ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

egrepp och talesätt utgör de äldres alkoholbruk beträffande begrepp
och talesätt i de åldrande nordiska länderna?
För att söka svar på dessa frågor gav NAD, Nordiskt center för
alkohol- och drogforskning, våren 2007 författarna 4 i uppdrag att göra
en översikt av de undersökningar av äldres alkoholbruk som gjorts i de
olika nordiska länderna och utgående från det bedöma forskningsläget
på området och också dryfta möjliga forskningsbehov.
1.2 Syfte och genomförande
Avsikten med denna kartläggande, explorativa utredning är att närma
sig och förstå de äldres alkoholbruk samt att utreda vilka
bakgrundsfaktorer som kan förknippas med alkoholkonsumtionen
bland äldre personer och den eventuella ökningen. Vår avsikt är att
bedöma ett fenomenologiskt fält som befinner sig i förändring och på
detta sätt samla den forskningsinformation som redan finns. Utgående
från detta kan man också planera och rikta in fortsatt forskning så att
den ger material också för förebyggande och intervenerande
verksamhet, hälsofostran och -främjande samt som kunskapsunderlag
för vård- och serviceapparaten.
Den ursprungliga uppgiften var att sammanställa en rapport om
sambanden mellan åldrande och alkoholbruk i en nordisk kontext.
Målet var att samla information om den senaste tidens forskning om
åldrande och alkoholbruk i Norden. Kontaktuppgifter till nordiska
forskningsenheter och forskningskällor på både alkohol- och
äldreforskningens område anhölls från NAD. Vi sände ett brev per
mejl (bilaga 1) där huvudpunkterna för vårt intresse framgick.
Trots den något opersonliga kontakt som e-post innebär, fick vi
svar från nästan alla vi kontaktade. Innehållet i de flesta svaren var
likartat. De forskare och forskargrupper vi fått kontakt med tyckte
både problematiken och utredningen var mycket aktuell och viktig men
några forskningsresultat eller uppgifter om undersökningar kunde de i
de flesta fall inte erbjuda.
Vi gjorde också grundliga sökningar på internet och på bibliotek.
4 Jyrki Jyrkämä är professor i socialgerontologi vid Jyväskylä universitets
samhällsvetenskapliga och filosofiska institutions sociologiska enhet och Laura
Haapamäki är socialpsykologistuderande på laudaturnivå vid Tammerfors
universitets sociologiska och socialpsykologiska institution.
10