Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

#3/10 

CHRISTINA WEHTJE 

”Biolog i själ och hjärta” 

Religion eller livsåskådning?, sid 6 

Fler unga i arbete och praktik, sid 8-9 

Minister för en dag, sid 12 

Debatt om friskvård, sid 13-15 

Utbildningsförvaltningens personaltidning

2 

LEDARE >> 

Fokus på våra ungdomar 

Lärandet i vår stad Malmö är en av de absolut viktigaste 

frågorna för en hållbar utveckling för malmöborna och 

för staden. Jag vill hävda med ett starkt eftertryck att lärarens 

betydelse för staden och för elevens lärande är 

mycket viktig och till stor del avgörande för hur vi kan utveckla 

mångfalden till något positivt, där ett framgångsrikt lärande 

bland elever och studerande kan bidra till att bryta alla former av 

utanförskap och ekonomiskt beroende. För fl era av våra barn 

och ungdomar är läraren kanske den enda vuxenkontakten man 

som ung har under dagen. I dag i Malmö stad är det ca 20 procent 

av grundskolans elever som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan. 

Vi har runt 1 700 elever inom det individuella programmet 

som kämpar för en behörighet till ett nationellt program. I år 

har vi ca 450 nyanlända elever som kommit till vår stad från olika 

oroshärdar i världen. Vi har i dag drygt 3000 helårsplatser inom 

vuxenutbildningen där de vuxna lär sig svenska genom SFI-undervisningen. 

Utmaningen för staden och våra skolor är stor. 

Våra elevers och studerandes strävan att komma vidare mot såväl 

högre utbildning som mot arbete och självförsörjning är den 

absolut viktigaste frågan för stadens utveckling. För mig är det 

uppenbart att rektorer och lärare måste få en ökad möjlighet att 

organisera arbetstiden mera fl exibelt kring elevens lärande. 

Skola och lärande i Malmö idag är en process som inte endast kan 

härledas till terminer utan det sker mer eller mindre året runt för de 

olika skolformerna. På senare år har antalet skoldagar under loven 

ökat markant, vilket visar på en stor vilja hos våra elever att göra allt 

för att komma vidare med ett framgångsrikt studieresultat. Ungdomar 

och vuxenstuderande är beredda att göra upp- offringen och 

ta ledig tid i anspråk för sina studier. Vi i skolan måste möta detta 

behov och se till att kunna organisera undervisningen utifrån de 

nya förutsättningarna. Behovet av undervisning har utökats från att 

som tidigare enbart omfatta terminen, till att även bedrivas under 

de olika loven. Framgångsrikt bedrivs det i dag sommarskola inom 

såväl grund- som gymnasieskola. Detta måste fortsätta och utökas 

så att fl er ungdomar ser möjligheten i det kompensatoriska lärandet 

via lovskolor för att nå sina respektive mål att komma vidare. 

Det är inte enbart lärartätheten som är den avgörande frågan. 

I Skolverkets studie: Samband mellan en skolas lärarresurser och 

elevernas resultat konstateras följande: 

”För första gången kan en omfattande svensk studie visa ett samband 

mellan en skolas lärarresurser och elevernas resultat. Men det 

är inte bara hur mycket resurser skolan har tillgång till utan också 

hur resurserna används som är avgörande för skolans resultat. Studien 

har omfattat närmare 900 kommunala skolor och 92 000 elever 

som läsåret 94/95 avslutade årskurs 9. 

Rapporten kan också konstatera att det inte bara är hur mycket 

resurser skolan har som har betydelse utan också hur resurserna 

används. De fem faktorerna (egen kommentar: föräldrarnas utbildningsnivå, 

andelen barn med utländsk bakgrund, andelen pojkar i 

klasserna, medelbetyget för avgångseleverna på små skolor är i genomsnitt 

något högre än för elever på större skolor, antalet lärarveckotimmar 

per elev påverkar resultatet positivt) som studien redovisar 

förklarar cirka 40 procent av skillnaderna i resultat mellan 

skolorna. Närmare 60 procent återstår att förklara. Det kan handla 

om t ex skolans organisation, arbetssätt, ledarstil, skolklimat, läraregenskaper 

och attityder. En förhoppning är att studiens resultat 

kommer att bidra till diskussioner om skolutveckling. Skolverket vill 

med rapporten uppmuntra till att i tänkandet kring tilldelning och 

användning av skolans resurser inte enbart resonera utifrån perspektivet 

antal kronor som tilldelas skolan, utan att också ta hänsyn 

till skolans förutsättningar och vad resurserna omvandlas till i den 

process som skapas av elever och lärare på skolan. I projektarbetet 

har samband mellan resurser och resultat studerats ur ett nationellt 

perspektiv. Varje kommun och skola kan i den påföljande diskussionen 

tillföra ytterligare kunskaper om sina egna specifi ka förutsättningar 

och läroprocesser.” Den 30/4 skrev jag tillsammans med fem 

förvaltningschefs kollegor följande i Sydsvenskan, med anledning 

av att skapa förutsättningar för en mera fl exibel arbetstid i skolan: 

”Först och främst handlar det om att kunna ge alla elever än mer 

stöd och hjälp för att kunna nå målen för skolan. Då måste lärarna 

fi nnas på skolan och vara tillgängliga för eleverna. Detta innebär 

givetvis inte att lärarna skall arbeta fl er timmar än idag. Men det 

handlar om att skapa en arbetsorganisation där elevernas behov 

styr tidsanvändningen. 

För det andra handlar det om att ge lärarna en bättre arbetsmiljö. 

Det har i många år framförts att det inte fi nns en gräns för lärarnas 

arbetsmängd. Arbetsgivaren kan dessutom inte begränsa lärarnas 

arbete eftersom de inte styr hela arbetstiden. Skall lärarna få en vettig 

arbetsmiljö så måste vi en gång för alla ge lärarna den arbetstidsbegränsning 

och arbetsmått som alla andra anställda har. Detta 

ger också arbetsgivaren genom rektorerna fulla befogenheter att 

axla rollen som arbetsgivare vad gäller lärarnas arbetsmiljö. 

För det tredje så är det rimligt att den kommunala skolan får samma 

förutsättningar som friskolorna. Dessa har sedan lång tid tillbaka 

avtal med normal arbetstid som arbetsmarknaden i övrigt. 2011 

får vi en skollag som kommer att ställa samma krav på alla skolor 

oavsett huvudman. Alltså är det fullt rimligt att även arbetstidsavtalen 

blir likadana framöver. 

Det är nu dags för SKL och lärarorganisationerna att en gång för 

alla lösa arbetstidsfrågan. Svenska skolan behöver ett modernt arbetstidsavtal 

som ger landets rektorer och lärare förutsättningar att 

stärka alla elevers resultat. Vi som skolchefer kommer att ta vårt ansvar 

att stötta och stärka våra rektorers kompetens så att de kan bli 

de goda ledare som skolans elever och personal behöver. ” 

Jan-Åke Johansson, Eva Månsby och Rune Westerberg ingår i EU-projektet Creating Green Europeans. Det hela initierades 

av Claes Koverberg. 

Klimat och energi i internationellt projekt 

Från öken i söder till vargavinter i norr. Elever 

och personal på Frans Suell och Jörgen Kocks 

gymnasium ingår i ett internationellt projekt 

som studerar klimat och energiförbrukning 

runtom i Europa. 

PROJEKTET HETER CREATING GREEN Europeans och 

bedrivs med stöd av Comenius, en del i EU:s 

program för livslångt lärande. Syftet är att 

öka elevers medvetenhet om människans miljöpåverkan 

och vad man kan göra i form av 

återvinning och energibesparing. 

– Vi har länge haft ett arbete kring Grön 

Flagg. Vi är intresserade av hållbar utveckling 

i allmänhet och försöker få in det i skolarbetet 

så mycket som möjligt, säger Jan-Åke Johansson, 

rektor på Frans Suell och Jörgen 

Kocks gymnasium. 

Projektet pågår under två år och omfattar 

lärare och elever från Sverige, Finland, Holland, 

Polen, Tjeckien, Tyskland och Spanien. 

– Ett syfte med projektet är att elever ska 

lära av varandra. Det är jätteintressant eftersom 

vi har så skilda klimatförhållanden, säger 

Jan-Åke Johansson. 

KONKRET PROJEKT 

Han medverkar tillsammans med Eva Månsby, 

Rune Westerberg, Rikard Linde, Charlie 

Nielsen och Sanne Mårtensson samt elever 

som läser naturkunskap och turism. 

– Vi tänker oss att varje klass i naturkunskapen 

ska medverka en gång vardera. På så 

vis sprider man det över året, säger Eva Månsby, 

som undervisar hälften av skolans program 

i ämnet. 

Just nu arbetar eleverna med natur- och 

klimatobservationer vid Käglinge dammar. 

Man samlar in information om platsen och 

rapporterar enligt en gemensam mall till övriga 

deltagarländer. 

– Jag har en kurs som heter Kretslopp som 

naturbrukseleverna har och klimatstudier ingår 

i undervisningen. Det är tänkt att dessa 

elever ska sammanställa uppgifter om temperatur 

och nederbörd. Det blir ett väldigt konkret 

delprojekt, säger Eva Månsby. 

Nästa läsår ligger fokus på energi- och 

kretsloppsfrågor. 

– Eleverna ska bland annat få mäta energiförbrukning 

hemma och i skolan och diskutera 

fram förbättringsåtgärder, säger Jan-Åke 

Johansson. 

Det samlade resultaten presenteras på utställningar 

på respektive skola. 

SLIPPA KRÅNGEL 

Eva Månsby ser stora pedagogiska vinster i 

Creating Green Europeans. 

– Den stora grejen är att man kan få ut 

eleverna i naturen. Man behöver inte krångla 

för att få fram pengar till buss. Vi kan även 

komplettera med lite utrustning som behövs, 

säger hon. 

Projektet har haft möten i Tyskland och 

Spanien. En turismklass på skolan har bidragit 

med en presentation av Malmö och 

dess regionala förutsättningar. 

Under våren hålls ett möte i Järvenpää i 

Finland. Sverige är värdland våren 2011 och 

kort därefter avslutas projektet med en sammankomst 

i Holland. 

