ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

More documents

Recommendations

Info

ostadslösheten och få stöd från närstående. Det är också en kamp mellan livets mening och meningslöshet. Ur ”berättelsens” perspektiv riktas intresset i undersökningen på berättelser om alkoholbruk som en del av personernas livshistoria. Enligt Tourunen karakteriseras dessa berättelser av en jämförelse mellan det förflutna och nuet, mellan ungdomen och åldrandet. Berättelserna baserar sig på ett maskulint intrigmönster som uttrycker utvecklingen från pojke till man och från man till åldring. I intrigmönstret ingår speciellt minnen från idrott och arbete, beskrivningar av manligt drickande och förhållandet till kvinnan. I berättelserna innebär åldrandet att förmågan och uthålligheten försvagas i alla de avseenden där det maskulina betonas. För äldre män begränsas drickandet inte längre så mycket av yttre faktorer som av inre. Äldre män måste närmast begränsa sitt drickande på grund av fysiska orsaker. De orkar inte längre dricka lika mycket som förr. I berättelserna blir åldrandet synligt i männens behov att omdefiniera sitt förhållande till drickandet. Man måste finna nya gränser i förhållande till sina begär och sin uthållighet Den försvagade känslan av manlig kraft och de nya begränsningarna för drickande hanteras med humor och minnen. Mannen måste uthärda processen att avstå, men han har å andra sidan också gjort sig förtjänt av att kunna avstå, eftersom han redan fyllt sitt mandomsmått i det liv han levt. Ur diskursens perspektiv blir det centrala i männens livshistorier det finländska etos som är koncentrerat på att arbeta och klara sig. Männens livshistorier bygger på den efterkrigstida generationens gemensamma erfarenheter. I männens berättelser ingår också enligt Tourunen tre moraliska tolkningsvarianter som männen använder för att göra sig och sitt drickande förståeligt och acceptabelt. Via dessa tolkningar motiverar männen samtidigt sitt drickande som en del av sin livshistoria. I dessa tre diskurser kan man se samma händelseförlopp som framkom i samband med berättelserna om drickandet. I den blyga pojkens diskurs motiverar man alkoholdebuten. I den starka mannens diskurs beskrivs hur alkoholbruket fortsätter och blir en del av vardagen. I det lugna åldrandets diskurs beskrivs nödvändigheten av att minska drickandet. Tourunen pekar på tre centrala betydelser som diskurserna skapar: de bidrar till att motivera det egna alkoholbruket som en del av den egna livshistorien och genom dem skapas en bild av 46
en lugnare ålderdom som är allmänt acceptabel. Samtidigt hjälper diskurserna till att upprätthålla en autonomi i förhållande till den egna livsstilen och drickandet. Tourunen sammanfattar sin undersökning med att konstatera att äldre män med alkoholproblem starkt verkar förknippa åldrandet med hur de upplever förändringar i kroppen och tiden. Det här förändrar drickandets natur och männens upplevelser av möjligheter och följder av drickandet. Henna Lehtola (2004) har undersökt personer som är över 80 år och som brukar alkohol. Avsikten med undersökningen var att beskriva äldre personers alkoholvanor och eventuella förändringar i dem som en del av deras nuvarande livssituation, hälsa och livsstil. Materialet består av elva temaintervjuer med åldringar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Undersökningen genomfördes som en del av äldreundersökningen i Åbo. De intervjuade bodde hemma. De åldringar som drack alkohol upplevde i huvudsak sin hälsa som god. En tillräcklig funktionsförmåga och ett gott minne sågs som viktiga förutsättningar för en god hälsa och för förmågan att klara sig hemma. En aktiv och social livsstil samt stabila men individuellt