Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

Resultat
nare. Detta förklarar varför belysningsstyrkan ibland är så mycket lägre i
testrummet.
Den 14:e avviker något från mönstret fast åt andra hållet genom att
ha en oväntat hög el-besparing trots relativt lite dagsljus ute, jfr Figur
4.17. Om man studerar belysningen inne är det tydligt att belysningsstyrkan
i B1 och B2 är som högst denna dag. Under dagen förekom
något lite direktstrålning och diffusstrålningen var relativt hög, men
troligen gick persiennen ändå inte ner, och därmed kunde armaturen
dimma ner.
Kvot E Test/Ref
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
0
8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30
November
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
Belysningsstyrka ute (kLux)
B1
B2
B3
T1
T2
Dagsljus på
fasad, E_vert
Figur 4.20 Uppmätt belysningsstyrka (lux) i testrum resp referensrum för
mätpunkter B1-B3 i bordshöjd och T1-T2 i tak.
4.2.5 Uppskattning av årlig el-besparing
Genom mätningarna i maj och november gjordes en ungefärlig uppskattning
av vilken el-besparing som kan förväntas på årsbasis. Denna
uppskattning gjordes genom att utnyttja regressionslinjerna i Figur 4.8
och 4.20 och applicera dessa ekvationer på en klimatfil för ett normalår.
Ekvationen för maj användes för sommarhalvåret (21/3-21/9) medan
novemberekvationen användes vinterhalvåret. En syntetiskt genererad
klimatfil från programmet Meteonorm för Lund med timvärden för
den globala solinstrålningen utnyttjades. Ljusutbytet sattes till 95 lm/W
för sommarhalvåret och till 103 lm/W för vinterhalvåret. Allt dessa
sammantaget gör att uppskattningen blir mycket grov. Den beräknade
el-besparingen blev då ca 50 %, om man räknar på alla timmar mellan
8-17 (då belysningen antas vara tänd).
49