Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014-2020 - Jordbruksverket

Nackdelar: Myndigheterna kan bara ha kännedom om miljönyttan för ett år i
taget. Det blir svårt med framförhållning och var det finns behov av extra informationsinsatser
(d.v.s. vi vet inte med säkerhet att åtgärden kommer utföras överhuvudtaget
även kommande år eller om söktrycket slår i taket). Vi vet inte om
pengarna kommer att gå åt, d.v.s. det kan bli svårare att göra prognoser. Lant-
brukaren måste varje år ta beslutet om de olika miljöersättningarna och om han/
hon ska söka eller inte. För att skapa incitament för återkommande ansökningar
kan man tänka sig att ersättningen för att genomföra åtgärden ökar varje gång
åtagandet förlängs.
Analys – lämplighet: Ettåriga åtaganden kan vara lämpliga för åtgärder som ger
bra miljöeffekt varje år, till exempel odling av fånggrödor eller mångfaldsåker. De
är inte lämpliga för åtgärder som krävs varje år på samma block för att vidmakthålla
vissa värden. Skyddszoner bör till exempel ligga lång tid och inte brytas upp
varje år.
För betesmarker och slåtterängar är det viktigt med regelbunden skötsel. För vissa
betesmarker kan det dock vara bra för den biologiska mångfalden att de inte betas
varje år, andra betesmarker växer snabbt igen och värden kan gå förlorade. Det är
viktigt att naturbetesmarkernas skötsel säkras på lång tid men ettåriga åtaganden
behöver inte betyda att betesmarksarealen ändras mycket mellan åren. Följande
åtgärder är möjliga som ettåriga:
• Skötsel av betesmarker och slåtterängar alternativ 1, 2 och 3
• Bränning-komplement till ersättning för betesmarker
• Skötsel av svårtillgängliga platser–komplement till ersättning för betesmarker
och slåtterängar
• Mångfaldsåker alternativ 1 och 2
• Vall på slätten
• Hotade husdjursraser
• Odling av lokala eller gamla växter
• Växtnäringsplanering
• Växtskyddsplanering
• Minskat kväveläckage alternativ 1 och 2
• Anpassade skyddszoner alternativ 1, 2 och 3
• Skyddszoner
• Omställning till ekologisk produktion
• Utökad klövhälsovård för mjölkkor
• Extra djuromsorg för suggor
• Djurvälfärd för tackor
5.1.3.3 Grundnivå gårdsstöd, förgröning och baseline
Kraven för gårdsstöd och tvärvillkor utgör en baseline i miljöersättningarna. Baseline
betyder att det som gårdsstöd och tvärvillkor kräver inte kan ersättas av miljöersättningar.
Från och med 2014 kommer en ny jordbrukspolitik för både
miljöersättningarna och gårdsstödet. Detta innebär att det finns nya lagförslag för
det som motsvarar gårdsstödet idag och för hur tvärvillkoren ska se ut efter 2014.
45