Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5486 • <strong>Åtgärdsprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>bevarande</strong> <strong>av</strong> <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong> och dess livsmiljöer<br />
Slutresultatet har ofta blivit en smal likåldrig lövträdsridå mellan vattnet och<br />
granskogen.<br />
De områden stormfälld skog, som med oregelbundna mellanrum skapas efter<br />
särskilt kraftiga stormar g<strong>av</strong> tidigare ofta upphov till lövträdssuccessioner <strong>av</strong><br />
samma typ som i lövbrännor. Detta gäller även barrskog som får omfattande<br />
skador eller dör <strong>av</strong> massangrepp <strong>av</strong> insekter, svamp eller virus. Idag är det<br />
vanligast att sådan skog snabbt <strong>av</strong>verkas/röjs och återplanteras – vanligen med<br />
barrträd.<br />
Andra ekologiska faktorer<br />
Den regionalt mycket stora klövviltstammen har en starkt hämmande effekt på<br />
lövträds<strong>för</strong>yngringen. Inom stora landskaps<strong>av</strong>snitt är lövträds<strong>för</strong>yngringen där<strong>för</strong><br />
mycket kraftigt reducerad. Det gäller inte minst exempelvis asp, sälg och delvis<br />
björk som tillhör de viktigaste trädslagen <strong>för</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong>. På sikt riskerar<br />
det där<strong>för</strong> uppstå en akut brist på grova träd <strong>av</strong> asp och sälg inom många<br />
landskaps<strong>av</strong>snitt, vilket ytterligare <strong>för</strong>svårar <strong>bevarande</strong>t <strong>av</strong> arten. Vid sidan <strong>av</strong><br />
skogsbruksåtgärder riktade mot artens livsmiljöer, <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> skogsbränder och<br />
efterföljande lövbrännor, är klövviltsbetets negativa effekter på löv<strong>för</strong>yngringen<br />
det största framtida hotet mot den svenska populationen <strong>av</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong>.<br />
Lokalt är bäver som fäller lövträd i revir <strong>av</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong> ett stort problem,<br />
exempelvis i nedre Dalälvsområdet (se 10.13)<br />
Ytterligare negativa faktorer som påverkar artens små och fragmenterade<br />
populationer<br />
Slumpmässiga, demografiska faktorer, orsakade <strong>av</strong> det mycket låga antalet<br />
fåglar och därmed en låg individtäthet. Exempel på sådana parametrar är<br />
fekunditet (s.k. in<strong>av</strong>elsdepression), mortalitet, könskvot etc.<br />
Genetisk drift och slumpmässiga genetiska <strong>för</strong>ändringar med <strong>för</strong>sämrad<br />
vitalitet och reproduktions<strong>för</strong>måga till följd, utgör teoretiskt ett allt större hot i takt<br />
med en ökad isolering och ett allt lägre antal individer.<br />
Tillfälliga, ogynnsamma väder<strong>för</strong>hållanden under vinter eller häckningstid med<br />
<strong>för</strong>sämrad födotillgång, kan bidra till ökad dödlighet eller att häckningsresultat<br />
<strong>för</strong>sämras eller att häckningen helt uteblir. Hos små fragmenterade populationer<br />
kan denna typ <strong>av</strong> tillfällig negativ påverkan ofta få en mycket stor negativ effekt<br />
på populationsutvecklingen.<br />
Predation <strong>av</strong> exempelvis mård (Martes martes), sparvhök (Accipiter nisus) och<br />
duvhök (Accipiter gentilis), kan i och med artens låga numerär innebära ett<br />
allvarligt hot.<br />
Konkurrens från större <strong>hackspett</strong> (Dendrocopos major) om födosöksbiotoper<br />
och häckningsrevir. Större <strong>hackspett</strong> är normalt dominant över vitryggig<br />
<strong>hackspett</strong>.<br />
Hybridisering med större <strong>hackspett</strong>, i brist på artegna partners, har noterats ett<br />
flertal gånger i den svenska populationen.<br />
Mänskliga störningar i häckningsreviren, exempelvis <strong>av</strong> fotografer och<br />
fågelintresserade, kan lokalt utgöra ett problem.<br />
Brister i planering och myndighetsarbete m.m.<br />
Kunskap om den vitryggiga <strong>hackspett</strong>ens habitatkr<strong>av</strong>, och därmed nödvändig<br />
kunskap om vilken typ och grad <strong>av</strong> naturvårdshänsyn som behövs, saknas<br />
fortfarande ofta hos såväl skogsentreprenörer, enskilda skogsägare, skogsbolag<br />
som myndigheter.<br />
Skogsbrukets naturvårdshänsyn är fortfarande inte tillräckligt utvecklad eller <strong>av</strong><br />
tillräcklig omfattning <strong>för</strong> att påverka <strong>för</strong>ekomsten <strong>av</strong> arten positivt.<br />
Föråldrade skogsbruksplaner, vilka många gånger ger missriktade åtgärds<strong>för</strong>slag.<br />
88
Change language