Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

Resultat
mottar och följer så att säga efter persiennen. Detta förklarar sannolikt
den svagare korrelationen jämfört med mätningarna i maj.
Besparing (%)
45
40
35
30
25
20
15
10
5
B = 2.2601E hor - 4.1272
R 2 = 0.3486
B = 0.511E vert + 2.4386
R 2 = 0.3189
0
0 10 20 30 40
Belysningsstyrka E (utomhus) (kLux)
Elbesparing(Ehor)
Elbesparing(Evert)
Figur 4.18 Daglig el-besparing i november för testrum jämfört med referensrum
som funktion av utvändig belysningsstyrka mätt horisontellt
(blå punkter) eller vertikalt uppskattat mot fasad (orange punkter).
Regressionslinjer visas också.
De belysningsstyrkor som rådde inomhus under mätningarna i november
visas i Appendix 2. I Figur 4.19 visas korrelationen mellan belysningsstyrkorna
i de fem parvis lika placerade mätpunkterna. Värdena
för referensrummet visas på x-axeln och för motsvarande punkt i testrummet
på y-axeln. Vissa dagar är nivån i de två rummen lika, då ligger
punkterna på linjen. Under totalt sett sju dagar är det i genomsnitt
mörkare i testrummet, detta gäller de punkter som ligger under linjen.
Under andra dagar är det ljusare i testrummet (punkterna ovan linjen).
Att det varierar så här beror på samspelet mellan den reglerande persiennen
och den reglerande armaturen. Även om bilden kan vara lite
svårtolkad kan man ändå se att under knappt hälften av dagarna i den
studerade perioden har man betydligt mer belysning inomhus, trots att
man är i november, än vad man hade haft med enbart elbelysning. Under
andra dagar är tillskottet litet, vilket beror på att det nu är mycket
mörkt utomhus. När det är helt mörkt ute varierar belysningsstyrkorna
i de 10 mätpunkterna i rummet mellan 135 och 440 lux, se Tabell 4.2.
Under dagtid kan de uppmätta belysningsstyrkorna således maximalt
innehålla motsvarande tillskott från elbelysningen, resten kommer från
dagsljuset.
47