ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

More documents

Recommendations

Info

storkonsumtion och problembruk. Trots den allmänna moraliska tongången i de äldre människornas tal om alkohol var skillnaderna mellan könen tydliga. Männen talade om sitt eget och andra mäns drickande på ett mera allmänt plan, medan kvinnorna talade mycket om vissa specifika personer och deras dryckesvanor. Kvinnorna hade starkt könsrelaterade och moraliskt färgade åsikter om alkoholkonsumtion. Enligt kvinnorna hörde alkoholkonsumtion också främst till männens värld, inte till anständiga kvinnors. Männen berörde överhuvudtaget inte kvinnors alkoholbruk. I forskningsrapporten jämförs de olika tolkningsrepertoarerna i förhållande till fyra olika dimensioner. I jämförelsen granskas hur alkoholen framträder som en moralisk och könsrelaterad fråga i olika repertoarer, vilken den talandes roll är och vilka retoriska medel som ingår i repertoaren. Undersökningen visade att alkoholen har en viktig roll i det mentala landskapet i Finland. För dagens äldsta finländska generationer framträder alkoholbruket som en känslig och moralisk fråga. I de äldres tal definieras den allmänna sociala och moraliska ordningen genom alkoholen. Samtidigt byggs normer för ett anständigt och ordentligt liv upp. Dessa normer är dock starkt könsrelaterade. De gemensamma betydelser som tillskrivs alkoholbruket fungerar som en reservoar ur vilken de gamla försåg sig med innehåll som passade in i deras levnadsberättelser. 4.4 Vardagsperspektivet Ur vardagsperspektivet kan man närma sig de äldres alkoholbruk på många sätt. Man kan t.ex. granska livssituationer som hänger samman med åldrandet. Man kan dessutom fråga sig vilken roll alkoholbruket spelar i äldre personers liv eller hur bruket av alkohol i olika situationer struktureras som en del av äldre personers vardag. Forskning med fokus på livsskeden har i Sverige bedrivits av Grimby och Johansson (2006-2007 och u.u.). Upplevelsen av en förlust gör en individ mottaglig för riskfaktorer av många olika slag och reaktionerna på förlust skiljer sig mycket från individ till individ. I motsvarande undersökningar som gjorts tidigare på andra håll har man konstaterat att äldre änkor ofta söker lindring i sin sorg i en ökad alkoholkonsumtion. Avsikten med undersökningen var att beskriva 42
svenska änkors bruk av alkohol och mediciner i relation till olika bakgrundsfaktorer, som hälsotillstånd, subjektivt välmående, socialt stöd och anpassning till förlusten av sin make. Undersökningsgruppen bestod av 1 053 änkor (640 under 65 år och 413 över 65 år). Änklingarna var så få att de lämnades bort från analysen. För 96 procent av de medverkande hade det gått över fyra år sedan de hade förlorat sin make. Till de medverkande sändes en frågeblankett där de tillfrågades om sin hemort och sin subjektiva hälsa. Vidare frågade man om hur mycket och vilka slags mediciner de använde, möjliga förändringar i medicineringen efter förlusten av maken, trötthetskänslor och sömnproblem samt antalet läkarbesök. Ytterligare frågor gällde dryckesvanor efter förlusten av maken, inställningar till alkoholbruk och om den svarande druckit alkohol för att lindra bördan av sin sorg. Också mat- och rökvanor togs upp. De svarande fick också bedöma sin anpassning till att vara änka, identitetsförändringar efter förlusten, vilket stöd de fått och framtidsutsikter. Det fanns också en fråga gällde antalet vänner. Enligt undersökningen finns det en klar risk för ökat bruk av mediciner och alkohol bland änkor. Trots att det hos nästan alla de medverkade i undersökningen gått mer än fyra år sedan förlusten var den ökade konsumtionen av alkohol och mediciner fortfarande märkbar. En tredjedel av änkorna uppgav att de drack för att lindra