Läs mer om modellskolor - Malmö stad

illustrationer: Lovisa Witt 

Modellskolor i Malmö 

Grundskolor med engagerande sex- och samlevnadsundervisning

Modellskolor inspirerar 


De senaste åren har allt fler grundskolor organiserat sin sex- och samlevnadsundervisning på ett engagerande 

sätt och med god kvalitet. Många har satt dessa frågor i ett större sammanhang, till exempel inom ramen för 

ämnet livskunskap. Vi kallar dessa skolor för ”modellskolor”. Att vara en modellskola innebär att man har utformat 

ett eget arbetssätt som är väl förankrat bland personalen och eleverna. Eftersom många av modellerna är nya 

och ännu inte utvärderade syftar detta material främst till att skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. 

Tanken med modellskolorna är enkel: ju fler goda exempel vi lyfter fram, desto fler inspirationskällor för den 

som vill utveckla sitt eget arbete. Här kan du söka nya uppslag och finna konkret vägledning. 

Materialet kommer att förändras i takt med att skolorna förändrar sina arbetssätt och nya skolor kommer att 

komma till allt eftersom. Vilken skola som helst kan vara modellskola, förutsatt att: 

❒ Skolledningen stödjer arbetet aktivt 

❒ Det finns mål och kursplaner för ämnet, så att alla vet vad som ska tas upp och hur detta ska göras 

❒ Personalen har utsett en arbetsgrupp för att planera och utveckla kunskapsområdet sex och samlevnad 

❒ Alla elever får en sex- och samlevnadsundervisning som är av god kvalitet och som är anpassad efter deras 

ålder och mognad 

Är din skola också en modellskola? 

Folkhälsoenheten, Malmö stad våren 2006 

www.malmo.se/folkhalsa

Livskunskap på Apelgårdsskolan! 


Så jobbar vi 

På vår skola heter ämnet Livskunskap. Det är obligatoriskt och schemalagt 40 

minuter i veckan från åk 6 till årskurs 9, och varannan vecka i år F-5. Ämnet är 

inte betygsgrundande, men eftersom frågorna i livskunskapen sätts i ett större 

sammanhang gynnas elevernas utveckling både socialt och kunskapsmässigt. 

Ansvaret för att lektionerna genomförs enligt kursplanen har mentorerna för 

varje klass. Yttersta ansvaret har ledningen. 

Med hjälp av projektet Så sant har vi under 2006 erbjudits fortbildning till all 

undervisande personal bland annat i form av workshops. Dessa har följande 

rubriker: 

Samarbete/tillit 

Könsrollsarbete 

Gränssättning 

Värderingsövningar 

Rollspel/forumspel 

En arbetsgrupp med representanter från elevvården och samtliga arbetslag 

har tillsammans utformat mål och kursplaner för Livskunskapen. 

En referensgrupp med elever från åk 6-9 har gått igenom kursplanerna för 

Livskunskapen. De har lagt till en del saker och ”godkänt” dem. För att vara säkra 

på att undervisningen är på elevernas nivå använder vi oss av frågelådor. Där har 

de möjlighet att ställa frågor och få svar om kärlek, sexualitet och relationer. 

Hur funkar det? 

Vi arbetar både i hel- och halvklass beroende på situation och ämne. Alla 

lärare arbetar med Livskunskap. 

Vi utgår från att alla föräldrar bejakar Livskunskapsundervisningen, så att 

deras barn blir så bra rustade för livet som möjligt. 

För framtiden kommer det behövas fortsatt stöd från ledningen. 

Arbetsgruppen träffas kontinuerligt. 

Om vår skola 

På Apelgårdsskolan går barn från förskoleklass till åk 9. 

Vill du veta mer kontakta rektor Linda Andersson. 

www.malmo.se/folkhalsa 

Apelgårdsskolan

På Bäckagårdsskolan är det SANT! 


Så jobbar vi 

På Bäckagårdsskolan ingår sex- och samlevnadsundervisningen i 

SANT, där S står för samlevnad och hur man är mot andra. 

De yngre barnens SANT-undervisning tar upp hur man är mot sina 

föräldrar och kompisar. De äldre diskuterar även hur man aktivt tar ställning, 

att man t ex kan kramas och kyssas utan att nödvändigtvis ligga 

med varandra, eller hur man står emot grupptrycket när det gäller tobak 

och alkohol. 

SANT är inget separat ämne utan ingår i SO och svenska. En dag i 

veckan ordnas en temadag för alla elever i åk 5 till och med 9. Ett tema 

kan sträcka sig under en viss period, t ex sex veckor och är återkommande 

varje år med lite olika infallsvinkel. Rektor styr över att kursplanen 

efterlevs, men lärarna planerar innehållet tillsammans. Innehållet 

har en viss struktur, men vi har plockat ”godbitar” från olika håll och 

skapat en egen profil. Undervisningen sker individuellt, i grupp, med 

diskussioner, med filmer samt som ren faktaundervisning. 

Skolsköterskan kompletterar ytterligare med pubertetssamtal i femman 

med flickor och pojkar för sig. I åttan har man hälsosamtal. I och 

med skolsköterskans tystnadsplikt vågar eleverna prata fritt. 


Målsättningen är att kvaliteten ska vara hög och likvärdig för alla elever. 

Såväl lärare som elever uppskattar att jobba med SANT. Vi märker ett stort 

engagemang och gensvar från barnen. De lär sig mycket utan att direkt 

vara medvetna om det. Eleverna påverkar innehållet genom att aktivt delta 

i diskussionerna. De tycker om att prata om relationer. Och kondomer! 

Ofta dyker frågan upp: ”Hur farligt är det att...”? 

Att banna eller använda skrämseltaktik tror vi inte på. Det är viktigt att 

ungdomarna får kunskap och lär sig att själva ta ställning. Elever med olika 

religion har inte inneburit några bekymmer. 

