Librismeddelanden-79

More documents

Recommendations

Info

Fjärrlån -upphandling av fjärrlånesystem Inom projekt Nytt LIBRIS pågår under våren med assistans av Verket för Högskoleservice (VHS) en EU-upphandling av ett nytt fjärrlånesystem för LIBRIS. En kravspecifikation färdigställdes under januari månad. Intresserade leverantörer lämnade in sina offertsvar till den 15 mars och nu pågår en granskning av inkomna offerter. I det följande presenteras några av de allmänna krav som ställs på det nya systemet. LIBRIS nya fjärrlånesystem skall omfatta fler funktioner än det nuvarande, bl a service direkt mot slutanvändaren. Målsättningen är att införa ett system där så många arbetsmoment som möjligt inom fjärrlåneverksamheten ingår. Ett integrerat fjärrlånesystem där lokala och centrala rutiner smälter samman, förutsätter en tillämpning av internationella standarder på området, såväl i LIBRIS som i de lokala systemen. Fjärrlåneverksamheten berörs främst av två standarder, dels Z39.50 för standardiserad sökning i olika databaser m m, dels ILL-standarderna ISO 10160 resp ISO 10161. I ett nytt fjärrlånesystem får slutanvändaren möjlighet att själv delta i beställningsprocessen.Sökmöjligheter skall erbjudas inte enbart i den egna lokala katalogen utan även i LIBRIS m fl databaser inom Sverige och utomlands (Z39.50-protokollet). Ett centralt register med låntagarinformation skall finnas i LIBRIS. Det skall också vara möjligt att föra över uppgifter från bibliotekens lokala låntagarregister till LIBRIS centrala databas. I den nya fjärrlånerutinen planeras även ett system för debitering av bibliotek och slutanvändare avseende beställda fotokopior. Med utgångspunkt från tillgänglig låntagarinformation om enskilda kunder, skall personlig debitering av slutanvändare kunna ske. En effektivisering av det dagliga fjärrlånearbetet eftersträvas i LIBRIS nya fjärrlånesystem. Beställningsblanketten 20 skall förses med en streckkod med information om beställningens unika nummer i systemet. Genom avläsning av streckkoden blir det möjligt att registrera positivt svar på en beställning i LIBRIS. Streckkoden skall t ex kunna avläsas då boklånet/artikelkopian skickas iväg från långivande bibliotek och då den tas emot av beställande bibliotek. Vid boklån skall avläsning av streckkoden även kunna ske då boken skickas tillbaka till långivande bibliotek och när lånet slutligen avregistreras. På detta sätt blir det möjligt att i en framtid även kontrollera lånestatus i LIBRIS. Vid införandet av första versionen av ett nytt fjärrlånesystem i LIBRIS är målsättningen i första hand att systemet skall omfatta de funktioner och rutiner, som utgör kärnan i dagens fjärrlånesystem. Man bör eftersträva att så långt det är möjligt tillvarata och vidareutveckla väl fungerade delrutiner i dagens LIBRIS fjärrlån. En första version av systemet skall också omfatta beställningsmöjlighet online för slutanvändare vid det egna biblioteket. Övriga föreslagna funktioner i den nya fjärrlånerutinen planeras att tas i drift efter hand, när basfunktionerna i fjärrlånesystemet är driftsatta och fungerar väl. LIBRIS kravspecifikation för ett nytt fjärrlånesystem finns i sin helhet på adress: http://info.libris.kb.se/infosvensk/Projekt/fjarrupp.htm För ytterligare information kontakta Jacob Hallén, teknisk projektledare, epost: jacob.hallen@libris.kb.se eller Britt Sagnert, delprojektansvarig Fjärr lån i Nytt LIBRIS, e-post: britt.sagnert@libris.kb.se. BRITT SAGNERT Fjärrlån Det svenska fjärrlånet har länge varit i behov av en modernisering. Våren 1997 startade en utredning, gemensam för KB/ BIBSAM och Statens kulturråd. Agneta Lindh, projektledare för utredningen, presenterar här resultatet. Det svenska fjärrlånesystemet fungerar, trots