ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

More documents

Recommendations

Info

II UTGÅNGSLÄGE <strong>OCH</strong> INFALLS- VINKLAR 2.1 Traditionella perspektiv på nutid och framåt Som vi konstaterade ovan har de äldres alkoholbruk inte just alls intresserat alkoholforskarna tidigare. Intresse har inte heller funnits inom gerontologin, särskilt inte bland samhälls- eller beteendevetenskapligt inriktade gerontologer. Inom medicinen har intresset närmast varit inriktat på vin- eller spritdrickande som en del av äldres hälsobeteende (t.ex. Pohjolainen 2005). Enligt den traditionella bilden minskar alkoholbruket med åldern, speciellt bland kvinnor – bland män kan det tvärtom öka. En polarisering kan också märkas. De äldre är antingen nyktra – den stora majoriteten – eller så är de missbrukare. Enligt t.ex. Eija Tolvanen och Marja Jylhä (1994) har alkohol inte hört till den traditionella bilden av ålderdomen: mormor och farfar dricker inte, åtminstone inte på offentliga platser. Den här bilden håller på att förändras, åtminstone i Finland, och både alkoholbruket och de problem som alkoholbruk leder till ökar. Detta trots att den statistiska genomsnittsbilden av de äldres alkoholbruk inte visar några större förändringar. De helnyktras andel har visserligen minskat och allt fler kvinnor dricker rödvin och likör. Den allmänna bilden blir dock problematisk eftersom den är så oskarp. Det preciseras t.ex. inte i offentligheten vem man talar om. Talar man om storkonsumenter som åldras och om människor med missbruksproblem som lever längre än förr, eller har ”vanliga” äldre börjat dricka mera? Också här behövs en nyansering. Också de s.k. stora årskullarna, som nu som bäst håller på att gå i pension utgör ett stort frågetecken. Dessa personer, som är födda åren efter andra världskriget, är intressanta av många orsaker. När de går i pension kommer de att vara den första stora generationen i ”den tredje åldern” (Laslett 1989). De kommer också att utgöra – och gör det redan – ett viktigt mål för marknadsföring vad gäller konsumtion och fritid. De stora årskullarna kommer som pensionärer att utgöra en åldersgrupp som har det ekonomiskt bättre ställt än tidigare generationer. De kommer bl. a. att ha materiella resurser att 12
upprätthålla sin konsumtion och spendera sina pengar på t.ex. turism, där alkoholen kan spela en stor roll. Överhuvudtaget är dessa åldersgruppers förhållande till alkohol ytterst intressant. Vilka slags alkoholvanor har de anammat? Hur kommer dessa eventuellt att förändras efter arbetslivet? Vilken roll kommer alkoholbruket att spela i deras tredje ålder? I vilken utsträckning kommer konsumtionen att präglas av en ambivalent känsla av synd och skuld? I vilken utsträckning kommer dessa åldersgrupper att leva upp till sitt rykte som ”den våta generationen”, hur våt kommer alltså deras tredje ålder att vara? Å andra sidan har vissa forskare i Finland konstaterat att ”det är skäl att glömma den seglivade myten om den våta generationen som består av dem som föddes efter krigen” (Valkonen & Kauppinen 2005, 345). Det väsentliga är att här minnas att de stora årskullarna inte är någon enhetlig grupp. Redan kronologiskt ryms det bland de äldre också en ”fjärde” och en ”femte” ålder. Den biologiska åldern stiger i olika takt. Till de äldre hör människor som till sin funktionsförmåga och fysiska kondition skiljer sig rätt mycket från varandra. En stor grupp utgörs av människor som lider av olika demensframkallande sjukdomar. Levnadsvanorna skiftar, hemort, samhällsskikt och i växande utsträckning kulturell och etnisk bakgrund varierar. Det finns alltså ett speciellt behov