Lärarna får viss handledning genom skolsköterskan och exempelvis 

RFSU. Önskemål finns om mer fortbildning så att alla lärare ska kunna vara 

med. Skolsköterskan och kuratorn har önskemål om att undervisningen 

dokumenteras. 

Ett allmänt önskemål är att SANT-undervisningen borde genomsyra all 

undervisning, att mer tid satsas och att värdet gentemot andra ämnen 

som i dag anses viktigare, ökar. 

Lärare och elever utvärderar terminens SANT-undervisning vid terminsslutet. 

Om vår skola 

På Bäckagårdsskolan går barn från Förskoleklass – 9. 

Vill du veta mer kontakta skolsköterska Anna Olin. 


Bäckagårdsskolan

Livskunskap på Gullviksskolan, lågtröskelalternativet 


Om vår skola 

På Gullviksskolan går barn från förskoleklass upp till skolår 6. Vill du veta 

mer kontakta rektor Jytte Lindborg eller socialpedagog Lisbeth Jönsson. 


Så jobbar vi 

Sedan höstterminen 2004 har vi Livskunskap på schemat, som utgår från 

läroplanens värdegrund och från skolans egen framtagna värdegrund. 

Den uttrycks i flera nyckelord: trygghet, utveckling, respekt, ansvar, 

delaktighet, samverkan och framtidstro. Vi brukar skämtsamt säga att det 

är ett lågtröskelalternativ! Vi har börjat i liten skala och varefter vi blir varma 

i kläderna bygger vi ut systemet att innefatta mer och svårare frågor. All 

skolpersonal kan var med och undervisa i ämnet men klassläraren håller i 

det. Livskunskapen är schemalagd 30 minuter i veckan. En arbetsgrupp som 

består av socialpedagog, skolmorfar, en lärare och två fritidspedagoger 

bestämmer tema som byts ut var 14:e dag. 

Sexualundervisningen bedrivs enligt läroplanen både i hel- och halvklass. 

Vi håller på att arbeta fram teman för de äldre barnen så att ämnet 

ska ingå i Livskunskap. 

I sjätte klass försöker vi har kill- och tjejgrupper för alla. Dessa leds i 

olika konstellationer av klasslärare, socialpedagog och skolsköterska. 


Vi utvärderar kontinuerligt arbetet men har varit igång för kort tid för 

att kunna se några stora effekter. 

De svårigheter vi ser är hur vi som vuxna ska förhålla oss till barnens 

frispråkighet. Ovanan skapar osäkerhet och det är lätt att hamna i ett 

motstånd istället för att hålla sig neutral och värderingsfri. 

Skolan har ett värdegrundsråd som aktivt utvecklar arbetet med 

livskunskapen och väver samman alla erfarenheter. 

Sexundervisningen ingår ännu inte i Livskunskap men vi är inne i en 

process och kommer att integrera det. Särskilt mellanstadiebarnen har 

många frågor om kroppen som skulle kunna vävas in. 

Gullviksskolan

Positiv påverkan på Hermodsdalsskolan 


Så jobbar vi 

På skolan har vi sedan hösten 2005 ämnet Livskunskap schemalagt en 

gång i veckan i samtliga årskurser. Personalen på skolan har fått fortbildning 

i ämnet Livskunskap genom ett antal workshops och föreläsningar. 

I kursplanen har vi valt ämnen såsom kropp och hälsa, relationer, känslor 

och lag och rätt samt sex och samlevnad. Fokus ligger även på att eleverna 

ska få träna sin sociala kompetens. 

Vi tycker att det är viktigt att eleverna får en positiv bild av sex och samlevnad 

och hälsofrämjande arbete, för att kunna påverka sin framtid i en 

positiv riktning. 


På Hermodsdalsskolan har en arbetsgrupp tillsammans med en projektledare 

tagit fram kursplaner som sträcker sig från årskurs 1 upp till årskurs 

9. Arbetsgruppen består av personal från de olika årskurserna samt representanter 

från skolhälsovården. 

Metoder som vi bl.a. använder oss av på Hermodsdalsskolan är dramaövningar, 

värderingsövningar, skrivuppgifter och ritövningar. Vi tycker att 

det är viktigt att kunna repetera vissa ämnen i senare årskurser, så därför 

återkommer de ämnena fast på en annan nivå och med andra metoder 

och annat material. 

På arbetsplatsmötena tas ämnet Livskunskap upp som en punkt, för att 

man som pedagog ska ha möjligheten att kunna diskutera eventuella problem 

som uppstått eller kunna delge varandra bra tips och idéer. 

Om vår skola 

Hermodsdalsskolan har årskurserna F – 9 

Kontaktperson: Christina Wärn Magnusson, biträdande rektor. 


Hermodsdalsskolan

Högaholmsskolan tar ansvar 


Så jobbar vi 

Alla årskurser har lektioner inspirerade av ART (aggression replacement 

training). Vi har ibland lekdagar, där vi blandar elever från olika årskurser, 

och där de äldre eleverna får leda lekarna och träna på att ta ansvar. 

Skolan har även en kamratstödjarverksamhet som vi kallar ”Högaholmsstödjarna” 

sedan ca tre år tillbaka. 

Skolans livskunskapslektioner är från och med 2006 schemalagda en 

gång i veckan för samtliga årskurser. På lektionerna finns alltid två pedagoger 

med i varje barngrupp. På så sätt har vi möjlighet att dela in klassen 

i mindre grupper när vi vill och behöver, både i samkönade grupper och i 

blandade grupper. 

Skolans personal har vid ett par tillfällen per termin pedagogiska kvällar, 

för att fortbilda sig inom ämnet livskunskap samt kunna få tips om metoder 

och arbetssätt. 


Eleverna arbetar med skrivuppgifter, drama, rollspel och diskussioner. 

Eleverna arbetar även utifrån skönlitteratur och andra typer medier. 

