Samhällskritiska transporter (pdf) - IVA

nätverk kan också beskrivas som beroendeförhållanden
som binder samman aktörer
inom myndighetssfären och näringslivet.
KBM, Räddningsverket och länsstyrelserna
bör ta fram en nationell plan för hur detta
ska se ut och ansvara för implementeringen.
Information till allmänheten måste också
samordnas och säkerställas. Dels måste
kommunerna förbereda hemsidor för snabb
krisinformation, dels måste den nationella
krisinformationsportalen byggas upp. För
att krisinformationen till allmänheten ska
fungera även vid omfattande strömavbrott
måste även kanaler för krisinformation via
Sveriges Radio vara väl förberedd och övad.
Alla sårbara institutioner (sjukhus, äldreboenden
och fängelser till exempel) bör ha
manuella beredskapslistor att skicka ut till
leverantörer av bland annat livsmedel och
läkemedel. Beställarna får prioritera sina behov
och grossisterna får upprätta manuella
rutiner för att hantera sina centrallager.
Ett gemensamt kriskommunikationssystem
måste finnas. Involvera alla relevanta krisaktörer,
inte bara de offentliga, utan även
de privata aktörerna behöver informeras och
involveras.
Säkerställ ett gemensamt välfungerande kriskommunikationssystem
för alla berörda aktörer
Med adekvat, tidig och tillräcklig information
till allmänheten kan man stävja hamstringsbeteenden,
flykt- och andra panikinitierade
massbeteenden, förutsatt att man samtidigt
trovärdigt kan visa att någon ansvarig aktör
svarar för rimlig prioritering och ransonering
av befintliga resurser.
KBM och Räddningsverket bör ansvara
för detta.
ta fram underlag för en beredskapslogistik
Regeringen bör se över lagstiftningen och
uppdra åt Länsstyrelserna att se över situationen
och initiera samverkan mellan offentlig
sektor och privat näringsliv inom respektive
område.