– Ett extra värde i det här är att man träffar 

kollegor som sysslar med samma sak som en 

själv fast under helt andra förutsättningar, säger 

Jan-Åke Johansson. ☼ 

I DETTA NUMMER >> 

GY11 

Lärare – vart tog ni vägen? 4 

Humanistiskt på Latinskolan 4 

Teoretiskt eller praktiskt 4 

Tre eller fyra NV-skolor? 5 

Visionen om ett kreativt centrum 5 

Teknikprogrammet på en skola 5 

Tro och vetenskap 

– en välbesökt studiedag 6 

Utbildning för hållbar jämställdhet 7 

Satsning med ungdomar i fokus 8 

Demokratiambassadörer på skolorna 9 

PROFILEN 

Christina Wehtje ”Biolog i själ och hjärta” 10 

Rollspel på hög nivå 12 

Publiken sviker 12 

ORDET ÄR DITT 

Svar på ordet är ditt nr 2, 2010: 

Friskvård skapar mervärde 13 

Från friskvård till sjukvård 14 

En policy som kostar 15 

Lön, kön och arbetstid 16 

Etiska frågor på FN-skola 17 

Den svenska skolan brottas med 

kvalitetsbrister! 18 

Latinskolan – en del av vårt kulturarv 18 

Kandidaten 17 

Skräddarsytt läromedel på Södervärn 20 

EDICO ges ut av utbildningsförvaltningens 

informationsavdelning och utkommer med 

8 nummer per år. 

ANSVARIG UTGIVARE: Matz Nilsson 

REDAKTÖR: Pia Oredsson, informationschef 

GRAFISK FORM: Utbildningsförvaltningens 

informationsavdelning. 

Bylinelösa bilder och texter är producerade 

av informationsavdelningen. 

EDICO BETYDER PÅ LATIN: Jag säger rent ut, jag yttrar. 

FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER: edico@pub.malmo.se 

och edico@malmo.se 

TIDNINGENS BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET: 

Komin/utbildningsforvaltningen 

SKRIBENTER: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen 

| Susan Englund, lärare Komvux 

Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola | 

Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet 

OMSLAGSBILD: Freddy Billqvist 

TRYCK: WikingTryck AB 

PAPPER: MultiArt Silk 

UPPLAGA: 2200 ex

GY 11 >> 

Lärare – vart tog ni vägen? 

Teoretiskt eller praktiskt? 

Hur skapar vi starka, attraktiva program? 

Hur hanterar vi nedgången i 

elevantal? Det är frågor som diskuteras 

i arbetsgruppen för Handels- och 

administrations- och Barn- och fritidsprogrammet. 

Handelsprogrammet fi nns i dag på 

Malmö Borgarskola och Frans Suell 

och Jörgen Kocks gymnasium. 

– Jag tror att våra skolor är attraktiva 

Mötesplats GY 11 är ett 

dialogforum om utredningsarbetet 

inom 

gymnasieskolan i Malmö 

stad. Det första mötet 

hölls den 7 april och 

endast ett fåtal lärare 

kom. Ett 50-tal personer 

deltog i diskussionerna 

om framtidens utmaningar. 

Humanistiskt på Latinskolan 

Ett program med fyra inriktningar blir tre program med 

åtta inriktningar. Arbetsgruppen för Samhällsvetenskap, 

Ekonomi och Humaniora har ett svårt pussel att lägga, men 

en bit är på plats: Humanistiska programmet förläggs till 

Malmö latinskola. 

– Vi måste konkurrera med friskolorna. Ett stort och starkt 

utbud av individuella val är en konkurrensfördel, säger Petra 

Karlsson, ordförande i arbetsgruppen. 

Gruppen är i stort överens om hur många skolor som ska 

erbjuda de olika programmen, men inte vilka. Man anser att 

SP bör fi nnas på 3-4 skolor, alla med inriktningarna Samhällsvetenskap 

och Beteendevetenskap. 

– Vår största oenighet gäller medieinriktningen på SP, säger 

Petra Karlsson. 

för olika elevgrupper. Det hade varit 

förödande för programmet om vi bara 

hade det på en skola, säger Ingalill Fritzon, 

rektor på Malmö Borgarskola. 

– Vi kan konstatera att handel är en 

expansiv bransch. Det borde fi nnas fl er 

som vill läsa i Malmö, särskilt om man 

ser till arbetsmarknaden. 

– HP är ett litet och krympande program. 

För att vi ska kunna erbjuda ett 

så starkt program som möjligt tycker 

EN GENOMGRIPANDE GYMNASIEREFORM. 

KRAFTIGT vikande elevunderlag. 

Ökande konkurrens från fristående 

aktörer. Så ser förutsättningarna 

för utredningsarbetet 

ut. Elva grupper arbetar med olika 

strategiska frågeställningar. 

– Ställtiden för kommunerna 

har blivit mycket kort. Den stora 

utmaningen är att inte bygga fast 

sig i permanenta lösningar, säger 

utbildningsdirektör Matz Nilsson. 

Mötet hölls på Pauli gymnasium. 

Sju av grupperna höll presentationer, 

tog emot synpunkter 

och besvarade frågor. 

jag det ska vara på en skola, säger 

Jan-Åke Johansson, rektor på Frans 

Suell och Jörgen Kocks gymnasium. 

TEORETISKT ELLER PRAKTISKT? 

Barn- och fritidsprogrammet minskar, 

liksom HP, med runt 30 procent enligt 

prognosen fram till 2015. Gruppen diskuterar 

bästa placeringen för programmet. 

Marita Endrésen, samordnande rek- 

Mötesplats GY 11 arrangeras 

av informationsavdelningen på 

förvaltningen. Tanken är att ge 

berörda medarbetare en chans att 

informera sig och göra sin röst 

hörd innan beslut fattas. 

– Vi hade inte väntat oss 1 700 

deltagare. Men vi hoppas verkligen 

att uppslutningen blir större 

till nästa möte, säger en förvånad 

informationschef Pia Oredsson 

Birgersson. 

Nästa upplaga av Mötesplats GY 

11 hålls den 20 maj klockan 15-17. 

Anmäl dig på Komin/gy11 ☼ 

En majoritet i gruppen tycker att inriktningen ska fi nnas på 

en skola med teoretisk profi l inom samhällsvetenskap. 

Ekonomiprogrammet ska enligt förslaget fi nnas på två skolor. 

– Det blir antagligen ett stort program. Om man ser till 

motsvarande program i dag så fi nns det många paralleller. 

Men inriktningen Juridik kommer nog inte att fi nnas på mer 

än en enhet, säger Petra Karlsson. 

– När det gäller Humanistisk tror vi knappt att vi får ihop 

till en klass. Vi har föreslagit att det ska ligga på en skola, säger 

Eva Daun, som ingår i gruppen. 

Ann-Sofi e Nordh, intagnings- och planeringschef, ser en 

möjlighet att locka fl er elever från andra kommuner. 

– Vissa smala program kommer inte att kunna erbjudas i 

så många kommuner som i dag. Det kan vara ett plus för oss, 

säger hon. ☼ 

tor på Rönnens gymnasium, argumenterar 

via arbetsgruppens blogg för att 

programmet ska fi nnas med Vårdoch 

omsorgsprogrammet på Rönnen. 

Hon pekar bland annat på samordningsvinster 

och möjligheter att tillgodose 

arbetsmarknadens varierande 

förväntningar och behov. 

Set Rooke, biträdande rektor på Heleneholms 

gymnasium, tycker att programmet 

ska fi nnas på en skola med SP. 

Tre eller fyra 

NV-skolor? 

Antalet klasser inom NV minskar 

från dagens 15 till 12 eller färre. Arbetsgruppen 

för NV har till uppgift 

att föreslå hur många och vilka skolor 

som ska ha programmet. 

De kommunala skolorna har hittills 

stått sig väl i konkurrensen om NVeleverna, 

men det fi nns oroväckande 

tendenser. 

– Hotet är större än vad vi tidigare 

trott. Därför är tolv klasser i det övre 

laget, säger Jerry Ahlström, ordförande 

i arbetsgruppen. 

Oenighet råder om huruvida NV 

ska erbjudas på tre eller fyra skolor. 

– Borgarskolan och Petri har i dag 

totalt nio NV-klasser. Då har vi max 

tre klasser kvar, det är inte troligt att 

de kan fördelas på tre skolor, säger 

Jerry Ahlström. 

Antalet nationella inriktningar inom 

NV minskas från tre till två. 

– Vi tror att vi måste erbjuda ett 

stort utbud av inriktningar och valbara 

kurser i framtiden. Vi måste ha 

minst två paralleller för att kunna 

hålla ett utbud som eleverna känner 

sig nöjda med, säger Jerry Ahlström. 

En viktig konkurrensfördel är citysamverkan 

som idag omfattar över 

100 kurser. 

– Vi tror att en utvidgad samverkan 

kommer att vara en förutsättning för 

att kunna erbjuda alla kurser. ☼ 

– Vi har ett specialutformat program 

på Heleneholm som är samhällsvetenskaplig 

komplettering. Vi ser en ökning i 

antalet elever som söker dit, säger han. 

Han ser också släktskap med Estetiska 

programmet: 

– Man kan inte blunda för att det är 

ett kreativt program. Det fi nns väldigt 

mycket tillgång till kunnig personal för 

det som kommer att bli det estetiska 

huset, säger Set Rooke. ☼ 

FOTO: FREDDY BILLQVIST 

Visionen om ett kreativt centrum 

– Vad är det som lockar ungdomar? 

Det är självklart en bra utbildning 

som tillåter både kunskap 

och kreativitet, säger utbildningsdirektör 

Matz Nilsson. 

Han leder en arbetsgrupp som 

utreder visionen om ett kreativt 

hus i centrum. 

DET HANDLAR OM ESTETISKA programmet 

och Samhällsvetenskapsprogrammets 

inriktning Medier, information 

och kommunikation i 

den nya gymnasieskolan. Arbetsgruppens 

uppdrag är att undersöka 

förutsättningarna för ett 

samgående i en ny enhet. 

– Vi är inte klara med våra 

diskussioner, men vi tycker alla 

att det vore intressant om vi 

kunde göra något nytt och spännande 

som blir en magnet för 

ungdomar, säger Matz Nilsson. 

Diskussionen tar sin utgångspunkt 

i nuvarande Medie- och 

Estetiska programmet. 

– Om det estetiska skapandet 

kunde möta produktionen så 

hade det blivit en otrolig dynamik 

i ett kreativt centrum, säger 

Matz Nilsson. 

Tanken i gruppen är också att 

man ska skapa ett mervärde för 

elever på andra kommunala skolor. 

– Ungdomar som vill gå estet- 

eller mediekurser inom ramen för 

sitt individuella val ska få tillgång 

till skolans faciliteter och kompetenser, 

säger Matz Nilsson. 

En invändning är att meritpoängssystemet 

missgynnar den typen 

av val. Samtidigt minskar det 

individuella valet i GY 11. 

– Jag tror att man till viss del 

måste bortse från det rationella. 

Alla ungdomar är inte stöpta i 

samma form, säger Matz Nilsson. 

– Där har vi en fördel gentemot 

friskolorna. Gemensamt kan 

vi erbjuda kurser som en enskild 

skola inte kan, säger Ann-Sofi e 

Nordh, intagnings- och planeringschef. 

