ÄLDRE OCH ALKOHOL - Nordens Välfärdscenter

5.2 Perspektiv för forskningen
Forskningen om äldre personers alkoholkonsumtion har två sidor. Å
ena sidan alkoholforskningen, där intresset för de äldre först nu håller
på att vakna och å andra sidan forskningen om åldrandet, där
alkoholen i första hand ses som en del av ohälsosamma konsumtions-
och beteendemönster. Alldeles uppenbart behövs det ett närmande
mellan dessa två ”huvudströmmar”, men man borde också hitta nya
sätt att närma sig problemen. En möjlighet är att fundera på vilka
perspektiv för forskningen om äldres alkoholbruk man kunde hitta på
äldreforskningens sida.
Inom äldreforskningen finns det naturligtvis många sätt att
närma sig problemen. Ett sätt kunde vara att utveckla en ny slags ram
för granskningen av äldres alkoholbruk (se Jyrkämä 2007b).
Utgångspunkten här är den traditionella äldreforskningens APC-figur,
som utgår från dynamiken mellan ålder (age), tidpunkt (period) och
åldersgrupp, generation eller kohort (cohort). I äldreforskningen
hänvisar man ofta till APC-problemet som innebär att det är svårt att
skilja på faktorer som ansluter sig till ålder, tidpunkt och åldersgrupp
och deras inbördes effekter. Är t.ex. den förnöjsamhet som äldre
människor enligt många undersökningar uppvisar något som ansluter
sig till åldern (gamla är nöjda), tidpunkten (jag har det nu så bra ställt
att jag har anledning att vara nöjd), åldersgruppen (i min ungdom hade
de gamla det mycket sämre, så jag är nöjd) eller till alla dessa aspekter?
APC-figuren räcker dock inte till för en granskning av äldres
alkoholbruk. Till ramen bör fogas både livssituationen med olika
tillhörande beståndsdelar och miljön, som likaså består av faktorer av
olika slag och på olika nivåer. Man kan se åldrandet ur individens
synvinkel som en process där hennes livssituation förändras, ibland
plötsligt och oväntat eller t.o.m. dramatiskt. En person kan under en
kort tid gå i pension och bli änka. Aktionsförmågan kan plötsligt
försvagas, man kanske flyttar till ett servicehus eller vårdhem o.s.v.
Förändringar i livssituation betyder ofta också förändringar i miljön
och det kan också ha betydelse för alkoholbruket. Det torde inte vara
egalt i detta avseende om man som äldre lever i ett finländskt
servicehus, där inställningen till alkoholbruk kan vara negativ, eller
väljer att tillbringa sina pensionärsdagar på spanska Solkusten, där
alkoholkulturen och alkoholtillgången är en annan (jfr Karisto 2000, 7–
52).
57