av forskning som beaktar dessa olikheter och granskar de äldres alkoholbruk som ett komplext, mångdimensionellt och samhälleligt fenomenologiskt fält. 2.2 Infallsvinklar Den grundläggande utgångspunkten för vår granskning framstår som självklar. Alkoholbruket spelar en roll också i de äldres liv och man kan anta att denna roll i framtiden kommer att bli allt synligare. Det finns emellertid skäl att närma sig relationen mellan åldrande och alkoholbruk också ur andra perspektiv som på olika sätt kan ge material och riktlinjer för en bedömning av nuläget och framtiden (se Jyrkämä 2007b, 13-14). Ett av de övriga perspektiven är faktaperspektivet: Vilken betydelse har alkoholkonsumtionen i de äldres liv och hur kommer den att se ut i framtiden? Med andra ord: Hur konsumerar de äldre alkohol, vad 13
Page 1 and 2: ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNIN
Page 3 and 4: INNEHÅLL FÖRORD 5 RAPPORT: Åldra
Page 5 and 6: Förord De nordiska samhällena ål
Page 7 and 8: I BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR 1.1
Page 9 and 10: finns sådana undersökningar som i
Page 11: Vi utnyttjade dessutom professionel
Page 15 and 16: För det fjärde kan man lyfta fram
Page 17 and 18: siffrorna ger ändå en viss uppfat
Page 19 and 20: 3.2 Alkohol och alkoholbruk På bas
Page 21 and 22: IV ÖVERSIKT AV DEN EXISTERANDE FOR
Page 23 and 24: Alkoholkonsumtionens omfattning utg
Page 25 and 26: förändringar i alkoholbruket, men
Page 27 and 28: Norge Norska statens institut för
Page 29 and 30: Hälsobeteende Det finns en del fin
Page 31 and 32: som mål att beskriva socioekonomis
Page 33 and 34: populära dryckerna, medan vin var
Page 35 and 36: antalet deltagare till 402. Under u
Page 37 and 38: svarade att de drack regelbundet, m
Page 39 and 40: och bättre livskvalitet på äldre
Page 41 and 42: kulturell och social indikator. Kul
Page 43 and 44: svenska änkors bruk av alkohol och
Page 45 and 46: med storkonsumtion av alkohol och a
Page 47 and 48: en lugnare ålderdom som är allmä
Page 49 and 50: På basis av klientfallsanalysen de
Page 51 and 52: Vanhalas undersökning (2003), som
Page 53 and 54: alkoholbruk redan under en längre
Page 55 and 56: alla fall - som ett slags case - tv
Page 57 and 58: 5.2 Perspektiv för forskningen For
Page 59 and 60: Referensramen kan också ses som et
Page 61 and 62: Figur 2. Alkoholbruk som aktörskap
Page 63 and 64:
tala om en samnordisk hotbild, där
Page 65 and 66:
Behovet av forskning Det finns ett
Page 67 and 68:
Sammanfattning Befolkningen i de no
Page 69 and 70:
people will increase. Much will dep
Page 71 and 72:
Ett gott samhälle för människor
Page 73 and 74:
Kivelä, S-L.; Nissinen, A.; Ketola
Page 75 and 76:
Strandberg, T.; Strandberg, A.; Sal
Page 77 and 78:
Willberg, M. & Valtonen, H. (2007):
Page 79 and 80:
Jyrki Jyrkämä Jyrki Jyrkämä, pr
Page 81 and 82:
Gunnarsson 2008a). Ändå finns det
Page 83 and 84:
och samtidigt ställdes frågan om
Page 85 and 86:
Tabell 1 Personal som möter person
Page 87 and 88:
På 2000-talet ser situationen någ
Page 89 and 90:
etnicitetsperspektiv beaktas i fors
Page 91 and 92:
Tibell, A. (2002): Hemtjänstens sy
Page 93 and 94:
Internasjonal forskning om pensjoni
Page 95 and 96:
Helseperspektivet. Rapporten deler
Page 97 and 98:
landet en kommer fra og i et nytt h
Page 99 and 100:
drikker, kan dette ha konsekvenser
Page 101 and 102:
Faren her, er at det går inn i det
Page 103 and 104:
Litteratur: Allardt, E. (1975). Att
Page 105 and 106:
NAD-publikationer Nr 1: Arbetslösh
Page 107 and 108:
Nr 26: Barnet i alkoholforskningen.
Page 109:
Nr 49: Drug Users and Spaces for Le
show all

ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?