Kursplansarbetet är framarbetat av arbetsgruppen på skolan tillsammans 

med en projektledare från Så Sant. Kursplanerna är upplagda så att 

alla årskurserna arbetar med samma ämnen samtidigt men på olika nivåer, 

vilket gör att vi kan anpassa lektionerna till elevernas mognad och utveckling. 

Ämnen som vi valt att lägga fokus på är jämställdhet, relationer, konfliktlösning, 

respekt för andra och sig själv, och sex och samlevnad. 

Vi på skolan informerar föräldrar på våra föräldraträffar, så att de har 

kännedom om vad livskunskapslektioner innebär för deras barn i skolan. 

Föräldrarnas mottagande av ämnet livskunskap är positivt. 

Om vår skola 

Högaholmsskolan är en F-5 skola med två spår. Skolan ligger i Fosie 

stadsdel. Kontaktpersoner: Josefine Dignert och Ann-Margret Wickström 


Högaholmsskolan

På Johannesskolan LEVer vi! 


Så jobbar vi 

På Johannesskolan kallas sex- och samlevnadsundervisningen för LEV, 

L för lust, E för empati och V för val. LEV har funnits på Johannesskolan sedan 

september 2005. I åk F-6 arbetar man med SET. 

LEV utgör ett eget ämne, är schemalagt en timme per vecka för eleverna 

i åk 8 och 9. Det är obligatoriskt. Vi i arbetsgruppen för LEV har olika yrkesbakgrunder 

som kompletterar varandra, tex lärare, kurator och fritidsledare. 

Med stöd från projektet Så Sant har vi tagit fram kursplaner och arbetat 

fram lektionsmallar. Dessa dokumenteras och ska fungera år efter år. De 

ligger även som underlag för utvärdering av LEV. 

Undervisningen utgår från kursplaner som är indelade i tre återkommande 

områden, kärlek & relationer, sexualkunskap och påverkan. Dessa 

tre speglas även i orden som finns med i namnet LEV. 

Arbetsgruppen valde inledningsvis att lyfta fram och arbeta utifrån värderingarna 

”allas lika värde”, d v s att arbetet ska genomsyras av en medvetenhet 

om de olika normer som råder i samhället. Viktigt i detta arbete är 

”rätten att känna sig trygg”, d v s att eleverna ska våga ventilera sina åsikter 

utan rädsla för fördömande från elever eller lärare. 

I LEV tar vi upp ämnen som relationen till sig själv och andra, hur det 

känns att vara kär, homo-, trans- och bisexualitet, oskuld, preventivmedel, 

att sätta gränser, kompistryck, påverkan från media, lust och orgasm, 

könssjukdomar, pornografi och könsroller. Vi arbetar för att få eleverna att 

känna samhörighet med och tillit till gruppen. Detta sker genom samarbets- 

och tillitsövningar, samtal, värderingsövningar, rollspel och faktaundervisning. 


Vårt mål är att utöka verksamheten till att omfatta även åk 7 och så 

småningom även åk 4-6. Vi måste då värva fler vuxna som vill vara LEVledare. 

Eftersom grupperna i åk 9 blev på uppåt 25 elever fick vi besluta 

om att dela dessa grupper så varje halvgrupp har då LEV varannan vecka. 

Vi kommer att undvika detta upplägg i fortsättningen då tanken är att alla 

elever ska ha LEV varje vecka. Elevgrupperna är mixade, men vid behov 

delas de i pojk- och flickgrupper. 

Då vi varit igång så kort tid har vi inte hunnit utvärdera arbetet ännu, 

men vår uppfattning är ändå att LEV-undervisningen fallit väl ut. 

Om vår skola 

På Johannesskolan går barn från förskoleklass till åk 9. 

Vill du veta mer kontakta: Patrick Enhav, rektor, eller Pernilla Lindau, lärare. 


Johannesskolan

Livskunskap på Kirsebergsskolan 


Så jobbar vi 

Alla eleverna har schemalagd Livskunskap. Metoden som används är SET 

(Social Emotionell Träning). Undervisningen är obligatorisk men inte betygsgrundande. 

Mentorerna och klasslärarna sköter undervisningen med 

stöd från SET-handledarna 

Livskunskapslektionerna är upplagda efter Birgitta Kimbers material 

Livsviktigt. Målet är att genom övningar utveckla elevernas sociala och 

emotionella förmåga. Övningarna bygger på varandra och ökar i svårighetsgrad 

från förskoleklass till nionde klass. 

Social och emotionell kompetens delas in i fem delområden; motivation, 

att hantera känslor, självkännedom, empati och social kompetens. 

Grupperna är blandade, men delas vid tillfällen då pedagogerna anser 

att man är i behov av att arbeta i mindre grupper. Alla elever får likvärdig 

undervisning. 

Med hjälp av programmet ska eleverna utveckla färdigheter kring: 

- problemlösningsstrategier 

- stresshantering 

- empati 

- samarbete 

- att kunna säga nej 

- att stå emot grupptryck 

- att hantera konflikter 

- att förstå egna och andras känslor 

- att se skeenden från olika perspektiv 

- att ge och kunna ta emot feedback 

Idag sker Livskunskapsundevisningen och sex- och samlevnadsundervisningen 

vid separata tillfällen. Sex och samlevnad är en självklar del av 

undervisningen i NO, men planerna är att det i framtiden ska ingå som en 

naturlig del i Livskunskapen. 


Läsåret 03-04 utbildades 12 pedagoger från Kirsebergsskolan till SEThandledare. 

Från hösten 05 infördes Livskunskap på schemat i samtliga 

årskurser F-9. 

Livskunskapspedagogerna får stöd och fortbildning genom fortlöpande 

metoddiskussioner som hålls av SET-handledarna. Nyanställd personal 

utbildas kontinuerligt i SET. Rektor och en pedagog har det övergripande 

ansvaret för SET på skolan. 

Om vår skola 

På Kirsebergsskolan finns det elever från förskoleklass till och med åk 9. 

