FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR 2012
VÄRDEFRÅGOR
Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

VÄRT ATT NOTERA
Forskning pågår – värdefrågor ger en överblick av utbildningsvetenskaplig
forskning om värdefrågor som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga
kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna
i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning,
som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet.
Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren
2007-2011. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning
av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och
pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning,
undervisning och lärande.
I denna serie – Forskning pågår – kan du läsa om utbildningsvetenskaplig
forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan
du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga
kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige.
I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn,
som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst.
Stockholm, mars 2012
Elisabet Nihlfors
Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

Innehållsförteckning
Ungdomar och sexuellt risktagande: en intersektionell
analys av representationer, kunskaper och erfarenheter
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens
skolmiljö
Klimatet som utmaning. Studenters lösningar på
klimatproblem i ämnena ekonomi, statsvetenskap och
juridik
Anna Bredström 1
Antoinette Hetzler 3
Cecilia Lundholm 5
Utbildningsvägar till makten Charlotte Fridolfsson 6
Skolprestationer och kön. Om undervisning,
ungdomsgrupper och lokala villkor
Skolornas institutionella karaktär och elevernas
medborgarkompetens: en jämförelse av olika
kommunala och fristående skolor över tid och rum
Elisabet Öhrn 8
Erik Amnå 10
Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser Eva Reimers 12
Vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studie- och
yrkesvägedning för ungdomar med utländsk bakgrund.
Ett kunskapsområdes uppkomst och etablering: Hållbar
utveckling som undervisningsämne inom svensk högre
utbildning. En utbildningssociologisk studie
Forskarskolan filosofiska studier av pedagogiska
relationer
EN VÄRDEFULL SKOLA - en studie av
värdepremisser i främjande och förebyggande program i
skolan i relation till skolans värdegrund och till
barnkonventionen
Att lära studenter att bli kosmopolitiska medborgare?
Framtidsutsikter och utmaningar för svensk
lärarutbildning
Transnationell utbildningsmobilitet i Asien: en
tvärvetenskaplig studie av ungas strategier och
utbildningsvillkor
Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom
utbildning för hållbar utveckling: En tvärvetenskaplig
undersökning av unga svenskars attityder, engagemang
och handlingar.
Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i
*Lärande för hållbar utveckling*.
Fredrik Hertzberg 14
Ida Lidegran 16
Ingegerd Palmér 18
Ingemar Engström 20
Klas Roth 21
Leif Stenberg 23
Lena Molin 25
Malin Ideland 26

Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En
utbildningssociologisk studie av hur
nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts
Föreställningar om femininitet och maskulinitet i
klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av
ämnena religion, naturkunskap och svenska
Mikael Palme 28
Sharon Todd 30

Ungdomar och sexuellt risktagande: en
intersektionell analys av representationer,
kunskaper och erfarenheter
UNGDOMAR OCH SEXUELL RISK: EN STUDIE OM
KUNSKAP, ERFARENHET OCH FÖRSTÅELSER De senaste
åren har det kommit flera rapporter om ett utbrett sexuellt
risktagande bland ungdomar, till exempel har det skett en markant
ökning av sexuellt överförbara infektioner, särskilt
klamydiainfektion. Tidigare forskning indikerar också att det
sexuella risktagandet varierar beroende på kön, klass, etnicitet och
sexuell identitet. Till exempel verkar ungdomar på praktiska
gymnasieprogram ta fler risker än ungdomar på teoretiska
program, och på liknande sätt tycks unga män med så kallad
invandrarbakgrund i högre grad utsätta sig för sexuell risk än
motsvarande grupp män med *svensk* bakgrund. Paradoxalt nog
visar däremot ungdomar överlag god kunskap både om vilka
risker oskyddat sex kan medföra och om hur man kan skydda sig.
I detta projekt studeras de budskap om sexuellt risktagande som
ges till ungdomar inom ramen för dels den formella
skolundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet,
dels genom officiella satsningar av myndigheter och väletablerade
frivilligorganisationer.
I projektet undersöks även hur ungdomar tolkar samma material
samt deras erfarenheter av sexuellt risktagande. Mer specifikt
undersöks också hur sexuellt risktagande kopplas ihop med genus,
etnicitet, klass och sexuell identitet. Utgångspunkten är att både
kunskap och förståelse av sexuellt risktagande, och hur individen
agerar, är intimt förbundet med sociala strukturer, normer och
värderingar som formas och förändras i olika tid, rum och
sociala/kulturella sammanhang. Projektet har en utforskande
snarare än hypotesprövande utgångspunkt och använder sig därför
av flera olika kvalitativa metoder (text- och bildanalys, enskilda
intervjuer, fokusgruppsintervjuer och deltagande observation).
Projektet genomförs i form av fyra delstudier: (1) Den första
delstudien granskar aktuella läromedel och informationsmaterial
som syftar till *säkrare sex* bland ungdomar. Urvalet av material
kommer att täcka in både material som riktar sig till ungdomar
överlag, och material som riktar sig till specifika målgrupper så
som *invandrarungdomar* eller unga hbt-personer; (2) Den andra
delstudien analyserar hur ungdomar med olika bakgrunder tolkar
ett urval av det material som analyseras i delstudie 1. Här
intresserar vi oss för hur medierat material om säkrare sex kan
tolkas, beroende på individens bakgrund och erfarenheter. Givet
Huvudsökande
Anna Bredström
Linköpings universitet
Medsökanden
Jenny Bengtsson
Linköpings universitet
Eva Bolander
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
1

