ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

situationen. Äldre personers anhöriga och närstående bedömer
dimensionerna ur sina egna synvinklar. På samma sätt granskas de
således t.ex. av vårdpersonal som kommer till aktörens hem eller av
personalen i servicebostaden o.s.v.
Kännandets dimension leder också till frågan hur äldre bedömer
och motiverar sitt eget och andras alkoholbruk och vilken betydelse de
ger det. Dricker de rödvin för hälsans skull? Vill de kanske lindra
smärtor? I vilken utsträckning kan det vara fråga om att lindra stress
och ångest förorsakad av skeenden som ansluter sig till åldrandet?
Eller handlar det om att människan är social och sällskaplig eller att
hon vill skapa glädje och höja humöret i en långtråkig vardag? Kan
alkoholbruket ha ett samband med att man försöker upprätthålla sin
egen ungdomlighet? Kan alkoholen ha en betydelse för att upprätthålla
minnet? Det är möjligt att ställa en mängd frågor av detta slag, men
ännu finns det väldigt lite undersökt kunskap och svar på sådana
frågor.
VI AVSLUTANDE SLUTSATSER
Sammanfattningsvis kan man konstatera att denna utredning har väckt
fler nya frågor än den gett klara svar. Vi tror ändå att utredningen har
gett material både för att kartlägga situationen och för att understryka
vissa inriktningar för forskningen. Sammanfattningsvis är det enligt vår
mening möjligt att framlägga följande slutsatser:
Debattens bild…
Man kan klart se att en bredare diskussion och oro över äldres
alkoholbruk håller på att vakna i alla nordiska länder. Den diskussion
som hittills har förekommit har länge dominerats av uppfattningen om
drickandet som ett folkhälsoproblem. Också inom äldrevården har
problem uppdagats.
Något tillspetsat är det möjligt – åtminstone i någon mån – att
62