För mer information: Christina Jacobsson, lärare 


Kirsebergsskolan

Kroksbäcksskolan har Livskunskap 


Så jobbar vi 

Alla elever har schemalagd Livskunskap 60 min i veckan. Undervisningen 

är obligatorisk men inte betygsgrundande. 

Mentorerna och klasslärarna sköter undervisningen med stöd från specialpedagog 

och socialpedagog. 

Personalen har genom projektet Så Sant erbjudits workshops med följande 

innehåll: rollspel, värderingsövningar, samarbetsövningar, gränssättningsövningar 

samt könsrollsarbete. Utbildning har även skett genom 

projektet Så Sant och via Folkhälsoenhetens kursutbud. Rektor har det övergripande 

ansvaret. 

En elevreferensgrupp har varit med om att utforma kursplanerna i Livskunskapen. 

Gruppen har haft möjlighet att lägga till innehåll i kursplanerna. 

Innehållet följer en grovplanering, men ämnet kan också styras om efter 

eleverna önskemål. Teman som då ofta kommer upp är: kärlek, respekt, 

vänskap och sex. Vi jobbar i helklass, men delar vid behov in oss i mindre 

grupper. Alla elever får likvärdig undervisning. 

De olika metoder som används är bl.a. VI-modellen som ursprungligen 

kommer från Sorgenfriskolan, samt SET (Social och Emotionell Träning). 


I en enkät i åk 8 framgick att en klar majoritet var positiva till införandet 

av Livskunskap. Kursplanen är gjord utifrån läroplanen och vi på skolan ser 

inte på Livskunskapen som något ”speciellt” ämne utan snarare som en 

utveckling av våra styrdokument. Mål och kursplaner är färdigställda och 

förankrade hos personalen. 

Lärarna jobbar med ”checklistor”, som är till för att arbetet ska kunna 

utvärderas kontinuerligt, samt jämföras med elevenkäter. Detta görs inte 

bara vid läsårets slut, utan alltid! 

Vid senaste utvärderingen framgick bland annat att 84 % av eleverna 

tycker att det är bra att vi schemalägger livskunskap. Eleverna tycker i stor 

utsträckning att dessa lektioner är ett forum där man vågar säga vad man 

tycker och tänker. ALLA elever tycker att sexualundervisningen är bra! 

För framtiden behövs regelbunden fortbildning samt starkt stöd och en 

fortsatt tydlig prioritering från ledningen. 

Om vår skola 

På Kroksbäcksskolan finns det elever från förskoleklass till och med åk 9. 

Vill du veta mer kontakta biträdande rektor, Kerstin Torsell. 


Kroksbäcksskolan

På Lindängen lär vi för livet! 


Så jobbar vi 

På Lindängeskolan har vi jobbat med Livskunskap på schemat för åk 1-5 

sedan läsåret 2003/2004. 

Metoden vi jobbar efter är SET (Social Emotionell Träning). På skolan 

finns 8 utbildade handledare, samt en handledarutbildare. Tillsammans 

har dessa under läsåret 2004/2005 handlett all egen personal på skolan. 

Under läsåret 2005/2006 har ämnet Livskunskap funnits på schemat för 

alla elever i åk F-9. På Livskunskapspassen tränar vi fem delområden: att 

hantera sina känslor, empati, självkontroll, motivation och att kunna hantera 

olika situationer. Vi tränar delområdena genom drama, värderingsövningar 

och samtal. 

SET förmedlas genom dramaövningar, rollspel, föreläsningar, praktiskt 

arbete i form av ord och bild samt diskussioner. Sex- och samlevnadsfrågorna 

kompletteras av den ”traditionella” undervisningen i NO och SO, 

samt genom skolsköterskans hälsosamtal. Vi försöker att poängtera det 

positiva. 

Eleverna tycker att ämnet är viktigt, både kunskapsmässigt och för att 

de är intresserade av att lära för sin framtid. 

Så jobbar vi på Lindängens särskola 

Inom vårt projekt i grundsärskolan arbetar vi aktivt med grundläggande 

värderingar, vi blundar inte och förtiger inte elevernas verklighet. För att 

våga vara den man är är det viktigt att man har ett handikappmedvetande, 

har man det så kan man kämpa för att bli respekterad som man är och 

vågar säga ja elller nej kring sin sexualitet 

Vi har en viktig roll i särskolan att förmedla att eleverna duger och att de 

blir sedda för den de är, för att eleverna ska bli så stärkta som möjligt i sin 

identitet. Eleverna har ofta en väldigt taskig självbild som trycker ner dem 

och de blir lätt ett offer andra. 

Vi arbetar dagligen med elevernas identitet men vi arbetar även mer 

aktivt 1 timme/veckan i ämnet Livskunskap. Då har vi identitetsövningar, 

samarbetsövningar, massage, avslappning m.m. 


Vi har märkt en ökad förståelse bland eleverna och att attityden / respekten 

eleverna emellan har blivit bättre. Även förmågan att våga ta upp 

känsliga ämnen har ökat. 

Vi har informerat föräldrarna om hur vi på skolan arbetar med ämnet 

Livskunskap. Många föräldrar tycker att ämnet är viktigt och tränar gärna 

hemma med sina barn. 

Vi utvärdera ämnet på skolan med hjälp av enkäter. Vi kan se att redan 

efter dessa två första åren har vi ett ökat tryggt klimat bland våra elever. 

Detta ser man framför allt i klassrumsklimatet. 

Om vår skola 

På Lindängen går barn från Förskoleklass till åk 9. 

Vill du veta mer kontakta Linda Larsson-Frank, projektledare och Carina 

Adelsgård, specialpedagog på grundsärskolan 


Lindängenskolan

Livsviktigt på Magistratskolan 


Så jobbar vi 

Sedan vårterminen 2005 har vi ett enskilt ämne på skolan som kallas 

för Livsviktigt. Det startade på initiativ av antimobbinggruppen som 

arbetade förebyggande. Det ledde vidare till att vi nu jobbar efter Birgitta 

Kimbers läromedel Livsviktigt. Alla på skolan har ämnet schemalagt 

1-2 lektioner i veckan. Ämnet ingår i den tid som ägnas åt kompissamtal. 