vårt intresse att studera hur ungdomarnas olika bakgrund och
identiteter spelar in läggs stor vikt vid att nå ett brett urval; (3)
Den tredje delstudien studerar den formella sex- och
samlevnadsundervisningen i åk 8-9 och på gymnasiet. Här
används deltagande observation och fokus ligger både vid vilken
kunskap som förmedlas och hur den tas emot av ungdomarna; och
(4) den fjärde delstudien undersöker ungdomars egna erfarenheter
av sexuellt risktagande. Mot bakgrund av vad som saknas i
tidigare forskning fokuserar denna delstudie på att intervjua dels
ungdomar som har erfarenhet av att ha varit smittad av en sexuellt
överförbar infektion, och dels ungdomar som har god erfarenhet
av att praktisera säkrare sex, både i fasta och i tillfälliga relationer.
De fyra delstudierna är på många sätt överlappande och tanken är
att de ska berika varandra och generera nya infallsvinklar, teman
och frågeställningar att undersöka under projektets gång.
Delstudierna kommer därför att löpa parallellt och forskargruppen
kommer att arbeta tillsammans i stor utsträckning.
Projektet är ett bidrag både till genusforskningen och till det
utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Projektet omfattar flera
viktiga arenor där kunskap om sexuellt risktagande formas och
bidrar på så sätt med viktig kunskap för framtida utveckling av
undervisning om sex och samlevnad. Projektets utformning gör
det troligt att det kan bidra med konkret information, om till
exempel förhandlingsstrategier för säkrare sex och särskilt
riskfyllda situationer som kan vara till hjälp i framtida preventiva
satsningar. Projektets kvalitativa ansats innebär också ett bidrag
till svensk forskning om sexuellt risktagande, vilken hittills till
stor del består av kvantitativa studier.
2

Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i
vardagens skolmiljö
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens skolmiljö
Skolan och utbildningssystemet är grundläggande för välfärden i
vårt land. Det handlar om vars och ens rätt till utbildning och
utveckling utifrån sina förutsättningar och behov. Varje barn i
Sverige har rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Men
rättigheter har ringa värde om de inte används. Genom att
fokusera på tre centrala områden inom skolan där reglering spelar
en viktig roll, disciplin, rättigheter (inklusive frihet från
diskriminering och annan kränkande behandling), och
yttrandefrihet, undersöker projektet (1) hur Skollagen (1985 och
2010), läroplanerna (Lpo94 och 2010) och lokala skolplaner såväl
som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet påverkar
vardagslivet i och runt skolan; (2) hur elever, lärare och
administrativ personal förstår och tolkar lagstiftningen och
elevrättigheterna i skolan; och (3) när och hur elever, lärare och
andra anställda mobiliserar (eller inte mobiliserar) lagen och
rättighetsanspråken.
För att förstå om lagen och rättigheter har någon effekt i den
sociala miljön i skolan, är det nödvändig att förstå hur rätten, och
konflikter som kan vara ett brott mot en rättighet, upplevs, och hur
beslutet att hävda sin rätt genom att mobilisera en formell rättslig
process för att lösa konflikten används. Amerikansk forskning har
visat att folk vanligtvis inte upplever att ett visst beteende är ett
brott mot ens rättigheter. Och när de upplever att deras rättigheter
har kränkts är det mycket sällan de använder rättssystemet för att
lösa en konflikt. I en situation där man känner sig kränkt eller
orättvist behandlad gör man som regel ingenting; man accepterar
situationen.
Forskning från 1980 visar att bara fem procent av fall där man
upplever att ens rättigheter har kränkts går till åtal. Under 1990-
talet har skolan självt i ökande utsträckning vänt sig till polisen för
att lösa ordningsproblem i skolan, även när problemet var av en
lindrig typ. Samtidig får vi genom media en bild av att mobbning,
skolk och bråk på skolan har ökat, liksom anmälningarna till
yrkesinspektionen om stökig arbetsmiljö för lärare. Genom
enkätundersökningar och etnografiska metoder ska projektet
undersöka mobilisering av rättigheter på högstadiet, bland elever,
lärare och administrativ personal, på åtta olika skolor i
Stockholms och Skåne län.
Skolorna har utvalts på grundval av socioekonomisak och
Huvudsökande
Antoinette Hetzler
Lunds universitet
Medsökanden
Anett Schenk
Lunds universitet
David Wästerfors
Lunds universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
3

geografiska skillnader. I Skåne är två skolor så kallade friskolor.
Projektet ska samla information om elevers faktiska och
hypotetiska erfarenheter av rättighetskränkningar och rättslig
mobilisering. Vi ska också ta reda på hur konflikter löses när
rättsliga åtgärder inte vidtas. En motsvarande undersökning som
vår genomförs parallellt i Förenta Staterna. Där har forskare
kommit fram till att mellan att göra ingenting och att involvera
rättsväsendet finns många andra möjligheter. De vanligaste
reaktionerna är att (1) göra ingenting och bara acceptera
situationen; (2) ta till utomrättsliga åtgärder för att ge tillbaka; (3)
använda sig av kvasirättsliga åtgärder, till exempel samtal med
lärare och de involverad i konflikten; och (4) rättsliga åtgärder.
Vår forskning vill se om detta också gäller i den svenska
situationen, och visa hur olika åtgärder definieras och används av
olika grupper. Forskning ska också få fram varför lösningar på
lokal nivå inte är tillräckliga. Givet vikten av utbildning för hur
livschanser formas, har samhället länge utgått från att rättsliga
åtgärder på utbildningsområdet kan lösa många av samhällets
problem, som social ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, etniska
spänningar och brott, utan att vet hur rättsliga åtgärder används för
att lösa skolmiljöns återkommande problem och konflikter. Det
här forskningsprojektet vill ge kunskap om effekterna av rätt,
policy och reglering för skolans aktörer, och hur detta kan bidra
till god utbildning i trygg miljö för alla.
4

