Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5486 • <strong>Åtgärdsprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>bevarande</strong> <strong>av</strong> <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong> och dess livsmiljöer<br />
fås att häcka i fångenskap. År 2002 var ett antal fåglar på Nordens ark könsmogna och ett <strong>av</strong><br />
paren häckade också framgångsrikt och fick ut två flygga ungar. Samma höst påbörjades också<br />
bygget <strong>av</strong> en mer ändamålsenlig <strong>av</strong>elsanläggning <strong>för</strong> <strong>av</strong>el <strong>av</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong>. Den nya<br />
anläggningen, som är ett samarbetsprojekt mellan Nordens Ark och Svenska<br />
Naturskydds<strong>för</strong>eningen, stod klar våren 2003 – tyvärr något <strong>för</strong> sent <strong>för</strong> att möjliggöra<br />
häckningar detta år. År 2004 fanns elva par i <strong>av</strong>elsanläggningen. Hittills har häckning skett vid<br />
två tillfällen. Målet är att uppfödningen inom en tioårsperiod skall ha nått sådan omfattning att<br />
en storskalig utplantering <strong>av</strong> fåglar kan ske i restaurerade områden med tillräckligt höga<br />
biotopkvalitéer.<br />
Innan uppfödnings<strong>för</strong>söken påbörjades undersöktes de olika nordeuropeiska populationernas<br />
genetik med hjälp <strong>av</strong> DNA-analys. Prover togs på fåglar i Sverige, Norge, Lettland och Polen.<br />
Testerna visar att de olika populationerna inte <strong>av</strong>viker genetisk från varandra (Ellegren, Carlson<br />
& Stenberg 1998).<br />
2002 inleddes ett mer formellt samarbete mellan Naturvårdsverket, norska Direktoratet for<br />
Naturforvaltning och Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningens Projekt <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong> om skyddet<br />
<strong>av</strong> arten i Skandin<strong>av</strong>ien. En viktig del <strong>av</strong> samarbetet är en överenskommelse med Direktoratet<br />
for Naturforvaltning att under den närmaste tioårsperioden få möjlighet att i södra och mellersta<br />
Norge hämta max 12 boungar per år till <strong>av</strong>elsanläggningen på Nordens Ark.<br />
En referensgrupp bestående <strong>av</strong> forskare samt representanter från Naturvårdsverket,<br />
Skogsstyrelsen, ArtDatabanken, Bergvik Skog, Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningens Projekt<br />
<strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong>, Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningen och Nordens Ark har bildats. Gruppen<br />
skall fungera som rådgivande <strong>för</strong> hur <strong>av</strong>eln och populations<strong>för</strong>stärkningen bör bedrivas.<br />
9.15 Rådgivning<br />
Skogsvårdsstyrelserna, fr.a. i Västra Götaland samt Värmland-Örebro, har sedan slutet <strong>av</strong> 1980talet<br />
i arbetat med rådgivning till privata markägare i s.k. karterade områden <strong>för</strong> vitryggig<br />
<strong>hackspett</strong>. Målet <strong>för</strong> rådgivningen har varit att bevara befintliga naturvärden, restaurera<br />
lövträdsrika miljöer som hotats <strong>av</strong> igenväxning <strong>av</strong> gran samt även bildande <strong>av</strong> biotopskydd och<br />
tecknande <strong>av</strong> naturvårds<strong>av</strong>tal. Hösten 1992 antog skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland och<br />
Värmland-Örebro en gemensam Policy <strong>för</strong> åtgärder i karterade områden <strong>för</strong> vitryggig<br />
<strong>hackspett</strong>. I dokumentet slås fast att rådgivningen inom varje enskilt karterat bestånd skall utgå<br />
från en målbild som syftar till att kort- och långsiktigt gynna den vedlevande faunan och<br />
därmed vitryggig <strong>hackspett</strong>. För mer detaljer om policyn, se 10.5.<br />
9.16 Information<br />
Olika typer <strong>av</strong> informationsmaterial om vitryggig <strong>hackspett</strong> och/eller skyddet <strong>av</strong> arten och dess<br />
livsmiljöer har tagits fram enskilt eller i samarbete <strong>av</strong> bl.a. Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningens<br />
Projekt <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong>, Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningen, Sveriges Ornitologiska Förening,<br />
WWF, Skogsstyrelsen, berörda skogsvårdsstyrelser, Naturvårdsverket, berörda länsstyrelser,<br />
Stora Enso samt vissa markägarorganisationer och virkesaktörer. På Projekt <strong>Vitryggig</strong><br />
<strong>hackspett</strong>s hemsida http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/proj-vitrygg/index.htm finns<br />
uppdaterad information om arten, populationens utbredning och status, skyddsarbetet,<br />
uppfödningsarbetet på Nordens Ark och annan information som berör arten.<br />
9.17 Studier/Forskning<br />
Trots att viktig kunskap <strong>för</strong> att på bästa sätt kunna skydda arten fortfarande saknas, tillhör<br />
vitryggig <strong>hackspett</strong> en <strong>av</strong> de mest välstuderade <strong>av</strong> arterna på den svenska rödlistan. Se kap.<br />
10.16 <strong>för</strong> behov <strong>av</strong> ny kunskap.<br />
9.18 Stödutfodring vintertid<br />
I Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningens Projekt <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong>s regi har arten sedan mitten <strong>av</strong><br />
1970-talet stödutfodrats med talg vintertid i kända vitryggsrevir i fr.a. Dalsland, Värmland och<br />
nedre Dalälvsområdet.<br />
96
Change language