Framtidens jämställdhet - Länsstyrelserna

PENGAR
Lön Förvärvsarbete Pension Kapital Företagande Beskattning
Könssegregerad arbetsmarknad Utbildning Glastak Heltid/deltid
Otrygga anställningsformer Ekonomiska krisen Arbetsmiljö Fattigdom
Sjukskrivningar Arbetsmarknadens parter Gender budgeting
”På de allra flesta universitet är kvinnorna i majoritet. Ändå får de flera tusen
mindre i ingångslön inom många sektorer. Samtidigt vet vi att arbetsplatser med
en jämn könsfördelning fungerar bättre. Att tydliggöra dessa samband blir en
stor utmaning.” 17
Under det fjärde temat diskuterades pengar. Både pengar i form av samhälleliga
resurser och pengar i form av lön. En deltagare som oroades av de låga lönerna
i vården efterlyste t ex fler, och mer pedagogiska, analyser om sambandet mellan
löneskillnaderna mellan kvinnor och män och bristande jämställdhet, medan
dåvarande statssekreterare Maria Arnholm å sin sida betonade att ”det behövs
resurser för att göra gott”. 18
Utredningssekreterare Maria Hemström Hemmingsson 19 vid Delegationen för
jämställdhet i arbetslivet betonade lönefrågan. Hon satte fokus på att framtidens
vuxna kvinnor kommer förlora ekonomiskt, som en direkt effekt av att de traditionella
yrkesval som de gör idag. ”Vi får en nyfattig grupp med upp till hälften av
alla kvinnor i Sverige, som inte kommer kunna leva på sin egen pension”, sa Hemström
Hemmingsson. Detta dystra faktum ”gör det nödvändigt att snarast bryta
det svenska mönstret med en kraftigt könssegregerad arbetsmarknad”, menade
hon vidare. 20 Problemet – att kvinnor av idag förlorar ekonomiskt på att göra könstraditionella
livsval - lyftes fram och betonades gång på gång under konferensen.
En av konferensdeltagarna beskrev dessutom ett framtidsscenario där näringslivet
kommer behöva bli mer aktivt i jämställdhetsfrågor. ”Vi kan också räkna
med andra sorters arbetsplatser och andra arbetstider där villkoren kan skilja
sig mycket åt beroende på samhällsklass. Vad kommer dessa förändringar få för
konsekvenser för kvinnor respektive män?” 21 En annan deltagare, aktiv i en av
Stockholms invandratäta förorter, lyfte i sin tur fram de klassiska välfärdsfrågorna
som hon menade kommer bli allt viktigare i framtiden. Ulrika Lorentzi, utredare
på Kommunal, önskade sig en ”jämställd arbetslinje”, som utgår från det andra
jämställdhetsmålet om ekonomisk jämställdhet med tre reformer: rätt till heltid,
jämställda löner och familjeliv samt stärkta välfärdstjänster.
Paulina de los Reyes efterlyste ett intersektionellt perspektiv med bredare normkritik
med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Hon menade också att det är
en dogm inom arbetsmarknaden att industrifacken ska vara ledande.
”Unga gör medvetna yrkesval idag
med, men utifrån den medvetenhet de
har möjlighet till, dvs normativa strukturer…”
#30trettio
”Alla jädrans ”duktiga flickor” &
”busiga pojkar” är ett sjukt stort
problem.”
FRAMTIDSFRÅGOR
#30trettio
15
1) Vad har facken och arbetsgivarna för roll i
kvinnodominerade sektorers lönejustering?
2) Idag är lönefrågan central inom diskussioner
om jämställdhet och pengar. Kommer
ägande får större utrymme i framtidens diskussioner?