Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

Resultat
Figur 4.27 Bild simulerad i Radiance för solhöjden i juni kl 12.00 sann soltid
Belysningsstyrkan i rummets mittlinje för en solig timme i juni då solen
står högt visas i Figur 4.28 för fyra ljuslänkande persiennvarianter och
för vanlig persienn med samma vinkel längs hela höjden. (Både höjden
på brytpunkten mellan övre och nedre del varierades liksom vinkelskillnaden
mellan uppe och nere, se kapitel 3.5). Persiennerna har namngivits
enligt principen ”aktuell lamellvinkel uppe/nere_brytpunktens
höjd”. De ljuslänkande persiennerna släpper in mer dagsljus, men skillnaden
är ändå liten i absoluta tal, och kan svårligen uppfattas av ögat.
Den procentuella skillnaden redovisas tydligare i Figur 4.29, där den
relativa ökningen jämfört med den vanliga persiennen har beräknats.
Denna figur visar att det är viktigare att sänka brytpunkten än att ha
mer öppet i toppen av persiennen. Med en vinkelskillnad på 45 grader
och brytpunkten placerad 1,6 meter över golv ökar belysningsstyrkan
med drygt 20%, men med en vinkelskillnad på bara 20 grader och
brytpunkten på 1,8 meter är ökningen bara ca 5 %. I praktiken är det
för oss i Sverige också problematiskt att ha en så stor vinkelskillnad som
45 grader om man vill undvika att få in direktsol om vintern, eftersom
rörelsefriheten hos den undre delen av persiennen begränsas då stegbanden
kortas in. (På sydligare breddgrader har man inte samma problem
med lågt stående sol, där kan 45 grader vara acceptabelt). Att
sänka brytpunkten kan också vara vanskligt, eftersom en öppnare persienn
blir ljusare och därmed mer bländande, och därför vill man ha upp
denna öppnare del en bit ovanför det centrala synfältet.
55