Oenigheten i gruppen gäller 

sammansättningen av program 

på den nya enheten. Agneta Nilsson, 

rektor på Mediegymnasiet, 

vill renodla kursutbudet inom estetik 

eller media. Andra förordar 

mer inslag av SP och NV. ☼ 

GY 11 >> 

Teknikprogrammet 

på en skola 

– Jag tror att det är jätteviktigt 

att man håller ihop Teknikprogrammet 

och att teknikelever får 

en egen identitet och känsla av 

gemenskap, säger Gunilla Linton, 

ordförande i arbetsgruppen 

för TP. 

Hon beskriver nya TP som ett spretigt 

program. Man går från noll till 

fem nationella inriktningar. 

– Vi tror att TP måste vara ett 

väldigt fl exibelt program. Eleverna 

ska inte känna sig inlåsta. Det 

måste vara brett, säger Gunilla 

Linton. 

Många teknikintresserade elever 

väljer i dag andra program, till 

exempel NV. Hur ökar man attraktionskraften? 

– Ett sätt är att göra det möjligt 

att i programfördjupningarna 

hoppa mellan de olika inriktningarna. 

Kanske borde det också 

vara lättare att hoppa från NV till 

TP. Det förutsätter ett samarbete 

mellan skolorna, säger Gunilla 

Linton. 

TRE KLASSER 

Gruppen är överens om att programmet 

bör fi nnas på en skola. 

– Om det blir som vi befarar 

kommer det bara att bli tre klasser. 

Det skulle ha blivit väldigt stökigt 

att ha dem på olika skolor, 

säger Gunilla Linton. 

Däremot fi nns det olika uppfattningar 

om var TP ska placeras. 

– Elever som läser det fjärde 

året ska kunna bli anställningsbara. 

Det talar kanske för att programmet 

ska ligga på en skola 

med yrkesutbildningar, säger Gunilla 

Linton. 

– Kanske ska det fi nnas på en 

skola med NV, eftersom vissa inriktningar 

på TP ligger nära detta 

program. Design- och medieinriktningarna 

talar för en placering 

på ett nytt kreativt centrum. ☼ 

4 5

Vem defi nierar verkligheten? 

Finns det en konfl ikt mellan 

religion och vetenskap? Tunga 

etiska och fi losofi ska frågor avhandlades 

när kursplanegruppen i 

religionskunskap arrangerade 

studiedag den 26 mars. 

– Mycket intressant. Bra föreläsare, 

tycker Ida Ihd, en av 50-talet 

deltagare. 

Tro och vetenskap 

– en välbesökt studiedag 

STUDIEDAGEN HÖLLS PÅ EN skola med yrkesinriktade 

utbildningar, Universitetsholmens gymnasium, 

och bestod av föreläsningar och paneldiskussion. 

Pierre Wiktorin från centrum för teologi och 

religionsvetenskap vid Lunds universitet talade 

om religiösa föreställningar i dagens populärkultur, 

bland annat Harry Potter-böckerna. 

Håkan Håkansson, docent i idé och lärdomshistoria 

vid Lunds universitet, gav en historisk 

exposé kring tro och vetande. En av 

hans grundteser är att det inte fi nns någon 

konfl ikt mellan naturvetenskap och religion. 

Christer Sturmark, ordförande för förbundet 

Humanisterna, argumenterade för en sekulär 

livssyn som idé- och värdegrund för 

samhälle, kultur och etik. 

– Etik och moral är alldeles för viktiga för att 

bara lämnas till de religiösa. Där tycker jag att religionslärare 

har ett stort ansvar. Det är viktigt att 

man i undervisningen talar om livsåskådning i 

stället för religion och att man pratar om sekulär 

etik och moral lika mycket som religiös etik och 

moral, säger han. 

Bodil Liljefors Persson, docent, universitetslektor 

och ämnesansvarig för religionsvetenskap 

och lärande vid Lärarhögskolan i Malmö, 

tog upp det didaktiska perspektivet. 

TRO OCH VETANDE 

Det är Elisabeth Beausang Rostovanyi, lärare i 

religionskunskap på Universitetsholmens gymnasium, 

som organiserat dagen. 

– Religionsundervisningen handlar om defi 

nition av verkligheten. Det är det vi sysslar 

med, säger hon. 

Förra våren inledde hon tillsammans med 

en kollega, Sara Andersson, ett arbete för att 

förändra religionsundervisningen på skolan. I 

dag arbetar man mer tematiskt och med alternativa 

ingångar: kultur, perspektiv, förändring 

och kontext. 

– Det är något som vi fått från eleverna. 

Man hamnar ofta där – i gränslandet mellan 

vad vi tror och vet och vad vi tror att vi vet, 

säger Elisabeth Beausang Rostovanyi. 

Den nya modellen har fått mycket positivt 

gensvar från såväl elever som kollegor. 

”Vi tycker att kursen med Elisabeth har varit 

en av de bästa vi haft under gymnasietiden. 

Hon har lärt oss och fångat vårt intresse 

om hur man ser på olika personer, hur de olika 

religionerna förhåller sig till varandra och 

hur de påverkar oss utan att man tänker på 

det”, skriver en klass på Elprogrammet. 

FOTO: COLOURBOX.COM 

SPÄNNANDE PROGRAM 

Studiedagen lockade drygt 50 deltagare, vilket 

är mer än antalet religionslärare inom förvaltningen. 

I auditoriet fanns även lärare i 

samhällskunskap och historia samt elevvårdspersonal. 

– Man kommer hit för att det är ett program 

som känns spännande. Det är frågor 

som kan användas i olika ämnen, säger Ida 

Ihd, religionslärare och specialpedagog på 

Agnesfrids gymnasium. 

– Det här kan jag ha glädje av i min undervisning, 

säger Pia Jagrelius, lärare på S:t Petri skola. 

Det gäller inte minst Pierre Wiktorins resonemang 

om relationen mellan religion och 

populärkultur. 

– Jag tänkte prova att låta eleverna under ett 

par dagar tolka olika tecken i religiös riktning. 

Det kan vara en intressant övning, säger hon. 

Studiedagen kan ses som ett avstamp inför 

arbetet med nya kursplaner i GY 11. 

– För att kunna göra det hoppet in i framtiden 

måste vi komma fram till var vi befi nner 

oss just nu, säger Yerk Liveröd, rektor på 

Komvux Malmö Södervärn och ordförande i 

kursplanegruppen för religion. ☼ 

Utbildning för hållbar jämställdhet 

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i 

skolan. Det är en del i Latinskolans satsning på hållbar utveckling. Kursen ska bland 

annat utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan. 

JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN – skolpraktik 

och forskningsperspektiv är en 

fortbildningskurs på 7,5 högskolepoäng 

som ges på distans. Utbildningen 

anordnas på uppdrag 

av Skolverket som också ger ekonomiskt 

stöd till skolornas jämställdhetsarbete. 

– Vi läser kursen på kvartsfart 

under vårterminen. I utbildningen 

ingår tre heldagar på Malmö 

högskola, berättar Åsa Möller 

och Anna Öjehagen. 

Kursen ger en introduktion till 

olika synsätt och teorier kring genus 

och man granskar och analyserar 

den egna verksamheten. 

– Jag tycker att det är väldigt 

viktigt med jämställdhet. Det är 

roligt och intressant och jag känner 

att jag behöver ha lite mer på 

fötterna, säger Åsa Möller. 

Hon efterlyser en teoretisk 

bakgrund och en inblick i de 

forskningsrön som fi nns: 

– Det blir lätt så när eleverna 

gör tenta att man skriver det man 

själv tycker, i stället för det som 

forskningen faktiskt visar. 

HALKAR EFTER 

Inom ramen för utbildningen ska 

de bland annat ta fram en långsiktig 

handlingsplan för ett integrerat 

jämställdhetsarbete på skolan. 

– Jag vill att jämställdhetsfrågor 

ska integreras i all undervisning. 

Det är skolans värdegrund 

och den ska vi jobba mot, säger 

Anna Öjehagen. 

Arbetet går ut på att ändra tankemönster 

och beteenden hos 

elever och personal genom en utvecklad 

medvetenhet om jämställdhet, 

genus och kön. 

– Jag upplever att det fi nns väldigt 

mycket att jobba med. 

Många av eleverna har en väldigt 

traditionell syn på saker och ting. 

En del tycker exempelvis att män 

bör tjäna mer än kvinnor eftersom 

de är starkare, säger Anna 

Öjehagen. 

Det fi nns också mycket fördomar 

kring begreppet jämställdhet. 

– Det handlar inte bara om tjejer, 

utan om alla människors lika 

värde. När man lägger fram det 

på ett sådant sätt är eleverna mer 

positivt inställda, säger Anna 

Öjehagen. 

Ett av målen är att förbättra 

killarnas studieresultat och öka 

deras engagemang i skolans olika 

föreningar och utskott. 

– Killarna halkar efter generellt 

vad gäller skolresultat. En orsak 

kan vara att man har fokuserat så 

mycket på tjejer i jämställdhetsarbetet. 

Tjejerna har förbättrat sig 

och fått bättre förutsättningar, 

men man har glömt bort killarna 

i det hela, säger Anna Öjehagen. 

Åsa Möller och Anna Öjehagen, lärare på Malmö latinskola, går kursen Jämställdhet i skolan. 

Studierna ska utmynna i en handlingsplan för jämställdhetsarbetet på skolan. 

SMÅ SAKER 

Lärarna har en oerhört viktig 

roll, inte minst när det gäller 

språkbruket. 

– Om det är någon som ska ge 

eleverna signaler som inte är exkluderande 

så är det väl lärarna i 

skolan. Det är så mycket man 

kan göra i det lilla i klassrummet 

för att förändra sitt förhållningssätt, 

säger Anna Öjehagen. 

Kursen är en del i Latinskolans 

arbete för att profi lera sig inom 

hållbar utveckling. 

– Det är jätteroligt att vi har en 

skolledning som tar de här frågorna 

på allvar och tycker att det 

är värt att lägga resurser på dem, 

säger Anna Öjehagen. 

Ett viktigt avstamp i denna satsning 

var en temadag kring hållbar 

jämställdhet på Internationella 

kvinnodagen. Lärare på skolan 

och gäster bjöd på föredrag och 

workshops kring ämnen som 

härskartekniker, kön och biologi 

och genus i reklamen. 

– Vår jämställdhetssamordnare 

Aila Partanen har gjort ett jättejobb 

med att arrangera dagen 

och ringa in folk, säger Anna 

Öjehagen. 

Dagen föregicks av en temavecka 

där jämställdhet genomsyrade 

undervisningen i olika ämnen. 

– Jag undervisar idrottsklasserna 

och vi har pratat mycket om 

jämställdhet i idrotten. I ämnet 

historia har vi pratat om varför 

kvinnor inte syns i historieböckerna. 

Det är sådant som jag alltid 

jobbar med. Vi har lagt extra 

tyngdpunkt på det den senaste tiden, 

säger Åsa Möller. ☼ 

6 7

Satsning med ungdomar i fokus 

raktik och visstidsanställningar ska minska 

ungdomsarbetslösheten. Utbildningsförvaltningen 

har en central roll i Malmö stads ungdomssatsning 

på 50 miljoner kronor under 

2010. 

