Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

Bakgrund
och därmed associerad bländningsproblematik om fönstret inte har
adekvata solskydd. Även kontrasten i skärmen försämras, och solinstrålningen
leder ofta till synförsvårande reflexer i bildskärmen. Samtidigt
vill 70 % av kontorspersonalen sitta nära fönstret. (Christoffersen m fl,
1999, Dubois, 2001a).
Belysningsstyrkan och särskilt luminansfördelningen i rummet är
troligtvis avgörande för den visuella komforten. En närmare granskning
av tidigare forskning kring ljuskvalitet och visuell komfort, t ex bländning
i dagsljusmiljöer, visar att vi fortfarande ganska dåligt känner till
vilka parametrar eller deras nivåer, som genererar visuell komfort
(Veitch & Newsham, 1996; Osterhaus, 2001). Dubois (2001a)
utvärdering av ljusmätningar i fullskalerum (t ex om önskvärd luminansfördelning)
fick därför baseras på belysningsrekommendationer och
tumregler som är framtagna för artificiellt belysta miljöer. En pilotstudie
genomförd inom etapp 2 antyder också att det är svårt att relatera
upplevd dagsljuskomfort till både belysningsstyrka vid arbetsplatsen och
himmelsluminans (Bülow-Hübe, 2000). Det är dock sannolikt att det
är de visuella kraven som först avgör när en brukare bestämmer sig för
att fälla ner ett solskydd, inte de termiska kraven. I kontor med stora
glasfasader och i synnerhet i kombination med storrumslösningar
accentueras problematiken kring bländning och avsaknad av individuella
reglermöjligheter. Detta leder absurt nog ofta till nerdragna solskydd
och därigenom till väldigt tillstängda fasader, och tillgången till
dagsljus kan vara kraftigt begränsad. Detta kan i sin tur öka behovet av
el för artificiell belysning.
Det finns även ett intressant forskningsområde som visar på olika
samband mellan dagsljus och s k icke-visuella effekter av belysning, bl a
inom miljöpsykologin (Küller, 1981). Denna forskning har fått ganska
mycket uppmärksamhet under senare år, särskild upptäckten av den s k
tredje receptorn i näthinnan som förklarar de mekanismer som ligger
bakom de sedan tidigare kända sambanden mellan belysning och produktionen
av melatonin som i sin tur styr vår biologiska klocka. Särskilt
ljus med våglängder som motsvarar blått ljus upptäcktes vara verksamt
då det gällde att hämma produktionen av sömnhormonet melatonin.
(Brainard et al., 2001). Eftersom dagsljusets spektrum är kontinuerligt,
dvs innehåller alla våglängder, och dessutom är mycket intensivare än
konstljus, anses dagsljus vara mycket värdefullt för att styra vår biologiska
klocka men även för vår hälsa.
Under början av 2005 färdigställdes ett nytt laboratorium för energi-
och komfortmätningar vid Energi och ByggnadsDesign, LTH. Laboratoriet
har finansierats av Delegationen för Energiförsörjning i Södra
Sverige, DESS. Byggnaden innehåller bl a fyra rum som är identiska
parvis. Två rum är avsedda främst för termiska och visuella studier, medan
två är avsedda för noggranna mätningar av energitransport genom
fasadsystem, se Figur 1.1-2. Alla fyra rummen har utbytbara söderfasa-
15