Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

44
Solavskärmning och dagsljuslänkning, oktober, 07
4.2.3 Effekt av sensorplacering
Placeringen av ljussensorn kommer naturligtvis att ha stor betydelse för
besparingspotentialen för belysningselen. En sensor som mäter långt in i
rummet kommer t ex att motta mindre dagsljus än en sensor nära fönstret.
Sensorns placering måste naturligtvis anpassas till arbetsplatsen och
ytan som armaturen ska belysa. Under en kortare period i augusti/sept
gjordes en enkel jämförelse av en sensor riktad rakt ner mot bordet som
satt integrerad i armaturens ände (den närmast fönstret) och en sensor
placerad i tak riktad snett ner mot fönstret. Idén med den takmonterade
sensor var att den skulle kunna uppfatta när persiennen är starkt belyst
och då dimma ner lampan. Jämförelserna nedan utfördes dels med
uppdragna persienner, dels med fasta persienner i samma läge utan
reglering i något rum. El-besparingen är beräknad i jämförelse med vad
en konstant fullt tänd belysning hade använt. Analysen har inte omfattat
vilken belysningsstyrka som armaturen gav, eftersom dagsljuset självt
ofta gav betydligt mer än 500 lux och det var den totala belysningsstyrkan
(dagsljus+konstljus) som mättes.
El-besparingen mellan kl 8:30-17 under en relativt solig dag (28/8)
med uppdragna persienner var 62 % med takmonterad sensor och
89 % med integrerad sensor. Belysningsstyrkan ute var i medeltal 49
kLux, se Figur 4.14.
Ack. elanvändning (kWh)
0.8
0.7
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
0
08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00
Tid (sommartid)
80
70
60
50
40
30
20
10
Belysningsstyrka (kLux)
Konstant ljus
Taksensor
Integrerad sensor
Belysningsstyrka
ute
Figur 4.14 El-besparing en solig dag (28/8) utan persienner kl 8:30-17.
En annan solig dag (11/9) var persiennerna ställda med ca 40 graders
lamellvinkel. El-besparingen mellan 8-17 uppgick då till 64 % med takmonterad
sensor och till 88 % med integrerad sensor. Ute var belysningsstyrkan
i medeltal 45 kLux. Figur 4.15.