– Vår stad kommer att märka att vi har många 

unga individer i organisationen, säger Pia Hellberg 

Lannerheim, projektkoordinator för satsningen. 

UNGDOMSSATSNINGEN ÄR EN DEL i den 

budgetförstärkning på 137 miljoner 

som kommunstyrelsen presenterade 

i januari. Det handlar 

om totalt cirka 150 visstidsanställningar 

och 1 000 praktikplatser. 

– Det är en tillfällig satsning som 

möjliggjorts av bland annat statligt 

konjunkturstöd och sänkta premieavgifter, 

säger Pia Hellberg Lannerheim, 

samordnare på stadskontorets 

avdelning för integration och 

arbetsmarknad. 

Hon ser satsningen som en stor 

möjlighet för Malmö stad som 

arbetsgivare: 

– Vi måste ta chansen att profi 

lera oss och sälja in oss till unga 

Malmöbor. 

INSPIRERANDE UTBYTE 

Under parollen ”Unga i fokus” 

ska varje förvaltning visstidsanställa 

en Malmöbo i åldern 19-30 

år. ”Praktik till tusen” ska ge 

1 000 nya praktikplatser för arbetslösa 

i åldrarna 19-24 år. Alla 

arbetsledare i Malmö stad ska erbjuda 

en plats. 

– Ungdomarna får en chans till 

att skapa nätverk inom kommunen 

att skaffa sig referenser och 

erfarenheter inför framtiden. Våra 

arbetsplatser får ett inspirerande 

utbyte med unga människor, säger 

Pia Hellberg Lannerheim. 

Utbildningsförvaltningen 

ansvarar för projekt kring demokratiambassadörer 

och uppsökande 

verksamhet (se andra artiklar 

på detta uppslag). 

STÖD TILL SVAGA ELEVER 

Praktikenheten får resurser för 

att öka antalet platser inom Ung 

i Sommar och höja ersättningen 

till ungdomarna med 10 kronor 

per timme. Totalt cirka 2 500 

personer erbjuds praktik i olika 

kommunala verksamheter och 

föreningar. 

Det blir också en förstärkning 

av ungdomsstödet inom det individuella 

programmet. Bellevue 

gymnasium anställer två coacher 

för att stödja elever med svaga 

språkkunskaper, svag skolmotivation 

med mera. 

I satsningen ingår även SEF 

Unga, ett projekt inom serviceförvaltningen 

där man kommer 

att bygga en skuggförvaltning 

och anställa 120 ungdomar. 

Räddningstjänst Syd anställer 

fem ungdomar i syfte att öka boendesäkerhet 

och brandskydd i 

bostäder. ☼ 


Uppföljare i stadsdelarna 

Fyra personer anställs som 

uppföljare på Vägledningscentrum. 

De ska söka upp 

och hjälpa ungdomar som 

befi nner sig i utanförskap. 

– Jag kan se en vinning i 

att man jobbar på fältet. 

Det fi nns ett jättebehov 

där ute, säger Richard Rasmussen, 

studie- och yrkesvägledare. 

DET RÖR SIG OM en tillfällig 

förstärkning av det kommunalauppföljningsansvaret, 

en verksamhet inom 

Vägledningscentrum. Uppdraget 

är att via brev kontakta 

alla Malmöungdomar 

i åldrarna 16-19 år som 

inte arbetar eller studerar. 

Det här läsåret är det 592 personer 

som inte svarat. 

– De resurser vi haft för detta 

är motsvarande en tjänst. Det har 

inte funnits utrymme att gå ut 

och leta efter dem som inte kommer, 

säger Anette Stoltz, chef för 

Vägledningscentrum. 

Uppföljningsarbetet görs i 

samarbete med utbildningsförvaltningens 

intagningskansli. 

– Även om vi uppfyllt vårt 

uppdrag har det känts olyckligt. 

Det är så många vi tappar bort, 

som sedan kommer till oss på 

Vägledningscentrum när de fyllt 

21 år, säger Richard Rasmussen, 

som ansvarar för uppföljningen. 

Fyra personer anställs som 

uppföljare under perioden aprildecember. 

– De här personerna kommer 

mest att vara ute i stadsdelarna 

och arbeta i nära samarbete med 

AIC. Vi kommer att ha ett 

smörgåsbord av aktiviteter som 

vi kan erbjuda ungdomarna, säger 

Anette Stoltz. 

Arbetsförmedlingen Ung är en 

annan viktig samarbetspartner. 

TYDLIGA VUXNA 

Som uppföljare ska man bland 

annat knacka dörr och besöka 

olika platser där ungdomar befi 

nner sig. I rekryteringsprocessen 

söker man efter unga människor 

som är tydliga vuxna, 

gärna med områdeskunskap 

och lokal förankring. 

– Det ska vara någon som 

ungdomarna kan se upp till och 

luta sig mot. Det är det 

som ger effekt, säger Richard 

Rasmussen. 

– Man ska kunna jobba 

på oregelbundna tider. Det 

krävs ett stort mått av tålamod 

och fl exibilitet, säger 

Anette Stoltz. 

Målet är att under året 

bygga upp en modell för 

samarbete som ger mervärde 

och innebär att man kan 

hjälpa fl er. 

– Jag hoppas att man ska 

dra slutsatsen att den här 

satsningen är så framgångsrik 

så att den behöver permanentas 

i någon form, säger 

Anette Stoltz. ☼ 

Demokratiambassadörer 

på skolorna 

Demokratiambassadörer ska informera 

och inspirera elever på Malmös 

gymnasieskolor. Utbildningsförvaltningen 

anställer ett 50-tal 

ungdomar för att öka valdeltagandet 

och utveckla möjligheter för 

ungas infl ytande. 

DEMOKRATIAMBASSADÖRERNA REKRYTERAS, 

TILLSAMMANS MED tre-fyra samordnare, 

bland arbetslösa i åldrarna 18-24 år. 

– Det fi nns en vinst i att det är 

unga som informerar unga. De tillför 

mycket kreativitet, nya idéer 

och ett nytt sätt att kommunicera, 

säger Mia Norberg, demokratiutvecklare 

på stadskontorets folkhälsoenhet. 

Ambassadörerna ska engageras 

som resurser i skolvalet och ska ge 

information till förstagångsväljare. 

– För oss handlar det om mer än 

att höja valdeltagandet var fjärde år, 

även om valet är en central process 

i en demokrati. Det här är ett jätteviktigt 

arbete som kan öka känslan 

av delaktighet och förhindra 

utanförskap, säger Mia Norberg. 

Folkhälsoenheten har kommunstyrelsens 

uppdrag att tillsammans 

med berörda aktörer utarbeta en 

strategi kring ungas infl ytande. 

– Jag jobbade med valambassadörer 

inför Europaparlamentsvalet 

förra året. Vi rekryterade 28 ungdomar 

som på ideell basis spred information 

via skolor och föreningar, 

säger Mia Norberg. 

EGNA IDÉER 

Demokratiutvecklingsarbetet sker 

under parollen ”Jag bor i Malmö”. 

Man anordnar bland annat workshops, 

dialog- och nätverksmöten. 

– Tanken är att demokratiambas- 

Mia Norberg, demokratiutvecklare på 

stadskontoret. 

sadörerna ska marknadsföra ”Jag 

bor i Malmö” och arbeta tillsammans 

med den här satsningen, 

säger Mia Norberg. 

Hon ingår i en arbetsgrupp, tillsammans 

med bland andra Elizabeth 

Flórez och Gustavo Nazar på 

Pedagogiska centralen, som ska 

utarbeta en introduktionsutbildning 

för ambassadörerna. 

– Som förespråkare måste man 

ha kunskapen och även känna sig 

stärkt som person. Därför kommer 

vi att jobba mycket med ledarskap 

och gruppdynamik, säger 

Mia Norberg. 

Demokratiambassadörerna 

heltidsanställs under perioden 

maj-oktober. 

– Jag har ett nätverk av valambassadörer 

sedan förra året. Flera 

har hört av sig och är nyfi kna på 

om det blir någon ny satsning i 

år, säger Mia Norberg. 

Det är i dagsläget inte helt bestämt 

hur demokratiambassadörerna 

ska arbeta i praktiken. 

– De ska bland annat ordna debatter 

för ungdomar på skolorna. 

De ska förmedla informationen 

på ett sätt som ungdomar kan ta 

till sig, säger Mia Norberg. 

Det centrala är att ambassadörernas 

egna idéer och erfarenheter 

tillvaratas i arbetet. ☼ 

8 9

PROFILEN >> 


Biolog i själ och hjärta” 

– Jag är tacksam för den tur jag haft – jag har varit på rätt plats vid rätt tillfällen. De möjligheter som 

erbjudits mig har lett till bra val. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter man får och försöka göra 

det bästa av saker. Man vet aldrig vad som händer imorgon. 

CHRISTINA WEHTJE ÄR LEKTOR och lärare i kemi 

(ämnesansvarig), biologi och mikrobiologi 

vid S:t Petri skola, där hon har jobbat i12 år. 

Hon har en fi losofi e doktorsexamen förutom 

gymnasielärarutbildning, är med och driver 

utveckling av skolan, sitter i kursplanegrupp 

och är sedan årsskiftet invald skolrepresentant 

i naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd 

i Lund. 

– Jag är biolog i själ och hjärta. Djur och natur 

– det ligger i botten hos mig. Vit biologi 

intresserar mig mest: mikrobiologi, genetik, 

immunologi och bioteknik. Men den gröna 

är jag också intresserad av, men det är mer på 

hobbynivå. ”Wow, vilken skalbagge!” händer 

det till och med att jag utbrister, när jag är på 

golfbanan och medspelarna bara diskuterar 

svingen eller puttlinjen, säger Christina. 

Hon disputerade i mikrobiologi 1991 vid 

Lunds universitet. 

– Jag hade spenderat ett år i USA vid University 

of California, UCDavis, tillsammans med 

min blivande man som är docent i bioteknik. 

Det var en form av examensarbete. När vi kom 

hem från USA fi ck jag av en händelse erbjudande 

om ett assistentjobb på en labbkurs i mikrobiologi. 

Så jag blev doktorand där, trots att jag 

från början inte hade tänkt doktorera. 

FAMILJEN VIKTIGAST 

Efter disputationen var det dags för postdoc 

på DTH i Lyngby, Köpenhamn. 

– Vi var i skaffa-barn-tagen, så jag ville inte 

åka så långt bort. 

1993 kom äldsta barnet av tre, mellanbarnet 

kom1995 och den yngsta1998. 

– Med små barn var jag inte beredd att satsa 

150 procent på en yrkeskarriär. För att 

komma någonstans i den akademiska världen 

måste man vara beredd att lägga ned enormt 

mycket tid, och det ville inte jag. Familjen är 

det absolut viktigaste. 