Klimatet som utmaning. Studenters lösningar på
klimatproblem i ämnena ekonomi, statsvetenskap
och juridik
Klimatförändringar ställer oss människor inför utmaningar om hur
vi ska lösa dessa problem. Det innebär att det är angeläget att
dagens och morgondagens medborgare, liksom människor som
arbetar inom myndigheter, företag och riksdag, har kunskap om
hur samhället fungerar och vilka lösningar som på olika sätt är
optimala för att hantera klimatproblem.
Mycket forskning om miljöundervisning och undervisning för
hållbar utveckling har hittills fokuserat på studenters
naturvetenskapliga kunskap; den har ofta setts I det projekt som
presenteras här står istället samhällelig och ekonomisk kunskap i
fokus bland studerande i ämnena ekonomi, statsvetenskap och
juridik. Den är av betydelse för att studenter ska ges möjlighet att
förstå hur teorier om bland annat marknaden och staten kan
hantera miljöproblem. Tidigare forskning visar t. ex att
ekonomstudenter helst ser att marknaden löser miljöproblemen,
medan gemene man inte gör det, och det därför relevant att söka
svar på varför denna lösning prioriteras framför att staten griper
in, eller, att samhället på andra sätt hanterar miljö- och
resursfrågor.
Vidare fokuserar studerandes värderingar; forskning inom
miljöpsykologi visar att värderingar är centrala för de handlingar
vi gör, särskilt miljövänliga handlingar.
Denna studie undersöker därmed i) hur kunskapsbildning om
ämnenas centrala teorier och begrepp ser ut, ii) vilka värderingar
studenter har, och utvecklar, under studietiden, iii) om kunskap,
och värderingar, påverkar studenters val av olika lösningar för
hantera klimatproblem, dvs. lösningar som huvudsak gäller
marknaden eller de som som rör staten.
Projektet kommer bidra till i) ökad kunskap om hur studerande lär
i samhällsvetenskapliga ämnen som ekonomi, statsvetenskap och
juridik, ii) hur värderingar utvecklas under studietiden, och hur
utbildningen påverkar detta, iii) hur undervisning i
samhällsvetenskapliga ämnen som rör miljö- och klimatfrågor kan
utvecklas för att främja lärande om samhälle, miljö- och
klimatfrågor.
Huvudsökande
Cecilia Lundholm
Stockholms universitet
Medsökanden
Andreas Duit
Stockholms universitet
David Langlet
Stockholms universitet
Astri Muren
Stockholms universitet
Peter Davies
University of Birmingham
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2015
5

Utbildningsvägar till makten
Internationella studier visar att politiska makthavare i allmänhet är
mer högutbildade än befolkningen i genomsnitt. I vissa länder,
såsom Storbritannien och Frankrike, finns dessutom en tydlig
koppling mellan den politiska makten och vissa elitinstitutioner
inom utbildningssystemet som blivit viktiga passager för en
framgångsrik politisk karriär. Internationellt sett avviker den
svenska politiska eliten på så vis att den präglas av en
förhållandevis bred social rekrytering. Även om också svenska
makthavare generellt har högre utbildning än befolkningen, så har
högskoleutbildning inte varit en nödvändighet för en framgångsrik
politisk karriär. Det finns tecken på att folkrörelserna och
folkbildningen inneburit en viktig skola och bildningsväg för
politiska makthavare. Historiskt sett har flera politiska ledare
utbildats vid folkhögskolor. Institutioner som
arbetarrörelsefolkhögskolan Brunnsvik har pekats ut som en
central passage för många riksdagsledamöter. Däremot vet vi inte
vilken betydelse olika utbildnings- och folkbildningsinstitutioner
har för den för den politiska eliten idag. Även om det finns tecken
på Sverige utgör ett avvikande fall när det gäller vilken roll
utbildning spelar för ett inträde i den politiska makten, så saknas
ingående empiriska studier av den politiska elitens bildningsvägar.
Därför vet vi inte mer precist hur det förhåller sig. Därmed
uppstår lätt ett mytiskt skimmer kring den svenska folkbildnings-
och folkrörelsebaserade demokratin, som riskerar att osynliggöra
utestängningsmönster.
Målet för projektet är att ingående undersöka vilka
bildningsvägar, i bemärkelsen erfarenheter av utbildning,
folkbildning och informella lärprocesser, som fostrat företrädare
för den politiska eliten i Sverige. Till den politiska eliten räknar vi
huvudsakligen statsråd, statsekreterare, EU-parlamentariker och
riksdagsledamöter. Med politikers bildningsvägar som
utgångspunkt är syftet vidare att belysa centrala aspekter av den
svenska utbildnings- och folkbildningssektorn ur ett makt- och
demokratiperspektiv. Detta görs utifrån två ingångar. För det
första avser projektet att ge en fördjupad överblicksbild av den
politiska elitens bildningsgångar. Detta omfattar så väl specifika
utbildnings- och folkbildningsinstitutioners betydelse, liksom
särskilda mönster relaterade till nivå, karaktär och inriktning på
utbildningen hos politikerna. Här är syftet att skärskåda
betydelsen av variationer relaterade till genus, klass, ålder och
etnicitet, liksom till regionala skillnader och skillnader mellan och
inom partier. För det andra avser projektet att studera den politiska
elitens egna föreställningar om betydelsen av bildning och
Huvudsökande
Charlotte Fridolfsson
Örebro universitet
Medsökanden
Henrik Nordvall
Linköpings universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
6

utbildning för att kunna hävda sig inom den politiska maktsfären.
Resultaten från studien kommer att placeras in i ett historiskt
sammanhang och sättas i relation till internationell forskning om
politiska eliter.
7

