Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
Åtgärdsprogram för bevarande av Vitryggig hackspett ISBN 91-620 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport 5486 • <strong>Åtgärdsprogram</strong> <strong>för</strong> <strong>bevarande</strong> <strong>av</strong> <strong>Vitryggig</strong> <strong>hackspett</strong> och dess livsmiljöer<br />
Bilaga IV<br />
7. Sårbarhetsanalys<br />
Med hjälp <strong>av</strong> en s.k. sårbarhetsanalys kan man uppskatta hur stor en population måste vara <strong>för</strong><br />
att säkerställa en långsiktig överlevnad, givet det finns kännedom om artens populationsekologi,<br />
biotopval och populationsgenetik (Gilpin & Soule 1986, Carlson & Stenberg 1995, Kindvall<br />
1998, Brook et al. 2002, Skoog 2002).<br />
I Sverige har sårbarhetsanalyser <strong>av</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong> har ut<strong>för</strong>ts <strong>av</strong> Aulén & Carlson (1990)<br />
och Carlson & Stenberg (1995) <strong>för</strong> populationen vid nedre Dalälven. Stenberg & Hogstad<br />
(1995) har gjort en liknande analys <strong>av</strong> den norska populationen. I grova drag visade dessa<br />
analyser att den norska populationen har goda framtidsutsikter, medan Dalälvspopulationen är<br />
dömd till undergång med landskapets nuvarande utseende. Populationen i Värmland och<br />
Dalsland har inte undersökts. De enskilda faktorer som, enligt analyserna, troligen har störst<br />
negativ betydelse <strong>för</strong> artens långsiktiga överlevnad i Sverige är de vuxna fåglarnas överlevnad<br />
och honornas årliga reproduktion. Hos de svenska fåglarna ligger dessa båda faktorer klart lägre<br />
än hos den norska populationen. Det är <strong>för</strong>st vid en svensk populationsstorlek på ca. 150 par<br />
som arten har en rimlig chans att klara sig på sikt. Vid lägre populationsstorlekar riskerar<br />
tillfälliga variationer i reproduktion och dödlighet påverka populationens överlevnadschans<br />
allt<strong>för</strong> negativ. Dessa studier visade också att möjligheterna till en långsiktig överlevnad ökade<br />
om de svenska fåglarna ingår i en metapopulation bestående <strong>av</strong> två eller flera delpopulationer,<br />
med ett utbyte <strong>av</strong> individer mellan delpopulationerna. Även invandring <strong>av</strong> fåglar från andra<br />
länder (eller populations<strong>för</strong>stärkning genom utsättning) påverkar den svenska populationen<br />
positivt.<br />
Vid tiden <strong>för</strong> undersökningen <strong>av</strong> Carlson och Stenberg (1995) fanns drygt fem par i<br />
Dalälvsområdet och flera tiotalet par i Värmland och Dalsland. Sedan dess har arten <strong>för</strong>svunnit<br />
som häckfågel vid Dalälven, helt i linje med sårbarhetsanalysens <strong>för</strong>utsägelse, och den<br />
västsvenska populationen har minskat till mindre än fem häckande par.<br />
Utifrån dessa sårbarhetsanalyser och i tidigare kapitel redovisade uppgifter om bl.a.<br />
populationsutveckling och habitatkr<strong>av</strong> kan bl.a. följande slutsatser dras:<br />
Den svenska populationen <strong>av</strong> vitryggig <strong>hackspett</strong> är inte livskraftig under nuvarande<br />
omständigheter. Det finns en akut risk att arten helt <strong>för</strong>svinner som svensk häckfågel inom<br />
bara några få år.<br />
Den svenska populationen har inga möjligheter till en långsiktig överlevnad om inte akuta<br />
räddningsåtgärder sätts in.<br />
90
Change language