ett regelverk daterat 19<strong>79</strong>, förhållandevis väl. Systemet är emellertid bräckligt, och påfrestningarna har under senare år ökat i och med att vissa bibliotek fått bära en alltför stor del av bördan. Länge har man diskuterat en uppdatering och modernisering av de regler som styr fjärrlånearbetet, men inte förrän våren 1997 startade en utredning - gemensam för KB/ BIBSAM och Statens kulturråd. Utredare har varit Mattias Karlsson för forskningsbiblioteken och Kerstin Grum för folkbiblioteksdelen. Uppdraget för utredarna var att kartlägga den nuvarande situationen samt tendenser i det svenska fjärrlånet och att komma med förslag om förändrade arbetssätt och regelverk mot bakgrund av en rad omvärldsförändringar. Bland dessa kan nämnas den nya bibliotekslagen, ett närmande mellan olika bibliotekstyper, LIBRIS allt viktigare roll, det nya utbildningssamhället, nya publiceringsoch distributionsformer och ett ökat regionalt samarbete. De metoder och källor som utredarna haft till sitt förfogande är framförallt Statistiska Centralbyråns statistik och LIBRIS statistik för åren 1995-97. Dessa har kompletterats med stickprovsundersökningar och intervjuer. Det har varit oerhört mycket enklare att få fram pålitlig statistik för forskningsbiblioteken genom LIBRIS än för folkbiblioteksområdet. För att utredningstiden skulle bli så kort som möjligt gjordes en rad begränsningar. Fjärrlånens ekonomi skulle inte behandlas, leveranstider inte heller, och man skulle enbart utreda det inomsvenska fjärrlånet. Viktigt är också att understryka att de förslag som läggs är utredarnas egna.
- en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbibliotek Utredningen består av två separata delar - en för folkbiblioteksområdet och en för forskningsbiblioteksområdet - som redovisar de mätningar och undersökningar man gjort under den aktuella tiden. Resultaten är inte på något sätt revolutionerande. De bekräftar och stöder i stort sett de iakttagelser som gjorts under en längre tid. Den avslutande delen med förslag till förändringar är gemensam för hela bibliotekssektorn. Utredningen låg färdig sommaren 1998 och skickades då ut på remiss. I slutet av september hade en stor mängd svar från både folk- och forskningsbibliotek kommit in. Såväl utredningen som merparten av de inkomna remissvaren finns tillgängliga från BIBSAM:s hemsida. Jag väljer här att utgå från de förslag i utredningen som fått mest stöd i remissbehandlingen. I detta sammanhang är det särskilt glädjande att konstatera de starka önskemålen för ett ökat användande av LIBRIS. Det gäller dels viljan att fler, framförallt läns- och större stadsbibliotek, blir LIBRIS-bibliotek, men också rekommendationen, att även andra bibliotek bör använda LIBRIS fjärrlånesystem. Ju enhetligare beställningsrutiner desto snabbare leveranser! Också i anslutning till önskemålen om en bättre statistik framhåller man LIBRISstatistikens överlägsenhet i förhållande till andra modeller. Utredningen lägger fram ett förslag om en ändrad sigelpresentation i LIBRIS, något som också nämns i utkastet till nytt fjärrlånesystem i Nytt LIBRIS. Det finns olika åsikter om hur presentationen bör se ut och hur bindande den ska vara, men idén som sådan kan vara ett effektivt hjälpmedel att avlasta vissa hårt utnyttjade bibliotek. Ett förslag till sigelpresentation kan bygga på en regional uppdelning av landet. Utredningen preciserar inte vad som avses med regioner eller hur många och stora de ska vara. Redan nu kan vi se ett ökande antal regionala biblioteksprojekt, och vi har därför från BIBSAM:s och Kultur- rådets sida anlitat en särskild utredare för en snabbanalys av regionfrågan. Analysen ska göras klar under årets första månader. Utredningen presenterar ett