GYMNASIELÄRARE? 

– Ska du inte bli gymnasielärare istället? frågade 

en bekant mig. Min första reaktion var: 

…Näää! Men så läste jag pedagogik ett år. 

Det är ju användbart oavsett vad jag gör med 

det, tänkte jag. 

Christina har alltid haft lätt för att undervisa. 

– Jag har alltid fått veta av studenter och 

elever att jag är pedagogisk och tydlig. Det 

har legat för mig. Och min praktiktid på 

Malmö Borgarskola och S:t Petri var otroligt 

kul. Jag upptäckte att ungdomar i den här åldern 

är väldigt roliga att jobba med, vilket jag 

inte hade trott. De är intresserade av det mesta, 

de är positiva, frågvisa, glada och vill saker. 

Så jag bestämde jag mig för att fortsätta som 

lärare och jag har aldrig ångrat det beslutet. 

SATSAR PÅ NATURVETENSKAPEN 

– Jag arbetar bara på naturvetenskapsprogrammet 

och tycker att vi satsar mycket på att göra 

de naturvetenskapliga ämnena mer levande 

här på S:t Petri. Vi vill ge både bredd och djup 

men också verklighetskoppling. Därför samarbetar 

vi mycket med högskola och universitet. 

Vårt syfte är att inte ha vattentäta skott mellan 

ämnena. De får istället glida in i varandra för 

att skapa en helhetssyn på naturvetenskapen 

och dess betydelse för hela samhället. Vi gör 

också kopplingar till idéhistoria och har jobbat 

med det inom Scienceprofi len av NV-programmet 

i tio år här på Petri. 

– Vi är fyra lärare här som startat Scienceprofi 

len: Thomas Ekström, fysik, Bertil Hallmer, 

biologi, Therese Svensson, fi losofi och 

svenska och jag i kemi. Vi gör bl a resor till 

Cern i Genéve, som är Europas centrum för 

partikelfysik. Här fi nns forskare från världens 

alla hörn. Vi åker dit med en åk 3 som har 

valt Science-spåret varje år. Förutom att ägna 

oss åt partikelfysik, tittar vi bland annat på 

livsmedelsproduktion, gör exkursioner upp i 

bergen och tittar på alpfl ora. 

– Jag har också varit med och startat en 

NV-profi l i biomedicin och bioteknik där 

eleverna har externa mentorer, medicinska 

forskare i Malmö och Lund. Vi är inne på 

andra året nu. 

FORTSÄTTNING PÅ SID 19... 

10 11 



Ålder: 48 

Gör just nu: Undervisar i kemi och biologi, arbetar 

med fördjupningskurser och profilering inom 

NV-programmet 

Livsfilosofi: Försök hitta tillvarons guldkorn och glöm 

inte att njuta av livet, man har bara ett 

Född: I Malmö 

Bor: I Malmö 

Familj: Man och 3 barn 

Intressen: Familjen, resor, djur-natur, golf

Rollspel på hög nivå 

Intresserad av spännande pedagogik? 

Folk och försvar erbjuder ett intressant rollspel 

– gratis! 

FOLK OCH FÖRSVAR (FOF) har visserligen säkerhets- 

och försvarfrågor på agendan, men någon direkt 

koppling till svenska försvaret fi nns inte 

FOTO: MAGNUS GRAHN | Olika roller. Under ledning av Daniel Sturesson såg Agneta Hansson och 

Petra Karlsson till att samhällskunskapslärare lärde sig hur det går till att spela rollspelet 

Minister för en dag. 

Publiken sviker 

Fullt hus?!? 

Det vimlar av bra fortbildning, inte minst i 

Lund och Malmö, men var är publiken? 

STADSBIBLIOTEKET I MALMÖ ERBJUDER till exempel 

förnämliga EU-utbildningar men beklagar 

ibland att så få Malmö-lärare kommer på dessa 

fi na aktiviteter. Regionens högskolor och 

universitet lockar också med fi na erbjudande 

för lärare. Regionala ämnesföreningar bjuder 

ofta in till aktiveter som kan sorteras in under 

rubriken god kompetensutveckling. 

Flera av arrangörerna har dock besviket fått 

konstatera att ”publiksiffrorna” är låga. Att 

det endast dyker upp sju-åtta lärare är inte 

ovanligt och detta trots mycket kompetenta 

föreläsare. 

Vad är orsakerna till det här? 

utan FoF backas upp av 59 olika organisationer. 

FoF erbjuder sig att komma ut till gymnasieskolor 

och högskolor för att helt gratis 

spela upp rollspelet Minister för en dag. 

I slutet av mars lockade Föreningen Lärare 

i samhällskunskap (FLS) med en fortbildning 

i nämnda rollspel. Tio lärare från olika delar 

av Skåne dök upp 

för att under handledning 

av Daniel 

Sturesson från Folk 

och försvar ”smaka 

på” hur det är att 

vara minister för 

en dag. 

Agneta Hansson, 

lärare på Malmö latinskola, 

och Petra 

Karlsson, rektor på 

Malmö Borgarskola, 

sitter båda med i 

FLS:s styrelse och 

de har tidigare låtit 

sina elever få jobba 

med rollspelet Minister 

för en dag. 

– Jag tycker det 

här rollspelet är 

mycket bra för 

– Det skäl många tar upp är att kvällar och 

helger är heliga och då man inte gå på fortbildning. 

Flera anger även skäl som att det är svårt 

att lämna klasser då man inte får vikarier, säger 

Mette Thorsen, styrelseledamot i Södra kretsen 

av Geografi lärarnas riksförening. 

Petra Karlsson, ledamot i styrelsen för Föreningen 

lärare i Samhällskunskap och dess 

Skåneavdelning, bekräftar trenden. 

– Jag tycker mest att det är tråkigt. Många 

lärare vill ha ämnesfortbildning men kommer 

inte på våra arrangemang. Vi har funderat på 

om våra arrangemang är tråkiga, på vad som 

lockar, på när utskick ska ske (långt i förväg eller 

med kort framförhållning?), säger Petra Karlsson, 

numera rektor på Malmö Borgarskola. 

Agneta Hansson, även hon är styrelseledamot 

i Föreningen lärare i samhällskunskap 

eleverna eftersom de får praktisera sina kunskaper 

de fått genom att läsa bl a internationella 

relationer. Kunskaperna blir mer ”levande” 

. Det kan ju också var roligt att få vara 

minister för en dag ha makt och använda 

den, säger Agneta Hansson. 

Petra Karlsson är inne på samma spår: 

– Eleverna interagerar och förhållanden 

ändras av spelledaren efter hand. Spelledaren 

kan anpassa spelet efter eleverna och deras 

agerande. Jag tror att rollspel generellt bidrar 

till att öka intresset för de sakfrågor som behandlas 

i rollspelet. Det blir väldigt ”hands 

on”. I just detta rollspel fi nns det dessutom 

humoristiska inslag som lättar upp det hela! 

Ett väldigt bra sätt att få upp intresse och engagemang 

helt enkelt! Dessutom krävs inte så 

mycket förberedelser för detta rollspelet till 

skillnad från t ex ett FN-rollspel, funderar 

Petra som tidigare arbetade som samhällskunskapslärare 

på Katedralskolan i Lund. 

För dig som vill veta mer om rollspelet Minister 

för en dag fi nns ytterligare information 

på Folk och förvars hemsida: http://www. 

folkochforsvar.se/index.php/saekerhetspolitiskt-spel 

Lycka till! ☼ 

MAGNUS GRAHN 

har också funderat på bakgrunden till de låga 

publiksifforna: 

– Jag hoppas att det beror på att lärarna har 

alldeles för mycket att göra och inte för att de 

inte är intresserade av sitt ämne. FLS ordnar 

mycket och bra fortbildning för samhällskunskapslärare 

i Skåne som dessutom alltid 

är aktuell och intressant. 

En annan möjlig tanke är att formerna för 

ovan nämnda kompetensutveckling inte passar 

dagens lärare, och en annan förklaring 

skulle också kunna vara läraryrket idag är så 

krävande att det enkelt inte fi nns tid och energi 

till ytterligare arbete i form av fortbildning. 

Frågan är i så fall vilken roll ett nytt arbetstidsavtal 

skulle kunna spela…? ☼ 

MAGNUS GRAHN 

SVAR PÅ ORDET ÄR DITT edico nr 2, 2010>> 

Friskvård skapar mervärde 

Vilken chock jag fi ck när jag läste i Edico att friskvårdstimmen 

ska tas bort samt de "särskllda friskvårdanslaget". Vad och hur 

f-n (ja, jag är förbannad, upprikigt och heligt arg) tänker man 

när man tar bort friskvårdstimmen?! Medan andra väljer att 

satsa på fl er och mer hälsobefrämjande inslag, väljer Malmö 

utbildningförvaltning att göra tvärtom! Är det pga bristande 

ekonomi eller tillit till personalen som ligger till grund för att 

man drar in ”timman”??? 

Jag hoppas att Marinas klartänkta inlägg ska skapa debatt! HRut, 

det nya instrument som ska leda till att Malmö stad arbetar med 

personal frågor på ett gemensamt sätt, men då måste någon ha 

missat Friskvårdspolicyn, eller??? Vad jag önskar att jag arbetat 

på miljöförvaltningen! Har någon mätt deras sjukfrånvaro eller 

kanske ännu bättre deras ”friskhetsnärvaro” jämfört med t ex utbildningsförvaltningen?! 

Hade varit mycket intressant! 

Jag har som den friskvårdsnörd jag är läst fl era böcker i ämnet bl 

a boken ”Långtidsfrisk – Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet” 

av Johnny Johnsson, Anders Lugn och Birger Rexed, Ekerlids 

Förlag, 2003, ISBN 91-89617-68-1, högst användbar och aktuell 

trots årgången. Den handlar om kartongfabriken Stora Enso 

Fors i Dalarna och deras förändringsarbete – från att vara ett företag 

där ohälsa och sjukfrånvaro förekom i allt för riklig mängd 

till att år 2002 utses till Sveriges friskaste arbetsplats. 

Boken visar på konkreta och användbara verktyg för arbetsplatser 

som vill fl ytta fokus från att åtgärda ohälsa till att vara hälsobefrämjande. 

Det var just det som jag också kom att fastna för! 

Man har vänt på begreppet dvs man har fokus på långtidsfriska 

= medarbetare som inte haft en sjukdag på två år och tagit reda 

på vad som gör människor friska istället för att titta på vad man 

blir sjuk av. (På tio år har andelen friskskrivna bland fabriksarbetarna 

ökat från tre till 30 procent. Bland tjänstemännen är hälften 

långtidsfriska jämfört med tolv procent förr. Det innebär att 

Fors har tjänat 35 årsarbeten och lika många miljoner på att folk 

är friskare än för tio år sedan.) 

