Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

Metod
Figur 3.11 Utegivare för global belysningsstyrka samt luminanskamera (t h).
Vid några enstaka tillfällen under mätperioden, vid distinkta väderförhållanden
(t ex jämnmulna eller soliga dagar) mättes även luminansfördelningen
med en kalibrerad CCD-kamera (luminanskamera) av
typen IQcam Modell III, Figur 3.11. Den placerades då på ett stativ i
rummens bakkant och kunde flyttas relativt snabbt fram och tillbaka
mellan rummen Mätkamerans område är begränsat till 3000 cd/m²,
vilket torde räcka då bländning anses inträffa redan vid ytor med en
luminans om ca 1500 cd/m². Med hjälp av ett filter kunde även en
uppskattning av högre luminanser göras.
3.3 Mätning av elanvändning till belysning
Via byggnadens styr- och övervakningssystem (SÖ-system) mättes och
loggades kontinuerligt rummens elanvändning var för sig. Eftersom
belysningsarmaturen var den enda apparat som använde el i rummen,
kunde således elanvändningen till varje armatur mätas. Elmätarna var
enfasmätare, ABB Mini, och var programmerade för en puls per Wh,
dvs de har ganska hög upplösning. I resultaten visas dels den ackumulerade
elanvändningen för några utvalda dagar med antingen soligt eller
mulet väder, dels den dagliga besparingen jämfört med att ha armaturen
fullt tänd hela dagen under en längre tidsperiod med växlande väder.
3.4 Mätning och simulering av inneklimat
Via SÖ-systemet mättes och loggades kontinuerligt rummens tilluftsflöde,
inblåsningstemperatur, rumstemperatur samt frånlufttemperatur,
se Figur 3.12. Tilluftdonen kan styras att blåsa in mellan 5-50 l/s med
en temperatur ner till ca 14 grader utan komfortproblem, vilket ger en
viss kylkapacitet. Under mätningarna användes ett tilluftflöde om 20 l/s
27