förslag till radikal förändring av systemet med länsbibliotek och lånecentraler. Det går i korthet ut på att föra över lånecentralernas fjärrlåneförmedling av böcker till länsbiblioteken. Antalet lånecentraler reduceras till endast en som får spetsfunktioner inom utlandslån, artikelförmedling, IT etc. Remissinstanserna har mycket skiftande syn på detta. Man är medveten om att det behövs en förändring av systemet och är positiv så länge det inte berör den egna organisationen! Vad kommer för övrigt att ske? På samma sätt som beställningsrutinerna förenklas och snabbas upp genom en ökad användning av LIBRIS fjärrlånemodul måste också leveransen av beställt material rationaliseras. Beträffande den del av verksamheten som består i att förse beställaren med artikelkopior, d.v.s. dokumentleverans, kommer med all sannolikhet den tekniska utvecklingen att lösa en stor del av problemen. Efterhand som en allt större del av bibliotekens tidskriftssamlingar övergår i elektronisk form blir det inte längre nödvändigt att beställa från någon annan vad man kan ladda ner från nätet. Ett större problem vållar böcker (returnables), som måste skickas fram och tillbaka - en både kostsam och tidsödande process. En viktig första aspekt är naturligtvis om en beställning överhuvudtaget ska leda till ett fjärrlån eller ej. Förhållandet förvärv/fjärrlån måste medvetandegöras, och kunskapen om att den verkliga kostnaden för ett fjärrlån är cirka 300 kronor göras klar för dem som arbetar med detta. En del av problemet med leveransen av böcker är den långa tidsåtgången i kombination med höga priser. I de flesta fall använder man Posten, men det görs redan nu försök med alternativa leverantörer av biblioteksleveranser på en del platser i landet. BIBSAM planerar att under våren genomföra en nationell upphandling, för att se om det inte är möjligt att komma fram till bättre villkor för biblioteken både när det gäller tid och priser. Utredningen föreslår också en försöksverksamhet med lån direkt till användaren - något som kan spara mycket tid. Remissinstanserna är i allmänhet ganska tveksamma till direktlån, men man kan tänka sig en försöksverksamhet med distansstuderande under förutsättning att ansvars- och kostnadsfrågorna är klargjorda. Det betonas också att beslutet att låna ut ”direkt” alltid måste ligga hos det enskilda biblioteket. Ett önskemål som återkommer i de flesta remissvaren är ökad satsning på kompetensutveckling. Förändringarna är så stora och snabba att den personal som arbetar med fjärrlån måste få tillfälle att regelbundet förnya sina kunskaper. BIBSAM:s referensgrupp för dokumentleverans och fjärrlån har initierat endagars uppdateringskurser kring nya metoder för fjärrlån, som har visat sig mycket populära. Tanken är att de ska kunna anordnas regionalt runt om i landet, men kanske behövs också andra satsningar t ex via bibliotekarieutbildningarna. Sist, men inte minst måste det uråldriga regelverket formuleras om! BIBSAM och Kulturrådet är villiga att ansvara för detta, men först sedan vi genomfört en del av de förändringar som skisserats ovan. AGNETA LINDH BIBSAM: http://www.kb.se/bibsam 21
Page 1 and 2: nummer 79 mars 1999 http://www.libr
Page 3 and 4: En ny era LIBRIS går in i en ny er
Page 5 and 6: katalogsystem: Horizon Kurt Johanss
Page 7 and 8: ...och nya funktioner Ett antal lö
Page 9 and 10: -översikt • SweMARC erbjuder en
Page 11 and 12: MARC-formatets fält och delfält d
Page 13 and 14: I maj 1998 tillträdde Mats Herder
Page 15 and 16: En annan avgörande folkbiblioteksa
Page 17 and 18: Karin Perols, Systembibliotekarie K
Page 19: Svesöks metadataformulär följer
Page 23: English summaries Steps towards a N

Librismeddelanden-79

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?