Jag ser gärna att Lars Silverberg får lästtips om denna bok, är 

t o m villig att lägga ihop/köpa ett ex till honom. Boken som sådan 

skulle vara ett krav att läsas av alla som arbetar med personalfrågor 

i allmänhet eller arbetsmiljö och hälsa i synnerhet. 

Kanske kan Lars efter att ha läst boken inse (de hans undersåtar 

redan insett) att friskvården skapar ett mervärde både för individen 

och företaget. Kanske kan Lars då också börja se människor 

som en tillgång, inte bara som en kostnadsfråga! 

Jag utgår från att fl er än jag hört av sig till tidningen?! Ser gärna 

att frågan kommer upp på nytt i tidningen så att fl er medarbetare 

kan tycka till. ☼ 

EVA JACOBSON 

12 13 


SKRIV TILL OSS 

edico@malmo.se 

edico@pub.malmo.se



edico@pub.malmo.se 


Från 1 augusti kan anställda på Utbildningsförvaltningen inte 

längre utnyttja en timmes betald arbetstid till friskvård. Detta 

har ledningen bestämt i samarbete med facket. Enligt uppgift 

beror förändringen på att man vill skapa större likabehandling 

bland de anställda eftersom det fi nns personer inom förvaltningen 

som inte anser sig kunna ta ut timmen. Samtidigt anses 

det att förvaltningen gör en ekonomisk besparing genom beslutet. 

Frågan är dock om detta är rätt väg att gå eftersom det minskar 

de anställdas möjligheter att träna och bedriva annan friskvård. 

Enligt uppgift är det de anställdas egenansvar att hålla sig 

friska. Det är säkert riktigt men möjligheterna att göra det har 

alltså minskat. Att bedriva vettig friskvård kan långt ifrån göras 

på en timme men timmen ger dock vissa signaler till medarbetaren 

att dennes hälsa är viktig för arbetsgivaren. Genom att ta 

bort den extra timmen signalerar inte längre förvaltningen att 

friskvård är viktigt men istället att det är den anställdes eget problem. 

Andra förvaltningar i Malmö stad går helt motsatt vägar 

och ger de anställda träningstimmar, massage, fruktkorg, yoga 

etc. Kanske hade det varit rätt att göra det istället eftersom framgångsrika 

stater har infört betydligt mer friskvård på arbetstid. 

Värdens näststörsta ekonomi Kina är en av de nationer som gjort 

detta med stor framgång i många år. Men vi ska kanske inte i 

Sverige lära oss av andras framgång? 

Det är allmänt känt att förvaltningen ständigt omorganiserar 

och minskar personalstyrkan. Samtidigt anställs det fl er chefer 

som detaljstyr organisationen mer och mer. Förvaltningens styrsystem 

håller stegvis på att ändras från Bottom-up-styrning där 

varje medarbetare tar eget ansvar, egna initiativ till en Topdown-styrning 

där minsta detalj styrs från högsta ledningsnivå 

över huvudet på medarbetarna. Var fi nns då incitament till egna 

initiativ, ansvar och motivation för det egna arbetet? Hur många 

av de befi ntliga medarbetarna känner sig kontrollerade, ifrågasatta 

och handlingsförlamade på grund av denna styrning? Kanske 

förväntas alla nejsägare att säga upp sig då det fi nns för 

många medarbetare i organisationen? 

Förvaltningen har också infört nya rutiner för att hantera sjukskrivna 

medarbetare. På förvaltningen tillåts man inte längre att 

vara sjukskriven för länge utan att rehabiliteringsåtgärder sätts 

in. Själv har jag upplevt att bli uppringd redan andra sjukdagen 

även om jag är en person som mycket sällan är sjuk. Kanske var 

det för att visa sitt deltagande i min situation men det känns 

ändå inte helt ok att vara sjukskriven. Sedan funderar jag på hur 

många som kommer att bli oftare sjuka på grund av stressen 

kring organisationens rationaliseringsprocess, övertalighet, den 

ökade kontrollen samt den minskade friskvårdssatsningen. Eftersom 

chefernas arbetsuppgifter är att följa upp sjuka medarbetare 

noggrant är förvaltningen på väg att gå från friskvård till 

sjukvård, allt som jag uppfattar det på grund av att inte alla inom 

förvaltningen kan ta ut sin friskvårdstimme. Jag är mycket undrande 

varför fackföreningarna går med på sådana åtgärder istället 

för att kräva att alla anställda bereds möjlighet att ta ut timmen. 

Kanske kan jag förstå att det från politikernas sida fi nns sparkrav 

på förvaltningen men kanske borde man istället satsa på personalens 

hälsa och egna initiativ. Om de anställdas egna möjligheter 

minskar för mycket reduceras de anställda till produktionsmedel 

som när som helst kan byttes ut av någon annan och då 

är det inte säkert att det produceras något mervärde för verksamheterna 

eftersom alla anställda enbart blir utslitna, trötta 

och sönderstressade. ☼ 

JOHNNY FUNCH 


Från friskvård till sjukvård En policy som kostar 


I senaste Edico framkom det synpunkter kring friskvård inom 

Utbildningsförvaltningen. Jag instämmer fullständigt med 

det som Marina Glisovic för fram i "Ordet är ditt". Tycker det är 

tråkigt att det från förvaltningsledningens sida fi nns en människosyn 

som utgår ifrån att medarbetare vill luras och att 

medarbetarna per automatik använder friskvårdstimmen 

som arbetstidsförkortning. Det säger mer om förvaltningsledningens 

människosyn än om medarbetarna inom Utbildningsförvaltningen. 

Det är hög tid att förvaltningsledningen 

på allvar visar att det är högt i tak inom organisationen och att 

det inte bara är tomma ord som används i kvalitetsredovisningen. 

Det är också olyckligt att ta bort de särskilda friskvårdsanslagen 

som olika arbetsplatser erhållit. Att t.ex. ta bort massage 

för personer som arbetar framför datorn 40 timmar i veckan, 

innebär sannolikt att många personer kommer att få större 

fysiska problem på längre sikt. Att motivera dessa förändringar 

med att man sparar pengar, är olyckligt ur ett perspektiv 

som sträcker sig längre än ett budgetår. 

Även jag, är i likhet med Marina Glisovic mycket imponerad av 

den satsning som Miljöförvaltningen gör på hälso- och friskvårdsfrågor 

och den information som fi nns tillgänglig för deras 

medarbetare på Komin. Jag hoppas att Utbildningsförvaltningens 

personalchef, har tid att ägna en timme av sin ytterst dyrbara 

tid, åt att studera Miljöförvaltningens friskvårdsprogram 

på Komin. Utbildningsförvaltningens nya friskvårdspolicy imponerar 

verkligen inte och den information som fi nns om friskvård 

på Komin känns något daterad, den är från 2008. Den nya 

friskvårdspolicyn känns dessvärre mer daterad än så. 

Från en medarbetare som tar ansvar för att hålla mig frisk och 

hoppas att förvaltningsledningen tar sitt ansvar för dess medarbetares 

hälsa. ☼ 

FREDRIK OLSSON 

Friskvård contra tid 

med elev och studerande 

För att nå uppställda mål för gymnasieskola och Komvux i 

Malmö är en av de viktigaste framgångsfaktorerna personalens 

tid tillsammans med elever och studerande. Med tanke 

på detta och på grund av den ekonomiska situationen där vi 

inför kommande år skulle minska utbildningsnämndens kostnade 

med 32 mkr utan att röra elevpengen har beslut kring 

friskvård tagits enligt följande: 

Friskvårdstimmen (1 timmes friskvård på arbetstid i veckan) 

upphör from 1/8 2010. 

Centrala medel för riktade insatser till enheterna utifrån specifi 

ka behov upphör from 1/1 2010. 

Subventionering av motionskort (500 kr/år) fi nns kvar. 

Befattning som friskvårdspedagog 50% är kvar. 

Det fi nns i nuläget också stor skillnad mellan Malmö stads olika 

förvaltningar gällande tid och medel för friskvård. Det fi nns en 

strävan efter ett likvärdigt arbete med hälsofrågor förvaltningarna 

emellan och samma regler gäller oberoende var du arbetar 

i Malmö. 

Sneglar man på näringslivet så är det bara ett fåtal företag där 

anställda har möjlighet till friskvård på arbetstid. I dessa fall är 

det oftast kopplat till fysiskt ansträngande arbete. 

I enlighet med Malmö stads personalpolicy är det angeläget att 

bedriva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett 

hållbart arbetsliv och en sund livsstil. Vi är alla en del av arbetsmiljön 

på vår arbetsplats. Detta är ett gemensamt ansvar arbetsgivare 

och arbetstagare emellan. Detta delade ansvar innebär 

att erbjuda friskvård och bedriva ett hälsofrämjande arbete samtidigt 

som det också fi nns ett individuellt åtagande för sitt eget 

välbefi nnande för att ha en möjlighet att utföra de överenskomna 

arbetsuppgifterna. ☼ 

MATZ NILSSON LARS SILVERBERG 

UTBILDNINGSDIREKTÖR PERSONALCHEF 




14 15

ORDET ÄR DITT >> 




Lön, kön och arbetstid Etiska frågor på FN-skola 

I DN 2010.03.15 skriver 198 av landets skolchefer inom offentlig 

sektor att ”vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”. 

Dom är frustrerade över det stelbenta läraravtalet som de anser 

har rötter ”i en annan tid, i en annan skola”. Jag hittar två andra 

icke nämnda förändringar som däremot är genomförda. 

Arbetstidsfrågan handlar som bekant om ”ferietjänst” som innebär 

att lärarna har ferier och arbetar 45 timmar i veckan varav 10 

timmar kan göras utanför skolan. Den tiden används för planering 

och provrättning mm. Eftersom man jobbar 5 timmar mer 

än andra i veckan arbetar man in tid så man kan ha ferier under 

en del av elevernas ferietid. 

Det de skolchefer som skrivit under vill nå är ”semestertjänst” 

med 40 timmars arbetsvecka, all tid på jobbet, och vanlig semester 

utan ferier. Det man behöver 45 timmar för idag skall klaras 

av på 40 timmar. På elevernas ferietid skall lärarna planera, fortbildas 

och rätta prov och annat som man inte hann med under 

terminen. 

TVÅ OLIKA AVTAL 

Jag hade inte klart för mig att det fi nns två olika avtal på lärarområdet. 

Ett för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och ett 

för Privat sektor (Privatskola = friskola). Enligt debattartikeln har 

privatskolorna redan infört semestertjänst. SKL-skolor är förhindrade 

att göra så och måste hålla fast vid ferietjänsten vilket 

man anser äventyra den kommunala skolans framtida existens! 

Men stämmer det? Jag känner till kommunala skolor där lärare 

har semestertjänst och friskolor med ferietjänst. 

Den logiska slutsatsen av DN-artikeln är att friskolornas framgång 

skulle bero på att dom har ett annat läraravtal om arbetstiden. 