sorgen. Undersökningen visade ett samband mellan ett drickande för att lindra sorgen och ett ökat bruk av lugnande medel. Många faktorer påverkade den ökade användningen av lugnande medel och sömnmedel. Dessa faktorer var bland andra hög ålder, dålig hälsa, en negativ syn på framtiden och ett otillräckligt stöd efter förlusten av partner. En negativ syn på framtiden ökade också risken för en växande alkoholkonsumtion. En överraskande stor del av änkorna verkade dela en känsla av tomhet och ett behov av att bedöva smärtan. Det finns alltså ett behov av olika åtgärder för att hjälpa kvinnor som blivit änkor ännu flera år efter förlusten. Genom att öka stödet och förbättra den framtidsinriktade rådgivningen kunde man kanske minska risken för växande konsumtion av mediciner och alkohol. Både inom hälsovården och inom änkors och pensionärers frivilligverksamhet borde man ingripa mot riskbeteende. I den artikel som 43
Page 1 and 2: ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNIN
Page 3 and 4: INNEHÅLL FÖRORD 5 RAPPORT: Åldra
Page 5 and 6: Förord De nordiska samhällena ål
Page 7 and 8: I BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR 1.1
Page 9 and 10: finns sådana undersökningar som i
Page 11 and 12: Vi utnyttjade dessutom professionel
Page 13 and 14: upprätthålla sin konsumtion och s
Page 15 and 16: För det fjärde kan man lyfta fram
Page 17 and 18: siffrorna ger ändå en viss uppfat
Page 19 and 20: 3.2 Alkohol och alkoholbruk På bas
Page 21 and 22: IV ÖVERSIKT AV DEN EXISTERANDE FOR
Page 23 and 24: Alkoholkonsumtionens omfattning utg
Page 25 and 26: förändringar i alkoholbruket, men
Page 27 and 28: Norge Norska statens institut för
Page 29 and 30: Hälsobeteende Det finns en del fin
Page 31 and 32: som mål att beskriva socioekonomis
Page 33 and 34: populära dryckerna, medan vin var
Page 35 and 36: antalet deltagare till 402. Under u
Page 37 and 38: svarade att de drack regelbundet, m
Page 39 and 40: och bättre livskvalitet på äldre
Page 41: kulturell och social indikator. Kul
Page 45 and 46: med storkonsumtion av alkohol och a
Page 47 and 48: en lugnare ålderdom som är allmä
Page 49 and 50: På basis av klientfallsanalysen de
Page 51 and 52: Vanhalas undersökning (2003), som
Page 53 and 54: alkoholbruk redan under en längre
Page 55 and 56: alla fall - som ett slags case - tv
Page 57 and 58: 5.2 Perspektiv för forskningen For
Page 59 and 60: Referensramen kan också ses som et
Page 61 and 62: Figur 2. Alkoholbruk som aktörskap
Page 63 and 64: tala om en samnordisk hotbild, där
Page 65 and 66: Behovet av forskning Det finns ett
Page 67 and 68: Sammanfattning Befolkningen i de no
Page 69 and 70: people will increase. Much will dep
Page 71 and 72: Ett gott samhälle för människor
Page 73 and 74: Kivelä, S-L.; Nissinen, A.; Ketola
Page 75 and 76: Strandberg, T.; Strandberg, A.; Sal
Page 77 and 78: Willberg, M. & Valtonen, H. (2007):
Page 79 and 80: Jyrki Jyrkämä Jyrki Jyrkämä, pr
Page 81 and 82: Gunnarsson 2008a). Ändå finns det
Page 83 and 84: och samtidigt ställdes frågan om
Page 85 and 86: Tabell 1 Personal som möter person
Page 87 and 88: På 2000-talet ser situationen någ
Page 89 and 90: etnicitetsperspektiv beaktas i fors
Page 91 and 92: Tibell, A. (2002): Hemtjänstens sy
Page 93 and 94:
Internasjonal forskning om pensjoni
Page 95 and 96:
Helseperspektivet. Rapporten deler
Page 97 and 98:
landet en kommer fra og i et nytt h
Page 99 and 100:
drikker, kan dette ha konsekvenser
Page 101 and 102:
Faren her, er at det går inn i det
Page 103 and 104:
Litteratur: Allardt, E. (1975). Att
Page 105 and 106:
NAD-publikationer Nr 1: Arbetslösh
Page 107 and 108:
Nr 26: Barnet i alkoholforskningen.
Page 109:
Nr 49: Drug Users and Spaces for Le
show all

ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?