Omslag PDF slutrapport Belok.indd - Lunds Tekniska Högskola

20
Solavskärmning och dagsljuslänkning, oktober, 07
de två nedre resp övre lufterna täcktes för både utvändigt och invändigt
och isolerades. På så sätt blev glasandelen ca 33 % av fasadytan inifrån
sett. För att efterlikna storleken på äldre kontorsrum försågs rummen
med vita undertak ca 2,6 m över golv. Bägge rummen möblerades
mycket enkelt med hjälp av två bord placerade i vinkel, se Figur 3.2.
Väggarna i rummen var av vitmålad plåt och golvet av obehandlad betong.
Det ena dagsljusrummet utsågs till “mätrum” (rum 107) och utrustades
med den nya motoriserade persiennen som reglerades efter ljusintensitet
via en ljusgivare placerad utomhus på fasaden intill fönstret.
Det andra rummet (rum 106) utgjorde referensrum och det försågs med
en persienn av samma kulör, dock utan reglering och inlänkning. En
invändig placering valdes av kostnadsskäl istället för ombyggnad av
fasaden till glaspartier med kopplade rutor, eftersom den ljuslänkande
förmågan inte antogs skilja nämnvärt mellan en mellanglasmonterad
eller en invändig persienn.
Genom att uteklimatet och solhöjden ständigt växlar koncentrerades
mätningarna till en period i maj och en i november. Mellan dessa perioder
pågick också mätningar, men då mest som deltester av enskilda
parametrar av systemet vilka beskrivs nedan. På detta sätt fångades både
klara dagar med olika solhöjder samt mulet väder.
referensrum testrum
Figur 3.2 Exteriör och interiör av mätrummen. Ljusgivaren för reglering av
persiennen placerades på fasaden mellan rummen. Den öppnare
delen av persiennen framträder som ett mörkare band högst upp i
högra rummets fönster.
3.1 Beskrivning av uppmätt system
Det system som utvärderades i vårt mätrum var en reglerad invändig
persienn med 25 mm breda lameller i vit kulör tillsammans med en
dagsljusreglerad armatur. Motorerna till persiennen var av en typ som