Det tvivlar jag starkt på. Och jag håller med Haninges framgångsrike 

skolchef när han säger att problemet inte är att 

rektorerna inte får tillgång till lärarnas hela arbetstid. ”Problemet 

är snarare vilken tid eleverna får tillsammans med sina lärare och 

framför allt kvalitén på detta möte.” Det är den stora variationen 

i undervisningskvalitet som är det verkliga problemet, inte brist 

på resurser eller lärarnas arbetstidsavtal, hävdar han enligt Lärarnas 

tidning 6/2010. 

Privatskolornas framgång tror jag beror på att dom satsar mer 

och är bättre på marknadsföring och att dom kan välja lönsamma 

marknadssegment. Vidare har dom har slimmad organisation 

med liten byråkrati och korta beslutsvägar. Dessutom lär 

det vara unikt för Sverige att friskolor kan göra vinster på skattebetalarnas 

pengar. Det sporrar naturligtvis. 

FOTO: JAN SANDSTRÖM 

Debattartikeln är skriven av Jan Sandström, lärare på 

Mediegymnasiet och skribent för Edico. 

KVINNORNA TAR ÖVER 

En förändring som redan skett är att lärarjobbet alltmer blir ett 

kvinnoyrke. Särskilt gäller detta på högstadiet och gymnasiet. På 

lägre stadier är det väl redan så. I Malmö Utbildningsförvaltnings 

Jämställdhetsplan 2010 ser jag att av medarbetarna är 62% kvinnor 

och 38% män. Däremot är 36 av 75 chefer män vilket väl är 

typiskt eftersom män i högre grad hittar jobben där man tjänar 

mest. Låglönejobb är oftast kvinnojobb. Klart att vi vill ändra på 

det, men att det blir alltfl er kvinnor i ett yrke pekar, enligt hur det 

varit hittills, mot låg lön och låg status. När jag studerar tabellerna 

närmare fi nner jag att det i åldern 20-29 är mer jämn fördelning 

mellan könen. Så lärarna kan kanske hoppas på 50/50-könsfördelning 

och högre lön i framtiden…? 

LÄRARLÖNER I EUROPABOTTEN 

I slutet av 50-talet tjänade en adjunkt (kärnämneslärare) på realskola 

(högstadium) och gymnasium ungefär samma som en 

riksdagsman. Idag tjänar riksdagsmannen nästan dubbelt så 

mycket. Förändring nummer två är alltså att lärarlönen har 

sänkts markant efter1900-talets mitt och idag har Sveriges lärare 

Europas lägsta löner bland jämförbara länder. I Lärarnas tidning 

nr 4/2010 kan man läsa att en 1-7-lärare genomsnittligt 

tjänar 39.900 i Köpenhamn, ungefär det samma i Berlin och hela 

49.300 i Geneve. 

Låg lön ger läraryrket låg status hos oss och det blir sällan förstahandsval 

när studenter med bra betyg skall välja högskoleutbildning. 

I förlängningen riskerar det att leda till sämre undervisningskvalitet. 

Det äventyrar den framtida svenska skolan! ☼ 

Eleverna från frisörprogrammet gjorde ett studiebesök på 

Wellasalongen i Rockefeller Center. 

För 34:e året i rad arrangerade i början på mars FN-skolan i 

New York en internationell konferens för skolungdomar från 

hela världen. Malmö och Sverige representerades av elva förväntansfulla 

elever från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. 

Eleverna ledsagades av tre lärare från skolan. Årets konferens 

hade temat Bioethics: Striking a Balance och innebar 

att frågor som t.ex. eutanasi, stamcellsforskning, etik i samband 

med organtransplantationer med mera diskuterades. 

Kunniga föredragshållare inledde och därefter fi ck eleverna 

ställa frågor och diskutera. Konferensen hölls i FN-högkvarteret 

under den vecka då det är plenifritt. Emellertid pågår ombyggnad 

i FN just nu varför General Assembly Hall inte kunde 

användas. Istället fi ck två andra salar användas för att inrymma 

konferensen och alla konferensdeltagare. 

FN-skolan hade inför konferensen utlyst en fi lmtävling som de 

deltagande skolorna kunde sända in bidrag till. Det var ett populärt 

inslag i konferensen när bidragen spelades upp. Det visade 

sig att Bollywoodeffekten satt i och en indisk skola vann välförtjänt 

fi lmtävlingen detta år. 

På sedvanligt amerikansk sätt arrangerades ett antal s.k. Student 

Panels. Det innebär att två skolor möts i en debatt om ett arrangerat 

och i förväg bestämt ämne. Vanligtvis brukar skolor i USA 

och Kanada vara de som utmärker sig i debatteknik eftersom 

”Speech” är en viktig del i skolutbildningen i dessa länder. Glädjande 

var att en fi nländsk skola från Helsingfors deltog i en av 

debatterna och utmärkte sig mycket positivt! 

Konferensen pågick under två heldagar och en heldag ägnade 

den svenska gruppen åt utfl ykter i New York. Eleverna hade i förväg 

fått läsa in sig på intressanta platser och fi ck nu turas om att 

guida varandra enligt ett uppgjort schema. Detta år fanns det 

faktiskt också tillfälle till en ledig lördag då eleverna kunder göra 

”stan” och se alla viktiga New York-attraktioner. 

Eleverna från Frans Suell och Jörgen Kock blev inkvarterade i 

värdfamiljer som utgörs av föräldrar till elever på FN-skolan. Föräldrarna 

på skolan ser det som självklart att man så generöst 

ställer upp och ger elever från hela världen möjlighet att komma 

till New York och delta i konferensen. Vi är naturligtvis mycket 

tacksamma för detta och det känns därför extra roligt att få höra 

att värdarna varit nöjda med våra elever. Resan är inte möjlig att 

genomföra utan denna hjälp med inkvartering och stöd från 

våra sponsorer. ☼ 

Insändaren är skriven av Stefan Lindhe, lärare i allmänna 

ämnen på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och 

ledamot i kommunfullmäktige. 




16 17 

FOTO: DAVID SELLERS 

FOTO: ATELJÉ BRORSON 

ORDET ÄR DITT >>

ORDET ÄR DITT >> 




Den svenska skolan brottas 

med kvalitetsbrister! 

I slutet av juni 2007 antog regeringen direktiv 

för en utredning som ska föreslå en reformerad 

lärarutbildning. Den förra universitetskanslern 

Sigbrit Franke fi ck uppdraget att 

leda utredningen. 

Det höjs allt fl er röster inom den akademiska 

världen för att betygen ska kompletteras med någon form av 

lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningen, att det 

ska frigöras tid för ämnesfördjupning samt skapas utrymme för 

fl er lärarexamina. ”Det är väsentligt att blicka utanför Sveriges 

gränser för att se hur man har löst problem.”, säger Franke. Hon 

nämner härvid Finland, Storbritannien och USA som intressanta 

länder att studera. (”Sigbrit Franke utreder ny lärarutbildning”, 

Riksdag & Departement, Utbildning, Måndag 20 augusti 2007) 

Det är föga okänt att den svenska skolan brottas med kvalitetsbrister 

och stundom kaos. Alla sparkrav och nedskärningar 

har resulterat i landets skolors stundande kollaps. Den lärarledda 

tiden minskar alltmer samtidigt som kraven ökar på studenternas 

delaktighet och ansvar. Större grupper, minskad undervisning 

och kortare handledningstid medför sänkt kvalitet och 

status. När man drar ned på undervisningstimmarna drar man 

även ned på kursinnehållet, vilket i praktiken innebär att man 

sänker kraven och målen. Men det är fel att skylla skolkaoset på 

lärarna, och speciellt på de obehöriga. Kritiken bör istället riktas 

Latinskolan – en del av vårt kulturarv 

Latinskolan är en del av Malmös kulturarv med en undervisning 

som började 1406 i en liten byggnad intill St Petri kyrka. ”Samma 

år hade en delegation malmöbor återvänt från en lång och 

äventyrlig resa genom det senmedeltida Europa. Med sig hade 

de ett av påve Innocentius VII undertecknat brev, där malmöborgarna 

gavs särskilt påvligt tillstånd att grunda en skola. Detta 

skedde efter att domkapitlet i Lund tidigare avslagit samma ansökan”, 

skriver historieläraren Leif Holmstedt (Malmö stadsbibliotek, 

Kulturarv Malmö). 1959 började fl ickor för första gången på 

skolan samtidigt som en tillbyggnad för naturvetenskapliga ämnen 

invigdes. 

Med mer än sexhundra år av oavbruten utbildningsverksamhet 

– unikt i Sverige – är Latinskolan en viktig del av Malmös kulturarv. 

Detta kulturarv består av värden som tidigare generationer 

har skapat och som inte bara innehåller ett par byggnader utan 

även berättelser och traditioner. Därför är det hela kommunens 

skyldighet att verka för att detta kulturarv ska förvaltas på bästa 

sätt. Vi har alla ett ansvar i denna demokratiska diskussion om 

det ständigt föränderliga kulturarvet, som kan förknippas med 

tillhörighet och makt. Av tradition har Latinskolan verkat för 

kompetens och jämlikhet. Skolan har förmedlat och förmedlar 

frisinnade och humanistiska tankar om att alla får plats, vilka gör 

skolan unik i vår tid. 

FOTO: MARGARETA DEVIC 

Ljubomir T. Devic, fi l. kand., medlem i Skånes Författarsällskap 

och ASLA. 

till politikerna och lärarförbunden. 

Ett införande av såkallade lämplighetstester och lärarlegitimation 

skulle förbrylla och gäcka skolvärlden än mera. Ett lämplighetsprov 

vid antagningen till lärarutbildningen skulle, enligt 

Sigbrit Franke, ”kunna visa motivation för yrket, förmåga att uttrycka 

sig i tal och skrift och pedagogisk förmåga.” (”Lärarna allt 

mindre begåvade”, SVD, Fredag 28 november 2008) Men i själva 

verket hade det varit alltför snävt, fyrkantigt och monokulturellt 

att genomföra. 

Nyblivna lärare är inte färdigskolade för livet. Lärandet är således 

en livslång process! ”Forskarnas huvudbudskap blev därmed 

att sambanden mellan lärarnas grundförmågor och deras 

resultat som yrkesmänniskor inte så lätt låter sig ringas in. Det 

fi nns inget enkelt sätt att välja ut de studenter som är bäst lämpade 

för läraryrket.” (”Lärarna allt mindre begåvade”, SVD, Fredag 

28 november 2008). ☼ 

En sådan utbildningsinstitution kräver inte bara ett samhällsvetenskapligt 

program utan även ett naturvetenskapligt, eftersom de naturvetenskapliga 

idéerna och dess världsbild måste betraktas som 

viktiga beståndsdelar, dels i vårt kulturarv och dels i en modern skola. 