Lärare, fritidspedagoger och förskollärare undervisar beroende på 

gruppernas behov. Till hjälp har vi Livsviktigt-materialet. Vi arbetar mycket 

med rollspel som blir tydligast och är det barnen tycker är roligast. 

Föräldrarna är delaktiga genom läxor. 

Skolsyster kompletterar undervisningen med temadiskussioner som 

t ex ”sex och blyghet”, ”att bli tillsammans”, utseendefixering och pubertet. 

Ramarna är från början styrda men barnen är delaktiga i innehållet. Under 

dessa diskussioner kan eleverna ställa vilka frågor de vill, även ”pinsamma”. 

Man vet aldrig vad som ventileras. Det skiljer från grupp till grupp. Det 

finns dock möjligheter att ta upp egna frågor vid andra tillfällen, framför 

allt i halvklass. I samtalen har eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar. 

Vid behov stannar man upp. 


Eftersom vi nyss har startat med Livsviktigt har vi inte hunnit utvärdera 

ämnet. Det känns skönt att ha ett material att arbeta från som ger en röd 

tråd i undervisningen. Vi känner ett behov att fortbildning och av att höra 

samma sak flera gånger. Det är ett viktigt ämne som är både roligt och 

spännande att arbeta med. Man märker i samtal att barnen växer. De får ett 

redskap att hantera sina känslor med. 

Inför framtiden finns önskemål om mer fortbildning. En annan önskan är 

att samarbetet mellan skolhälsovården och de andra pedagogerna utökas. 

Sex och samlevnad kan vävas in i Livsviktigt och bli en naturlig och lite 

större del av den. 

Om vår skola 

På Magistratskolan går barn från förskoleklass till åk 6. 

Vill du veta mer ta kontakt med Mia Hansson, skolsköterska. 


Magistratskolan

Vi på Munkhätteskolan jobbar med VI 


Så jobbar vi 

Sex-och samlevnadsundervisningen på Munkhätteskolan heter VI-kunskap. 

Ämnet är schemalagd en timme per vecka och är obligatoriskt. Eleverna får 

omdömen som kan påverka vissa andra betyg. 

Undervisar gör lärare, skolsköterska och kurator. Rektor styr till viss del, men 

det finns även arbetsgrupper för olika årskurser som påverkar innehåll och 

upplägg. 

Team Munkhättan - vår regionala verksamhet för ungdomar med svåra rörelsehinder 

- deltar med stora delar av sin personal och de flesta av de 36 eleverna. 

Dessa elever undervisas både i ordinära klasser och i särskilda undervisningsgrupper. 

Allt efter individuella behov. I de särskilda undervisningsgrupperna 

anpassas sex-och samlevnadsundervisningen på ungefär samma sätt som andra 

ämnesområden får tillrättaläggas. 

Fortbildning har erbjudits och vi har haft studiedagar för fördjupning. 

VI-kunskapen följer en preliminär kursplan, men måste ofta anpassas till gruppen 

man har. Ämnen som kommer upp är: kroppen, sjukdomar, preventivmedel, 

lust och relationer. Eleverna har möjlighet att påverka undervisningen genom 

synpunkter och önskemål både muntligt och skriftligt. Delade kill- och 

tjejgrupper eller blandade grupper i halvklass har vi vissa gånger, när det finns 

behov för eleverna att tala mer fritt eller när det annars finns risk för att det blir 

för tramsigt. 

De olika arbetssätt som tillämpas är: samarbets- och värderingsövningar, avslappning, 

diskussioner och grupparbeten. 


Vi arbetar på att förbättra och utveckla kring innehåll och upplägg i de olika 

årskurserna. Planer finns på att öka föräldrakontakten. Arbetet med eleverna 

utvärderas kontinuerligt och dokumenteras. 

Kursplanen behöver utvecklas kontinuerligt. 

Om vår skola och Team Munkhättan 

På Munkhätteskolan går barn från förskoleklass till åk 9. 

Vill du veta mer kontakta Lars Hofvander, bitr. rektor eller 

Yvonne Rosén, specialpedagog. 


Munkhätteskolan

Oxievångsskolan ger motbilder 


Så jobbar vi 

Oxievångsskolans arbete med ANT har en klar struktur, där det är ämnesintegrerat 

i SO, NO, friskvård och hos skolsköterskan. Metoder vi använder 

oss av är värderingsövningar, film, avslappningsövningar och föräldraföreläsningar 

i samarbete med stadsdelen. Personalen på skolan fortbildas 

genom olika workshops. 

Med hjälp av projektet Så Sant, har vi nu strukturerat upp sex- och samlevnadsdelen. 

För närvarande ligger vi i startgroparna med att utveckla 

kursplaner för ämnet Livskunskap, som vi infört på skolan från och med 

2006. Ämnet är obligatoriskt och eleverna har det en gång i veckan. 

Föräldrarna har fått information om Livskunskapsarbetet via vår pedagogiska 

portal på Internet, samt på föräldraträffar. 


Arbetsgruppen består av 6 pedagoger, kurator och rektor. Vi anser att 

skolan skall vara en motvikt till den negativa sexualiseringen som eleverna 

ofta möter i media. Vi vill istället lyfta fram den positiva och lustfyllda sidan 

av sex och samlevnad, som annars lätt glöms bort. Detta gör vi genom att 

arbeta kreativt och skapande. Bland annat får eleverna göra kampanjer 

och vi använder oss mycket av dramaövningar, rollspel, dikter och musik. 

Det vill säga - aktiviteter och metoder som engagerar eleverna! 

Vårt mål med livskunskapslektionerna är att ge eleverna tillfälle att diskutera 

och reflektera över de ämnen som vi tar upp, vilket det sällan finns 

tid över till annars. 

