Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5486 • <strong>Åtgärdsprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>bevarande</strong> <strong>av</strong> <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong> och dess livsmiljöer<br />
gäller vanligen i 50 år – och är skrivet så att <strong>av</strong>talet ligger fast även om fastigheten byter ägare.<br />
Inte sällan kopplas naturvårds<strong>av</strong>tal till beslutade biotopskydd. I områden viktiga <strong>för</strong> vitryggig<br />
<strong>hackspett</strong> innebär <strong>av</strong>talet vanligen att markägaren får <strong>av</strong>verka barrskog medan lövträd skall<br />
sparas. I Värmland finns ca. 100 naturvårds<strong>av</strong>tal på marker som är lämpliga <strong>för</strong> vitryggig<br />
<strong>hackspett</strong>, omfattande ca. 878 ha på privat mark. Ytterligare ca. 7500 ha tillkommer på<br />
Bergviks mark. Exempel på områden <strong>av</strong> särskild betydelse är objekt inom LIFE-områdena<br />
Alken-Örvattnet och Örten, samt ett flertal objekt inom LEKO-områdena Tokil och Långserud.<br />
I Dalsland finns total 68 befintliga naturvårds<strong>av</strong>tal lämpliga <strong>för</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong>, omfattande<br />
1219 ha. Viktiga befintliga naturvårds<strong>av</strong>tal <strong>för</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong> i Dalsland är bl.a. Hallersbyn<br />
i Melleruds kommun. I nedre Dalälvsområdet finns drygt 40 <strong>av</strong>tal <strong>av</strong> denna typ, omfattande<br />
nästan 200 ha. En del <strong>av</strong> naturvårds<strong>av</strong>talen i Värmland, Dalsland och nedre Dalälvsområdet<br />
slöts särskilt med tanke på vitryggig <strong>hackspett</strong> i samband med LIFE-projektet <strong>för</strong> arten (se kap.<br />
9.11). En del <strong>av</strong> de tecknade <strong>av</strong>talen gäller Bergviks vitryggsområden.<br />
9.9 Frivilliga överenskommelser<br />
Utöver nyttjanderätts<strong>av</strong>tal (se 9.7 ovan) har Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningen arbetat med<br />
överenskommelser på frivilliga grunder. Dessa inriktar sig främst på stora markägare och<br />
kommuner, men även enskilda. Hittills omfattar dessa skriftliga överenskommelser ca. 400 ha,<br />
huvudsakligen gällande områden i Dalsland och Värmland. Överenskommelserna innebär att<br />
markägarna, innan en eventuell <strong>av</strong>verkningsanmälan lämnas in <strong>för</strong> dessa områden, i god tid<br />
kontaktar Svenska Naturskydds<strong>för</strong>eningen<br />
Till frivilliga uppgörelser hör även den överenskommelse som slöts 1997 mellan Svenska<br />
Naturskydds<strong>för</strong>eningen, naturvårdsmyndigheter och tio <strong>av</strong> de största virkesaktörerna i<br />
Västsverige. Överenskommelsen gällde ändringar i inköpslistan <strong>för</strong> lövved i regionen Västra<br />
Svealand. Från inköpslistorna uteslöt parterna från och med årsskiftet 1996/97, sälg samt asp<br />
med diameter över 50 cm, asp med mer än 1/3 röta samt allt lövvirke från något <strong>av</strong> de karterade<br />
kärnområdena <strong>för</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong>.<br />
9.10 Restaurering/biotopvård<br />
I flera områden i den vitryggiga <strong>hackspett</strong>ens utbredningsområde har specifika biotopvårdande<br />
åtgärder genom<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> att gynna arten. Det har handlat skötselåtgärder i befintliga<br />
naturreservat, i skogsvårdsorganisationens områden med naturvårds<strong>av</strong>tal, i Svenska<br />
Naturskydds<strong>för</strong>eningens <strong>av</strong>talsområden, privat mark samt på svenska kyrkans och olika<br />
skogsbolags marker (särskilt Bergvik Skogs vitryggsområden) – huvudsakligen i Värmland och<br />
Dalsland. De vanligaste åtgärderna har varit att hugga bort inväxande granar i lövträdsrika<br />
värdekärnor samt att skapa död ved på olika sätt. Död stående lövved har åstadkommits genom<br />
ringbarkning <strong>av</strong> björkar samt genom högkapning eller sprängning <strong>av</strong> aspar och björkar.<br />
Exempelvis har biotopvårdande åtgärder specifikt <strong>för</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong> i<br />
skogsvårdsorganisationens regi t.o.m. 2003 genom<strong>för</strong>ts på drygt 130 ha i Dalsland och drygt<br />
500 ha <strong>av</strong> de områden som omfattas <strong>av</strong> biotopskydd och naturvårdsanslag i Värmland. I<br />
Värmland tillkommer ytterligare något hundratal hektar där åtgärder ut<strong>för</strong>ts på exempelvis<br />
Bergviks mark, tillstörsta delen <strong>av</strong> bolaget själv, men också <strong>av</strong> Skogsvårdsstyrelsens s.k. Gröna<br />
arbetslag.<br />
9.11 LIFE-projekt<br />
Mellan 1995 och 1999 pågick ett projekt som kallades <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong>-landskap och nya<br />
naturreservat. Syftet var att bevara, restaurera och nyskapa värdefulla miljöer <strong>för</strong> arten.<br />
Projektet var ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Det regionala arbetet<br />
ut<strong>för</strong>des <strong>av</strong> sex skogsstyrelser och sex länsstyrelser. Det finansierades till stora delar <strong>av</strong> EU:s<br />
LIFE-fond. Med utgångspunkt från kända data om arten och dess livsmiljöer, valdes tio<br />
landskaps<strong>av</strong>snitt ut i Mellansverige. I dessa skulle särskilda åtgärder vidtas <strong>för</strong> att gynna arten<br />
och de artrika områden den finns i. En kombination <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong> naturvårdsredskap<br />
användes i dessa områden, däribland naturreservat, biotopskydd, naturvårds<strong>av</strong>tal, modifierat<br />
skogsbruk, rådgivning och information (se Skogsstyrelsens Rapport 6, 2002 <strong>för</strong> detaljer).<br />
94
Change language