Skolprestationer och kön. Om undervisning,
ungdomsgrupper och lokala villkor
Aktuell betygsstatistik för grundskolan visar att flickor på
gruppnivå ligger omkring tio procent högre än pojkar. Lyssnar
man till mediala och politiska debatter är det lätt att få intrycket
att denna könsskillnad är ett nytt fenomen och att pojkars situation
nu är betydligt mer bekymmersam än tidigare. Att flickor som
grupp har högre betyg än pojkar är dock inte nytt, utan ett välkänt
mönster både i Sverige och andra västländer. Inom forskningen
förklaras det ofta utifrån att tydligt skolengagemang och hårt
skolarbete är mer förenligt med dominerande femininiteter än
maskuliniteter. Empiriskt baseras sådana tolkningar till stor del på
studier av relationer och hierarkier inom kamratgrupper och vad
som krävs av flickor och pojkar för att bli populära och
positionera sig i gruppen. Däremot studeras sällan vad
undervisningen betyder i sammanhanget. Teoretiskt är det dock
rimligt att se både ungdomsgruppen och undervisningen som
central för utvecklingen av könade förståelser av skolprestationer.
I projektet utgår vi från en sådan tolkning och menar att det
därmed krävs att också skolinstitutionen och den konkreta
undervisningen analyseras för att förstå könsmönster i
skolprestationer. Ungdomars föreställningar om kön, prestationer
och betyg studeras i projektet både med avseende på hur dessa på
en symbolisk nivå framställs i undervisningen och vad som
förväntas av, värderas och avkrävs olika grupper av flickor och
pojkar. Därtill tar projektet fasta på forskning som pekar på
skillnaderna mellan lokala omgivningar när det gäller att erbjuda
olika ungdomsgrupper arbete och försörjning och studerar utifrån
det hur ungdomar i olika kontext ser på betydelsen av
skolprestationer och betyg för framtiden.
Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur relationen
kön och skolprestation förstås och kommuniceras i olika
undervisningspraktiker och lokala omgivningar. Övergripande
frågor att studera är a) Vilka föreställningar om skolprestationer
och betyg uttrycker ungdomar i samtal med varandra? Hur
relaterar dessa till dominerande femininiteter och maskuliniteter i
kamratgruppen? b) Vilka föreställningar om skolprestationer,
betyg och kön kommuniceras i undervisningen? c) Hur ser
ungdomarna i olika lokala omgivningar på betydelsen av
skolprestationer och betyg för sitt nuvarande och framtida liv?
Detta kommer att studeras empiriskt i en etnografisk studie om
totalt nio klasser i årskurs nio. I var och en av klasserna
genomförs observationer av undervisningen med fokus på vad
som kommuniceras om skolprestationer, betyg och kön såväl
Huvudsökande
Elisabet Öhrn
Göteborgs universitet
Medsökanden
Lisa Asp-Onsjö
Göteborgs universitet
Jan Gustafsson
Göteborgs universitet
Ann-Sofie Holm
Högskolan i Borås
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
8

symboliskt som i relation till konkreta elever och elevgrupper.
Detta inkluderar kommunikation både inbördes mellan elever och
mellan elever/lärare. Därtill genomförs intervjuer med elever om
hur de för egen del ser på betydelsen av skolprestationer och
betyg. Det senare antas variera mellan olika lokala omgivningar,
med olika förutsättningar för fortsatta studier och yrkesarbete.
Den empiriska studien omfattar därför skolor från olika
omgivningar. Projektet vill också ta hänsyn till att enskilda skolor
i socioekonomiskt likartade områden skiljer sig åt med avseende
på medelbetyg. Urvalet görs därför så att det inkluderar skolor
från såväl arbetarklass- som mellanskiktsområden med, inom var
och en av dessa, olika betygsnivåer.
9

