Rapport - Kungliga Tekniska högskolan
Rapport - Kungliga Tekniska högskolan
Rapport - Kungliga Tekniska högskolan
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.3.1 Ljusskyltens användningsområde<br />
10<br />
3 Bakgrund och teori<br />
Att beställa och köpa ljusskyltar kan genomföras enligt nedanstående tre alternativ (Morne<br />
1998):<br />
1. ”Skyltar för internationell och nationell användning.”<br />
Exempel på företag som köper dessa typer av skyltar är stora butikskedjor som ICA,<br />
7-eleven, bilföretag som Volvo, Saab, oljebolag som Shell, Statoil etc.<br />
2. ”Skyltar för i huvudsak nationell användning i stora antal.”<br />
Exempel på företag som köpare är banker, försäkringsbolag, kedjebutiker,<br />
byggföretag, flygplatser, restauranger och andra företag som har behov av stora fasad<br />
och takskyltar.<br />
3. ”Den enstaka individuella skylten för en eller flera butiker eller verksamheter.”<br />
Där köparen själv eller i samarbete med skyltleverantören gör upphandlingen efter<br />
egna krav.<br />
3.4 Upphandling och skylthanteringssystem<br />
Den stora gruppen köpare av skyltar där de flesta aktörer kan medverka gäller nationella skyltar,<br />
figur 3 nedan illustrerar en nationell skylt. Aktörerna i detta fall är skyltbeställaren och<br />
skyltleverantören. Leverantören består oftast av en eller flera grafiska formgivare,<br />
skyltprojektör och konsult med olika arbetsuppgifter.<br />
Arbetsuppgiften för leverantören kan omfatta allt från produktutformning, behandling av<br />
befintlig logotyp, tekniska konstruktioner, belysningsteknik, materialval, allmän bedömning och<br />
analys av skyltplatsen och ytbehandling till upphandlingsprogram samt utvärdering av ett<br />
eventuellt kostnadsförslag (Morne 1998). Exempel på sådana typer av upphandlingar är skyltar<br />
levererade för t ex SJ, Sparbanken Sverige, Arlanda stad och Vattenfall.<br />
Figur 3. Skylt för nationell användning.