Annika öppnar fönstret mot framtiden 18 16 12 11 - Holmen

Future Forests startade 2009 och är det största skogsforskningsprogrammet någonsin i Sverige. Det kommer att löpa över åtta år och sysselsätta ett 20-tal forskare från huvudsakligen Umeå Universitet, SLU och Skogforsk på heltid. Initiativet till Future Forests togs av <strong>Holmen</strong>s skogsvårdschef Erik Normark som såg behovet av ett forskningsprogram av detta slag. Hans tankar triggade sedan igång ett antal tongivande skogsforskare. Mistra satsar 60 miljoner kronor för programmets första fyra år. Därtill satsar skogsföretag och skogs- ägarföreningar, SLU, Umeå och Skogforsk, samman- lagt 95 miljoner kronor under samma tid. De totala anslagen från intressenterna kommer att uppgå till mer än 300 miljoner kronor (under förutsätt- ning att programmet får fortsätta). <strong>Annika</strong> Nordin, 42, är jägmästare och har disputerat i växtfysiologi. Hennes forskning har därefter varit inriktad på hur tillgången på kväve styr tillväxten i skogen. Sedan 2009 är hon professor i skoglig eko- fysiologi vid Umeå Plant Science Center vid SLU. Hon är gift och har två barn, 9 och 6 år gamla. Största skogsforskningsprogrammet igång Nytt ljus över <strong>framtiden</strong>s skog – Vi vidgar perspektivet. Det handlar inte om bara virkesproduktion. Eller naturvård. Eller sociala värden – utan om att se helheten. Målet är att hantera skogen så att den ger störst total nytta. Det säger <strong>Annika</strong> Nordin, professor vid SLU och nybliven chef för det jättelika forskningsprogrammet Future Forests – Framtidens Skog. AV l a R S k l I N g S T R Ö M Future Forests representerar en helt ny typ av skogsforskning. – Istället för att forskarna enbart jobbar inom sina specialiserade fack för vi dem samman så att de får ett vidare perspektiv på”sina” frågor, fortsätter <strong>Annika</strong> Nordin. Så har vi aldrig tidigare tagit oss an skogsforskningen i Sverige. Bakgrunden till upplägget är naturligtvis den enorma komplexitet som präglar skogsfrågorna. Här står olika intressen <strong>mot</strong> varandra på ett sätt som inom nästan inget annat område i samhället. Skogen ska ge mycket virke, hysa en rik biologisk mångfald och dessutom ge människor upplevelser och rekreation. Bara för att nämna några av dess många sidor – och spänningsfält. – Det fokus på skogen som klimatförändringen medfört under senare år, understryker vikten av att vi nu angriper ämnet brett, säger <strong>Annika</strong> Nordin. Många ser skogen som en av lösningarna på klimatproblemet eftersom den både lagrar kol och kan ersätta klimatskadliga material och energislag. Redan ser vi hur ambitionerna att producera mer virke har ökat – vilket i sin tur går på tvärs med de höjda naturvårdsambitionerna. Debatten om skogsmiljön har hårdnat betydligt under senare år. Inom ramen för Future Forests har man därför samlat eliten av forskare inom en rad olika discipliner – även icke traditionellt skogliga. – De har valts ut för att representera något av ett tvärsnitt i samhället. Det viktiga är att forskarna byter sina respektive kunskaper med varandra inom ramen för projektet. Det skapar förutsättningar att nå lösningar som också tål att möta verkligheten. <strong>Annika</strong> Nordin konstaterar att en forskare oftast är en individualist som går på djupet inom sitt område. Därför har man under Future Forests första år lagt stor möda vid att mejsla ut samarbetsformerna. Syftet är att forskarna ska lära av varandra. Inte minst att de också ska trivas tillsammans. – Jag ser det som en stor ynnest att få ansvaret för detta viktiga forskningsprogram, säger hon. Framförallt därför att skogen rymmer så stora möjligheter. Biologisk produktion hör <strong>framtiden</strong> till och att som nu ta oss an ämnet på