präglade levnadsvanor var gemensamma nämnare för de medverkandes liv. Alkoholbruket ingick både i sociala och i vardagliga situationer i de äldre personers liv som konsumerade alkohol. I undersökningen konstaterades att de äldres alkoholbruk vara rätt litet eller måttligt och att alkoholbruket inte var förenat med problem. I undersökningen konstaterades också att alkoholbruket förändras på olika sätt bland män och kvinnor under åldrandets gång. Undersökningen visade att alkoholbruket ingår som en del i vissa äldre personers livsstil. Lehtola understryker att man bör kunna ta upp frågor som ansluter sig till alkoholbruket på ett naturligt sätt i samband med andra faktorer som hänger samman med levnadsvanor och hälsa. En öppen och saklig attityd där man inte behöver vara rädd för att bli stämplad, speciellt bland hälsovårdspersonalen, upplevdes i undersökningen som viktig. 47
Page 1 and 2: ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNIN
Page 3 and 4: INNEHÅLL FÖRORD 5 RAPPORT: Åldra
Page 5 and 6: Förord De nordiska samhällena ål
Page 7 and 8: I BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR 1.1
Page 9 and 10: finns sådana undersökningar som i
Page 11 and 12: Vi utnyttjade dessutom professionel
Page 13 and 14: upprätthålla sin konsumtion och s
Page 15 and 16: För det fjärde kan man lyfta fram
Page 17 and 18: siffrorna ger ändå en viss uppfat
Page 19 and 20: 3.2 Alkohol och alkoholbruk På bas
Page 21 and 22: IV ÖVERSIKT AV DEN EXISTERANDE FOR
Page 23 and 24: Alkoholkonsumtionens omfattning utg
Page 25 and 26: förändringar i alkoholbruket, men
Page 27 and 28: Norge Norska statens institut för
Page 29 and 30: Hälsobeteende Det finns en del fin
Page 31 and 32: som mål att beskriva socioekonomis
Page 33 and 34: populära dryckerna, medan vin var
Page 35 and 36: antalet deltagare till 402. Under u
Page 37 and 38: svarade att de drack regelbundet, m
Page 39 and 40: och bättre livskvalitet på äldre
Page 41 and 42: kulturell och social indikator. Kul
Page 43 and 44: svenska änkors bruk av alkohol och
Page 45: med storkonsumtion av alkohol och a
Page 49 and 50: På basis av klientfallsanalysen de
Page 51 and 52: Vanhalas undersökning (2003), som
Page 53 and 54: alkoholbruk redan under en längre
Page 55 and 56: alla fall - som ett slags case - tv
Page 57 and 58: 5.2 Perspektiv för forskningen For
Page 59 and 60: Referensramen kan också ses som et
Page 61 and 62: Figur 2. Alkoholbruk som aktörskap
Page 63 and 64: tala om en samnordisk hotbild, där
Page 65 and 66: Behovet av forskning Det finns ett
Page 67 and 68: Sammanfattning Befolkningen i de no
Page 69 and 70: people will increase. Much will dep
Page 71 and 72: Ett gott samhälle för människor
Page 73 and 74: Kivelä, S-L.; Nissinen, A.; Ketola
Page 75 and 76: Strandberg, T.; Strandberg, A.; Sal
Page 77 and 78: Willberg, M. & Valtonen, H. (2007):
Page 79 and 80: Jyrki Jyrkämä Jyrki Jyrkämä, pr
Page 81 and 82: Gunnarsson 2008a). Ändå finns det
Page 83 and 84: och samtidigt ställdes frågan om
Page 85 and 86: Tabell 1 Personal som möter person
Page 87 and 88: På 2000-talet ser situationen någ
Page 89 and 90: etnicitetsperspektiv beaktas i fors
Page 91 and 92: Tibell, A. (2002): Hemtjänstens sy
Page 93 and 94: Internasjonal forskning om pensjoni
Page 95 and 96: Helseperspektivet. Rapporten deler
Page 97 and 98:
landet en kommer fra og i et nytt h
Page 99 and 100:
drikker, kan dette ha konsekvenser
Page 101 and 102:
Faren her, er at det går inn i det
Page 103 and 104:
Litteratur: Allardt, E. (1975). Att
Page 105 and 106:
NAD-publikationer Nr 1: Arbetslösh
Page 107 and 108:
Nr 26: Barnet i alkoholforskningen.
Page 109:
Nr 49: Drug Users and Spaces for Le
show all

ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?