Om vår skola 

I Oxievångs rektorsområde ingår Oxievångsskolan, skolår 7-9. 

Här samlas i stort sett alla stadsdelens skolungdomar i åldrarna 13-16 år, 

cirka 570 elever. 

Kontaktperson: Roberto Citterio, rektor 


Oxievångsskolan

Rosengårdsskolan reflekterar över normer 


Så jobbar vi 

Rosengårdsskolan är mitt uppe i ett spännande arbete kring relationer, 

vänskap, kärlek och sexualitet. 

En arbetsgrupp utvecklar innehållet i kursplanerna. I samband med detta 

är diskussioner om homosexualitet, könsroller och gränssättning viktiga 

för att personalen ska få en gemensam utgångspunkt. Personalen reflekterar 

över det egna ställningstagandet både genom samtal sinsemellan 

men även genom det fortbildningspaket som skolan tagit del av under 

vårterminen 2006. 

Det vi på Rosengårdsskolan speciellt har prioriterat är att försöka skapa 

ett klassrumsklimat där alla får en möjlighet att reflektera över normer i 

syfte att skaffa sig en så bred och positiv självbild som möjligt. Eftersom 

Rosengårdsskolan är en skola präglad av mångfald där olika synsätt och 

traditioner ständigt möts är likabehandling av alla viktigt för oss i vårt 

dagliga arbete med eleverna. Vårt samlevnadsarbete kommer att vara en 

essentiell del i att kontinuerligt arbeta mot kränkande behandling, könsmobbning 

eller annan diskriminering. 


Rosengårdsskolan har från 2006 schemalagt ett lektionstillfälle i veckan 

för alla elever från år 6 upp till år 9. 

Rosengårdsskolans elever ges där utrymme att arbeta med samarbetsövningar, 

gränssättningsövningar och med olika metoder locka till samtal 

om kamratskap, kärlek, lust och självständighet. 

Om vår skola 

Skolan har idag drygt 360 elever i åk. 6-9. Vi är en F-9 skola med integrerade 

särskoleklasser. Det talas drygt 25 språk på skolan. Eleverna kommer från c:a 

35 olika länder/områden. Kontakt: Lars Birgersson, rektor 


Rosengårdsskolan

Puss o kram på Rönnenskolan 


Så jobbar vi 

Rönnenskolan är en liten skola med stor kraft. 

Skolan har under flera år haft återkommande temadagar som de kalllat 

”Puss & Kram”. Under de här dagarna får eleverna arbeta åldersblandat 

med spännande teman som behandlar livet och kärleken. Både personal 

och elever uppskattar dessa givande dagar men känner att det inte är tillräckligt. 

Elevernas lust att få diskutera sex & samlevnad, arbeta med samarbete 

och träna det egna ställningstaganden är stort. 

Skolan har valt att satsa på ett strukturerat livskunskapsarbete för alla 

elever i år 7-9 . Viljan att erbjuda eleverna möjlighet att bredda sitt synsätt 

och bli toleranta och ansvarstagande individer är stor och genomsyrar såväl 

målen för verksamheten som de varierande arbetssätten. 


Från och med höstterminen 2006 är Rönnenskolan igång med sin spännande 

preventiva verksamhet. Ämnen som självkänsla, lust och förälskelse 

kommer att bearbetas utifrån de metoder som lärarna fått i workshopsform 

genom projekt Så Sant. 

En arbetsgrupp av engagerade lärare jobbar med en kursplan som ska 

ge både bredd och djup åt innehållet. Arbetsgruppens intention är att skapa 

ett underlag för sina kollegor som ska underlätta det praktiska arbetet 

med eleverna genom att vara utformat så konkret som möjligt. Många diskussioner 

har handlat om pedagogens förhållningssätt till killar och tjejer 

som grupp och hur undervisningen kan utmana den rådande heteronormen. 

På skolan finns det en hel del material som nu samlats ihop och kompletterats 

med ”Vi – metodbok om samlevnad” som ska finnas som stöd 

till lärarens praktiska genomförande av kursplanerna. 

Om vår skola 

Rönnenskolan är en grundskola i stadsdel Centrum med 240 elever i 

skolår 7-9. Kontaktperson: Eva-Marie Schultz, rektor 


Rönnenskolan

Livskunskap på Segevångsskolan 


Så jobbar vi 

Alla elever har Livskunskap minst 60 min i veckan där alla pedagoger 

och lärare undervisar. Vi sätter inte betyg. Rektor, som även samordnar, erbjuder 

utbildningsdagar. Alla lärare har gått kurser och fortbildningar om 

självkänsla, gränssättning, sexualitet och olika metoder. Det har även varit 

ett ”läger” för hela personalen. 

När eleverna uttrycker önskemål om att något speciellt ämne ska tas 

upp, görs detta. Vi är en liten skola och när vi ser eller uppfattar olika tendenser 

tar vi upp dem på Livskunskaplektionerna. Detta kan gälla otrevliga 

tillmälen, ”skitsnack”, kompisskap, mobbing, kroppen osv. Eleverna är intresserade 

av det mesta som sker på Livskunskapen. Men det är klart... sex 

och allt som rör kärlek är extra intressant. 

Ibland arbetar vi med tjej- och killgrupper, för att eleverna ska få möjlighet 

att pratat lite mer fritt. Just nu arbetar vi särskilt i en klass med att 

försöka stärka tjejerna, så att de tar mer plats. 

Vi använder många olika arbetssätt: drama, samtal, smågrupper, klassdiskussioner, 

värderingsövningar, film, skriva, musik, lekar, mindmap osv. 

Alla elever får Livskunskap med ungefär samma innehåll, då detta planeras 

tillsammans. 

Vi informerar föräldrarna om ämnet på föräldramöten. 


I vårt rektorsområde börjar Livskunskapen redan på förskolan i småbarnsgruppen 

och åldersanpassas hela vägen upp till skolår 9. Handledning sker 

internt och vi har ännu inte gjort någon utvärdering, men det känns bra 

att ha ett ämne som rör alla oavsett om vi är unga, gamla, långa eller korta. 