ett tvärvetenskapligt sätt ligger helt i linje med min personliga uppfattning om den här typen av forskning. <strong>Annika</strong> Nordin ser det inte som en slump att ett sådant här skogsforskningsprogram växer fram i Sverige. – Sverige är ett skogsland och vi har levt av vad skogen ger under mycket lång tid. Vi är också ett av världens mest naturälskande folk. Det sätt som vi brukar våra skogar på skiljer sig också från nästan alla andra länders. Det brukar ju också kallas den svenska modellen. Medan man på andra håll anlägger plantager som brukas intensivt och samtidigt avsätter andra arealer som reservat, gör vi i princip ”allt” på samma marker. Det ställer naturligtvis extra stora krav på att det är balans mellan de olika intressena. – Men samtidigt pekar alla de studier som gjorts under senare år på att svenskens intresse för att vistas i naturen minskar stadigt. Vi håller på – eller har redan blivit – ett folk som bor i städer och tätorter. Och för dem är det den nära naturen som är den viktiga. Det ställer krav på att tätortsnära skogar har kvaliteter som människor uppskattar och behöver. – Kanske är också vi i Sverige på väg in i ett tudelat skogsbruk, funderar hon. Virkesproduktion och naturvård på skilda arealer som i de flesta andra länder. Det är en av de många frågor som Future Forests kommer att tränga på djupet i. Hon konstaterar också att värderingarna om skog och naturvård ständigt förändras. Den syn vi har idag var annorlunda för femtio år sedan. Och om ytterligare femtio år kommer den med stor sannolikhet att ytterligare ha förändrats. Omvärlden förändras ständigt och därmed också synen på skogen och behovet av de råvaror och ”ekotjänster” den ger. – Därför är en av ambitionerna med Future Forests att analysera dagens krav för att skapa ett så bra beslutsunderlag som möjligt för ett framtida hållbart brukande av skogen. Med det tvärvetenskapliga angreppssätt vi anlägger tror jag det finns goda möjligheter att lyckas, avslutar <strong>Annika</strong> Nordin. Forskning på bredden Future Forests är ett så kallat tvärvetenskapligt forskningspro- gram. Det innebär att det spänner över flera vetenskapsgrenar. Programmet ska leverera vetenskap av hög kvalitet och förmedla kunskaper som kan komma till praktisk användning i skogen. Mer virke. Redan idag är det möjligt att med kända metoder öka virkesproduktionen med i storleksordningen 25 procent. Genom förädlade skogsplantor, effektivare skogsbruksmetoder och inte minst genom det allt varmare klimatet kommer skogen i <strong>framtiden</strong> att kunna producera betydligt mer virke. Det är ingen utopi att virkesproduktionen i Sverige under andra halvan av detta sekel kommer att vara 50 procent högre än den är idag. Mer biologisk mångfald. De naturanpassade skogsbruksmetoder som nu tillämpas i Sverige är inte mer än 20 år gamla. Med stor sannolikhet går det att göra dem betydligt effektivare. Med det tidsperspektiv på femtio till hundra år som Framtidens skog är inriktat på är möjligheterna goda att nå resultat. Siktet är satt på att utveckla metoder som förenar <strong>framtiden</strong>s högre virkesproduktion med bättre förutsättningar för skogarnas naturliga artmångfald. Mer ”sociala värden” i skogen. Det finns väl dokumenterade forskningsresultat om att människor mår bra av att vistas i skog och natur. Barn som har tillgång till ”natur” nära dagis och skolor utvecklar en bättre koncentrationsförmåga och <strong>mot</strong>orik än barn som växer upp utan kontakt med naturen. Ett av målen i Future Forests är att identifiera skogens sociala värden för att kunna ta dem tillvara. Ett annat är att kunna bruka skogen effektivt utan att det behöver leda till konflikter mellan skogsbrukare och sociala intressen. 4 SKOG & VIRKE NR 2 · 2010 SKOG & VIRKE NR 2 · 2010 5