Dessutom utgör tankegångarna fundamentet i ett demokratiskt 

samhälle. 

2008 genomgick dessutom Latinskolan en omfattande renovering 

för att stå väl rustad att ta emot framtida gymnasister, inte minst på 

den naturvetenskapliga utbildningen, och i nuläget är lärarna i högsta 

grad engagerade i planeringsarbetet inför gymnasiereformen 

2011. 

Låt därför inte Malmö 

stads krämare få välta 

denna kulturella gigant! 

Latinskolan spelar i en 

division för sig! ☼ 

Marie-Louise Sandell, gymnasielärare på Malmö latinskola i 

ämnena fi lm, scenisk gestaltning, drama, svenska och fi losofi . 

Målmedvetet lärarskap 

Igor som blev en känd pedagog genom 

SVT:s Klass 9 A, Johannesskolan i 

Malmö, är idag en eftertraktad föreläsare 

inom praktisk mental träning, 

lösningsfokuserat arbetssätt och 

kommunikation. 

Igor vill i sin bok lyfta fram lärarskapet 

som det centrala för att eleverna ska 

lyckas. 

Lars-Eric Uneståhl, Fil Dr. Rektor för 

Skandinaviska Ledarhögskolan, ger 

en läsarkommentar till boken. Han 

menar att Igor förmedlar i sin bok 

coachningens och den mentala träningens 

grundsyn att det inte fi nns 

några ”dåliga” elever, det fi nns bara 

alltför många elever som inte har 

upptäckt sina dolda resurser och lärt 

sig att använda dessa. 

I bokens fem kapitel beskriver Igor 

faktorer av betydelse för att lyckas 

som pedagog. 

• Det första kapitlet handlar om hur 

man kan motivera eleverna till att 

prestera bättre, vad de behöver 

höra, känna och göra för att trivas 

och må bra i klassrummet. 

• Andra kapitlet visar på hur man 

kan använda sig av mål för att 

strukturera arbetet med klassen. 

• Tredje kapitlet handlar om betydelsen 

av att arbeta målmedvetet 

med lärarskapet. 

• Fjärde kapitlet tar upp hur man kan 

använda personer i sin omgivning för 

att nå mål och resultat med klassen. 

• Femte och sista kapitlet handlar om 

hur Igor arbetar med Själförsvar, 

träningsmetoder, verktyg och tillämpningsområden 

som hjälp att 

utveckla sig själv och sitt lärarskap. 

Något som återkommer i boken är situationen 

i klassrummet, stämningen 

och klimatet som är grunden för att få 

elever att utvecklas och vara motiverade 

för sitt skolarbete. 

Boken innehåller många visdomsord 

”En bra stämning i klassen kräver underhåll 

och utveckling”, ”Trivsel och resultat 

går hand i hand”, ”Motivation är 

centralt i allt lärande”, ”Om du vill 

bygga bra relationer till dina elever, 

ska du först arbeta med dig själv”. 

Något som förmodligen alla håller 

med om, men som inte alltid är så lätt 

att genomföra när vardagens alla 

oförutsedda händelser är ett faktum. 

Även här visar Igor på vikten av att 

utveckla ett proaktivt lärarskap, vilket 

ger energi, i motsats till ett reaktivt 

lärarskap som dränerar läraren på energi. 

I bokens sista kapitel tar Igor upp vikten 

av att investera energi i de förhållningssätt 

som utvecklar ett lärarskap. 

Han erbjuder konkreta träningsmetoder 

som gör det lättare att arbeta 

med de förhållningssätt som beskrivs i 

boken.☼ 

BOKTIPSET >> 

Inger Ridbäck, 

bibliotekarie vid 

Rönnens gymnasium 

Målmedvetet lärarskap : att arbeta med 

mätbara och omätbara mål i skolan / Igor 

Ardonis. Epago/Gleerups utbildning, 2009 

ISBN 978-91-40-66798-4 

fortsättning profi len >> 

...FORTSÄTTNING FRÅN SID 11 Vi går ut och äter, bowlar eller mig mycket åt hem och trädgård, 100-årsfest. Vi har tänkt oss en 

spelar brännboll. Det har funge- spelar golf och tennis. Somrarna resa till Karibien! ☼ 

rat bra. Man vill så mycket som tillbringar vi i sommarhuset i 

SUSAN ENGLUND 

VILL SKAPA SAMMANHÅLLNING lärare, men det är svårt att hinna Ljunghusen, precis bredvid golf- 

MELLAN ELEVERNA med att vara coach för 30 elever. banan – det passar oss bra! Jag lä- 

– Jag minns min egen gymna- Därför vill jag göra något på fritiser deckare och gillar klurigheter 

sietid som rolig. 

den med dem, få ihop dem, få som svåra sudoku. Det är en 

Vi hade sammanhållning i dem att se nya sidor hos varan- njutning med en kopp kaffe i so- 

klassen och jag har fortfarande dra. De får en annan bild av varlen på morgonen och en riktigt 

kontakt med en del – och är gift andra än den de får i skolan och svår sudoku. 

med en av dem! Att ha goda min- det är positivt även för skolsam- – Vi har två hundar, en Cavanen 

från gymnasietiden betyder arbetet.lier 

King Charles som mest lik- 

mycket för framtiden. Jag vill 

nar ett gosedjur. Den är söt, snäll 

inte bara ge mina elever biologi 

FRITIDEN 

och gullig men lite korkad. Den 

och kemi – de ska känna att de – Jag reser mycket med hela fa- andre är en blandras mellan fyra 

har roligt också. Man får ut så miljen. Vi har varit runt på raser och där pratar vi en helt an- 

mycket mer av gymnasietiden många ställen på jorden; Austranan intelligensnivå! Den är rik- 

om grupperna fungerar. lien, USA, Sydafrika, Indien, Eutigt smart och biologen i mig ser 

– Jag brukar göra något med ropa… Även under resorna har nackdelarna med avel. 

eleverna utanför skolan varje ter- mycket fokus legat på att uppleva Christina blir 50 nästa år. 

min för att främja gemenskapen. djur och natur. Annars ägnar jag – Maken också, så vi laddar för FOTO: FREDDY BILLQVIST 

18 19

Returadress: 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Informationsavdelningen 

Box 17 195 

200 10 Malmö 

Skräddarsytt läromedel på Södervärn 

Annika Hansen och Katarina Hall, Sfi -lärare på Komvux Malmö Södervärn, producerar sedan 

några år tillbaka sitt eget läromedel. De undervisar inom Må bra med Sfi på C- och D-nivå. 

– TEXTERNA ÄR AKTUELLA här och nu 

och innehåller det som deltagarna 

behöver lära sig – efter deras behov. 

Materialet är skräddarsytt 

just för dem! 

Kursdeltagarna i Må bra med Sfi 

har olika studiehinder; psykiska, 

fysiska och sociala och har ofta 

svårt att koncentrera sig. 

– Våra kursdeltagare behöver 

kommunicera. Det fi nns inget Sfi - 

material som passar vår målgrupp, 

som behöver ett fullgott, enkelt 

vardagsspråk. Därför började vi 

skapa egna texter för att få den 

mix vi vill ha och arbeta med, säger 

Annika. 

Annika och Katarina skrev en 

egen berättelse om en ensamstående kvinnas liv 

och vardag. Berättelserna kretsar alltid kring en 

kvinna, som byts ut för varje termin. Även berättelsernas 

tema skiftar från termin till termin. 

Det är ofta kursdeltagarnas upplevelser, erfarenheter 

och vardagshändelser som ligger 

till grund för berättelserna. 

– Vi kryddar med ett persongalleri, förvecklingar 

och dramatik. Och det fi nns alltid en kärlekshistoria 

som löper parallellt - alla deltagarna 

är ju kvinnor! De lär känna huvudpersonerna 

och väntar med spänning på fortsättningen som 

de får varje måndag, säger Annika. 

KULTUR OCH KODER 

– Vi försöker få in alla moment, så att texten 

passar både gruppen och kursplanen. Språk 

och innehåll styrs av vad deltagarna behöver 

lära sig. Kultur och koder i samhället ingår 

också i texterna, som t ex att ta av sig skorna 

när man besöker någon. 

– Det kommer naturligt in i berättelsen 

och sätter igång diskussioner bland deltagar- 

Mujahida Hidayat och Annika Hansen. | FOTO: SUSAN ENGLUND 

na. Lärarna gör uppgifter och frågor till texterna, 

så att deltagarna ska kunna träna struktur, 

aktuella grammatiska moment och 

uttryck i olika situationer. 

– Eftersom grammatikövningarna innehåller 

orden och fraserna från texten, tränas orden 

många gånger vilket är bra för våra deltagare 

som har svårt för att fokusera. Samtidigt 

blir grammatikövningen lättare därför att 

ingen kraft och möda behöver läggas på att 

förstå vad där står! 

DELTAGARNA GRIPS AV BERÄTTELSERNA 

– Vi kan skriva texterna så att deltagarna får 

träna på precis det de behöver. Det ger en väldig 

frihet. 

– Vi ser till att lägga in samhällskunskap, 

som t ex hur det går till vid en skilsmässa. 

Den här terminen heter huvudpersonen 

Ulla. Berättelserna handlar nästan alltid om 

svenska kvinnor. 

– Det fi nns en anledning till det. Med en 

svensk kvinna kan vi krydda berättelserna 

med detaljer som är typiskt 

svenska. 

BEHÖVER INTE 

JAGA MATERIAL 

Det har hunnit bli många 

texter och övningsuppgifter 

under åren. 

– Vi lärare producerar texterna 

och övningarna tillsammans. 

Tanken bakom 

ska märkas i våra texter. Vi 

satsar på bra konstruktioner 

som vi kan bygga vidare på. 

Lärarna frågar ofta deltagarna: 

Vad ska hon nu göra 

i den här situationen? Hur 

ska det gå? Deltagarna har 

också möjlighet att påverka utgången av berättelsen. 

– Är det ni som skriver de här texterna? sa 

en deltagare förvånat. De fl esta hade inte förstått 

det, skrattar Annika. Fördelen är att vi 

inte behöver jaga material och läromedel här 

och där, för att få tag på det som deltagarna 

behöver. Visst tar det tid, men det får det 

göra. Det är ju grunden till mitt klassrum! 

SVERIGE HÄR OCH NU 

Mujahida Hidayat undervisar afghanska 

kvinnor i hemspråken pashtu och dari. En 

gång i veckan arbetar de med texterna och övningsuppgifterna. 

– Annika och Katarina skriver väldigt intressanta 

berättelser, det är Sverige här och 

nu. Själva idén är så bra, eftersom man går på 

djupet med kulturen, normer, samhällskunskap 

etc. Det gillar jag. Man når verkligen 

fram till deltagarna med den här metoden, säger 

Mujahida. ☼ 

SUSAN ENGLUND

Religion eller livsåskådning?, sid 6 Fler unga i arbete ... - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?