Livskunskapen är det ämne som fungerar bäst i vår stökigaste klass: det är 

väl ett bra svar? 

Om effekterna är det svårt att uttala sig. Vi tror att de flesta elever tycker 

att ämnet är viktigt. Och att de tycker att det är bra med ett ämne som 

handlar om dem, där de är just nu. Det svåraste är att förnya sig, så att det 

inte blir tjatigt med samma övningar och samma upplägg. Alla lektioner 

som är planerade finns dokumenterade och sätts i en pärm. 

Det som behövs är kanske lite inspiration då och då. Just nu flyter det på 

och det känns bra. Vi har relativt mycket material men för att det inte bara 

ska rinna ut i sanden eller bli slentrianmässigt behöver vi nog ”tankas” då 

och då. 

Om vår skola 

Segevångs rektorsområde innefattar Segevångsskolan plus fyra 

förskolor. Här går barn i åldern 1-16. Vill du veta mer kontakta 

socialpedagog, Maria Zackrisson. 


Segevångsskolan

På Sorgenfriskolan säger vi VI 


Så jobbar vi 

På Sorgenfriskolan kan man säga att vårt VI-arbete växt fram och utvecklats 

utifrån det projekt som startades 2000. 

Grunden för vårt VI-arbete är att eleverna ska bli medvetna om hur de 

är mot varandra, vad de gör för val och att de val vi gör kan se olika ut beroende 

på vem vi är och var vi befinner oss. Att respektera varandra och 

varandras åsikter är A och O. 

Varje år planeras VI-passen utifrån de klasser vi har, klassernas behov 

samt de ledare vi har. Vi har 15 lärare som ingår i vårt VI-ledarteam. Vi träffas 

en gång i månaden under 1,5 timme då vi planerar och inspirerar varandra. 

Vi har 3 lärare /pass för att öka möjligheten till mindre grupper . 

Under läsåret har vi VI-pass för skolår 4 under hösten 1 ggr/veckan, skolår 

5 får 2-3 tillfällen under hösten som handlar om ”Vad händer i min kropp”/ 

”Rätten till min kropp”, killar och tjejer för sig. I skolår 7 har man VI-pass 

hela läsåret 1 tim/vecka, killar för sig och tjejer för sig. Under våren har 

skolår 8 VI-pass 1 gång i veckan. 

Under förra läsåret kom det fram önskemål från eleverna som då gick i 

skolår 8 att de gärna ville ha temadagar då de kunde fördjupa sig i olika 

ämnen som Homosexualitet, Jämställdhet, Relationer osv. Vi kommer därför 

detta läsår prova med en temadag i månaden för skolår 9. 

När det gäller VI-passen i skolår 4 handlar dessa mycket om att bygga 

upp en trygg och harmonisk diskussionsmiljö dvs. att lära barnen hur man 

diskuterar och hur man måste respektera varandras olika åsikter. Detta är 

ju en förutsättning för att sedan i skolår 5 kunna hantera ett diskussionsämne 

som Sex och samlevnad. 

I skolår 7-9 följer vi kursplanerna i VI-boken. Vi utgår hela tiden från elevernas 

frågeställningar och funderingar när det gäller faktakunskapen. 

VI-passen är obligatoriska och vi informerar om VI-arbetet på föräldramöten. 


Vi tycker att vi idag har en hittat en form som fungerar både för oss och 

eleverna. I de senaste utvärderingarna som gjorts kring VAKT (vuxet ansvarstagande 

känns tryggt) en evidensbaserad modell mot mobbing som 

används i hela Södra Innerstaden och när det gäller betygen i de olika klasserna 

når vi mycket bra resultat. Att eleverna känner sig trygga och mår 

bra i skolan påverkar naturligtvis skolarbetet och studieresultaten. Vi tror 

att VI-gruppsarbetet bidrar mycket till att eleverna känner sig trygga i sin 

skola. 

Om vår skola 

På Sorgenfriskolan går 450 elever i skolår F-9. Ca 250 barn deltar i någon 

VI-aktivitet under ett läsår. 

Vill du veta mer kontakta Anne Majorin Fyrman, skolsköterska eller 

Christina Troedsson, skolkurator som samordnar VI-arbetet på skolan. 

www.sorgenfriskolan.se eller www.malmo.se/folkhalsa 

Sorgenfriskolan

Sundsbroskolan - med hälsan i centrum 


Så jobbar vi 

På Sundsbroskolan arbetar vi efter WHO:s modell om ”Hälsofrämjande 

skola”. Det innebär att skolans hela vardag skall fungera som stödjande 

och hälsofrämjande miljö. Kort sagt; hälsan i centrum. 

Skolan har en hälsoutvecklingsplan. Områden som prioriteras i planen 

är föräldrasamverkan, livskunskap, fysisk aktivitet och kost. Hälsoarbetet 

avgränsas inte till ett speciellt skolämne. Hälsofrämjande åtgärder som 

Sundsbroskolan genomfört är bl.a. drama, elevdemokrati, kostaktiviter 

och mobbingbyggande arbete. Antimobbningsarbetet har förstärkts under 

åren och i skolår 6-9 finns ca 12 elever engagerade i arbetet. 

På individnivå arbetar Sundsbroskolan med hälsosamtal. Områden som 

berörs i dessa samtal är skoltrivsel, skolarbetet, kost, sömn, livsstilsrelaterade 

frågor, ANT och psyko-sociala frågor. På skolan finns en hälsopromotor 

som leder lektioner i fysisk aktivitet och som tillsammans med övrig 

personal driver det hälsofrämjande arbetet på skolan. 

Från augusti 2006 jobbar vi med ett omfattande värderings- och samlevnadsarbete. 

Där är elevernas frågor kring kärlek, relationer och sexualitet 

centrala. Vi har bildat en arbetsgrupp som utvecklar innehållet. Vi 

börjar i liten skala och har som målsättning att inkludera alla klasser inom 

snar framtid. 


