemsida
finns nästan 2 000 av August Christian Hultgrens bilder tillgängliga.
www.ostergotlandslansmuseum.se
Gå via Faktahyllan till Samlingarna där man via ett nytt fönster kan
välja Foto och sedan skriva in namnet Hultgren i formuläret.
26 SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009
SKOG & VIRKE NR 1–2 · 2009 27