Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 - Jordbruksverket

5. Teknisk analys
5.1 Introduktion
5.1.1 Grundläggande förutsättningar
Utgångspunkten för arbetet har varit nuvarande programs struktur. Vi valde tidigt
att inte göra större förändringar jämfört med nuvarande program eftersom det i sig
skulle innebära stora transaktionskostnader i senare led, d.v.s. det tar lång tid för
kunden att sätta sig in i nya och förändrade åtgärder. Tidsramen för arbetet har
också varit en begränsande faktor när det gäller exempelvis utarbetandet av nya
modeller för miljöersättningar.
När arbetet påbörjades var kommissionens förslag till regelverk inte känt.
Detta har efterhand arbetats in i de åtgärder vi presenterar. Vi har utgått ifrån
kommissionens förslag som kom i oktober 2011 och inte de senare förändringsförslagen.
5.1.2 Företagsstöd och projektstöd
Företagsstöd är insatser som innebär stöd till enskilda företag, där nyttan av stödet
tillfaller företaget. Det kan vara stöd till etablering, investeringar eller inköp av
externa tjänster.
Projektstöd är stöd till företag, grupper av företag, organisationer, föreningar etc.
där fördelarna av stödet når flera än den eller dem som söker stödet. Ett projekt
ska vara tydligt avgränsat i tid samt till kostnad och omfattning. Målgruppen
måste vara större än den som söker stöd.
Systemet med företags- och projektstöd föreslås vara kvar i nästa programperiod.
Åtgärderna investeringar inom jord- och skogsbruket samt investeringar i annan
verksamhet än jord- och skogsbruk är företagsstöd. Kunskapsöverföring och informationsinsatser,
rådgivningstjänster för jord- och skogsbruk, service, infrastruktur
och attraktiv landsbygd samt stöd till samarbete är projektstöd.
Åtgärderna är breda och kan omfatta stöd till många olika områden. Åtgärderna
ska istället prioriteras i de nationella och regionala genomförandestrategierna. Här
föreslår vi att en modell för förbättrad styrning utvecklas, se förslag i avsnitt 6.3.5.
5.1.3 Miljöersättningar
Genom en miljöersättning får en lantbrukare betalt för vad det kostar extra
att bruka marken på ett sätt som är bra för miljön. Miljöersättningar har
använts länge i Sverige och är välkänt hos lantbrukarna. I dagens system
söker lantbrukaren först ett åtagande för respektive miljöersättning, därefter
söks utbetalningen via den samlade ansökan, SAM. Alternativ till dagens
system med exempelvis gårdsavtal eller anbudsförfarande har analyserats
överskådligt inför arbetet med det tekniska underlaget. Större förändringar
kräver dock en längre förberedelsetid och konsekvensanalyser och det har
inte bedömts vara möjligt inför den kommande perioden. Att byta system
skulle medföra höga administrativa kostnader.
Enligt kommissionens förslag till förordning ska miljöersättningar vara 5 eller 7
43