Sundsbroskolan har förberett sig noggrant inför det preventiva arbetet. 

Dels genom att fundera över vilka teman och frågeställningar som bör vara 

centrala i vårt sex- och samlevnadsarbete men också låta pedagogerna 

själva pröva på de metoder och övningar som är aktuella. 

Om vår skola 

Kontaktpersoner på skolan är Maria Berben-Lidén, rektor och 

Susanne Weibull, skolsköterska. 


Sundsbroskolan

Tingdamm i rörelse 


Så jobbar vi 

Tingdammsskolan i Oxie arbetar hälsofrämjande sedan flera år tillbaka. 

Hälsofrämjande utveckling genomsyrar det dagliga arbetet i all 

verksamhet. Vi har länge haft kompissamtal, klassråd, elevråd, antimobbingteam 

samt kamratstödjare. Våra kamratstödjare och faddrar 

gör ett fantastiskt arbete med den psykosociala miljön på skolan. Vi 

har också utökad rörelse och har numera rörelsepass för alla barn varje 

dag. Vi vill också ge alternativ till dataspel och TV-tittande. 

Skolans val innebär schemalagd aktivitet minst 40 minuter per 

vecka för alla elever, förutom idrottslektionerna. Den aktiviteten tar 

varje klasslärare hand om. Klasserna blandas ofta vid dessa tillfällen, 

en klass med de yngre barnen arbetar tillsammans med de äldre. 

Vi har infört ett särskilt ämne på schemat och kallar det Livslära . 

I utvecklingen av detta ämne har vi haft stöd av en projektledare som 

utbildat och handlett personalen. Alla elever har Livslära varje vecka 

där det centrala är att arbeta med självkänsla, värderingar, identitet, 

könsroller och jämställdhet. 

Vi anser att man känner sig trygg när man har självtillit och tilltro till 

sin omvärld. Detta bygger vi verksamheten på, vår värdegrund är ”jag 

kan, jag duger, jag bryr mig”. Det är tre enkla meningar som utformats 

tillsammans med barnen. De ska få en start som får dem att må bra, 

både till kropp och själ! 


Lektionerna i Livslära finns i varje årskurs, där vi arbetar med metoder 

såsom frågelåda, dramaövningar, samtal och värderingsövningar. 

Samtal om kopplingen mellan kost och kroppsuppfattning pågår 

ständigt. Alla ska må bra till kropp och själ - det är vårt mål! 

Vi har värderingsövningar, massage och avslappning i alla klasser 

varje vecka. 

En del elever besöker förskolor i närheten av skolan. Där läser de för 

de små barnen, leker m.m. Några hjälper till hos vaktmästaren. 

På skolan finns 4 äldre personer som hjälper till som klassmormor 

och klassmorfar. Det är ett välkommet inslag i verksamheten då olika 

generationer har mycket att tillföra varandra. 

Om vår skola 

På Tingdammskolan går barn mellan förskole- och sjätte klass. 

Kontaktperson på Tingdamm är Marie-Christine Cronholm. 


Tingdammskolan

Social kompetens på Värner Rydénskolan 


Så jobbar vi 

Redan 2000 började vi på Värner Rydénskolan arbeta med social kompetens 

som ett schemalagt ämne. Vårt mål då, var att ge eleverna möjlighet 

att lära sig att bättre behärska vissa sociala färdigheter. Efter ett antal år 

med samma kursplan fann vi ett behov av att revidera planen efter de erfarenheter 

vi gjort. Under hösten 2005 arbetade en arbetsgrupp bestående 

av lärare, representanter från elevvården och skolledningen fram en ny 

kursplan som vi i januari 2006 började arbete efter. Målet idag är att eleverna 

på Värner Rydénskolan ska träna empatisk förmåga och utveckla en 

självkännedom som bidrar till insikter om sin egen person och sina egna 

möjligheter till en god social kompetens. 

För att nå vårt mål arbetar vi idag med tre återkommande teman där vi 

fokuserar på sex & samlevnad. 

Relationer & Känslor 

Handling & Konsekvens 

Fakta & Fördomar. 

Vår kursplan är detaljerad och innehåller flera övnings- och lektionsförslag. 

Kursplanen fungerar även som en checklista, dels för att försäkra oss 

om att alla elever får en likvärdig undervisning och dels för att kunna utvärdera 

och revidera kursplanen. För att hålla kursplanen levande och aktuell 

är även en elevreferensgrupp kopplad till verksamheten. 


Vi tror att det finns något positivt med att ge våra elever tid för att diskutera 

och reflektera kring de ämnen som tas upp i vår kursplan. Vi vet att 

våra elever tycker att social kompetens påverkar arbetsmiljön på skolan. I 

skolverkets utbildningsinspektion som genomfördes under hösten 2005, 

har elever uppgett att de är ”mycket positiva till att social kompetens finns 

på schemat och de menar att detta har stor betydelse för klimatet på skolan”. 

I en undersökning av elevers attityder till skolan 2005, uppgav 93,5 

procent av våra elever på Värner Rydénskolan ”att det känns bra när jag 

går till skolan”. Vi tror att skolans arbete med social kompetens bidrar till att 

våra elever trivs och känner sig trygga på Värner Rydén. 

Om vår skola 

Värner Rydénskolan har ca 750 elever i skolår F- 9. 

Vill du veta mer om vår skola eller vårt sätt att arbeta med social kompetens 

som ämne, kontakta Ragnela Lells, rektor 7-9, Agneta Christensson, 

rektor 1-6 eller Camilla Küster, skolkurator. 


Värner Rydénskolan


ILLUSTRATIONER – LOVISA WITT 

GRAFISK FORM – PI IDÉ OCH PRODUKTION 

TRYCK – CAANDERSSON 

TEXTER OCH © – FOLKHÄLSOENHETEN, MALMÖ STAD 2006

Läs mer om modellskolor - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?