Skolornas institutionella karaktär och elevernas
medborgarkompetens: en jämförelse av olika
kommunala och fristående skolor över tid och rum
Det svenska skolsystemet byggde länge på tanken om en enhetlig
och centralstyrd skola, med lika standard för alla, oavsett var i
landet man bodde. I början av 1990-talet förändrades detta, då
skolan decentraliserades och kommunerna övertog ansvaret för
skolverksamheten. Huvudargumenten för decentralisering var
lokal anpassning, valfrihet, specialisering och mångfald, vilket
samtidigt medförde att olikheter av olika slag uppkom -- och
bejakades.
Kritiker menar dock att man från politikerhåll inte riktigt vill
kännas vid bilden av det svenska skolsystemet som diversifierat
eller uppsplittrat. Istället fortsätter man att tala om att lika villkor
är ett högt prioriterat mål.
Detta projekt vill undersöka om man alls kan tala om
"likvärdighet" i den svenska skolan, genom att empiriskt
undersöka hur olika slags kommunala skolor och olika slags
fristående skolor förmår att förmedla "medborgarkompetenser" till
eleverna, det vill säga samhällsengagemang, kunskap om
demokrati- och samhällsfrågor, politisk självtillit samt
demokratiska och toleranta värderingar.
Den grundläggande forskningsfrågan undersöks genom tre
tematiska delstudier, som fokuserar på tiden (förändringen från
1999 till 2009 med avseende på elevernas medborgarkompetens),
djupet (skol- och klassrumsstudier) samt bredden (den svenska
skolan i ett internationellt jämförande perspektiv). Med den
kombination av ansatser som projektet representerar kan således
förändringen i svenska skolor som institutioner och deras
betydelse för eventuella grundläggande skillnader i elevers
"medborgarkompetens" och politisk-moraliska förhållningssätt
analyseras ingående.
Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig och
utbildningsvetenskaplig forskning om ungdomar, politisk
socialisation, politiskt deltagande och tillägnandet av
demokratiska värderingar genom skolan. Den tidigare forskningen
har dock vissa begränsningar. I den utbildningsfilosofiskt
orienterade litteraturen betonas ofta att en skolmiljö präglad av
mångfald, öppenhet och samtal har stor betydelse för elevernas
möjligheter att utveckla demokratiska och toleranta värderingar
och förhållningssätt. Det finns emellertid inte särskilt många
Huvudsökande
Erik Amnå
Örebro universitet
Medsökanden
Joakim Ekman
Södertörns högskola
Tomas Englund
Örebro universitet
Cecilia Eriksson
Örebro universitet
Carsten Ljunggren
Örebro universitet
Ingrid Unemar Öst
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
10

empiriska studier som är inriktade på elevernas
medborgarorienterade kunskaper. Vidare saknas empirisk
forskning grundad på institutionella analyser av skolan av det slag
som detta projekt avser att utföra, där målet är att jämföra
konsekvenser för politisk socialisation beroende på skolform --
kommunal respektive fristående skola -- samt variationer inom
respektive form, och där konsekvenser för såväl elever som lärare
belyses.
Empiriskt kommer detta projekt att bygga på helt ny data från en
internationell undersökning om skolelevers kunskaper om och
attityder till demokrati och samhällsfrågor: International Civic and
Citizenship Education Study (ICCS), vilken genomförs av
International Association for the Evaluation of Educational
Achievement (IEA). Projektet har här, genom redan etablerat
samarbete med Skolverket, tillgång till ett unikt datamaterial om
skolan som förmedlare av medborgarkompetenser.
Forskningsprojektet kommer att ledas och genomföras av
pedagoger och statsvetare vid Örebro universitet.
11

Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser
Projektets syfte är att analysera hur skilda socioekonomiska
villkor ges mening i offentliga marknadsliberala
utbildningsdiskurser. Studien syftar också till att utveckla
strategier för att utmana normaliseringar av ekonomiska
ojämlikheter inom skola och utbildning. Projektet anknyter till
två aspekter av utbildning som uppmärksammats av flera forskare.
För det första handlar det om sambandet mellan individers och
gruppers socioekonomiska villkor och deras utbildningsval och
framgång i skolan. Detta förstås ibland som ett resultat av
individers och gruppers sociala miljö och ibland som ett resultat
av att skola och utbildning i sig har en sorterande funktion. För det
andra anknyter projektet till den ökade och alltmer tydliga
sammankopplingen mellan marknadsliberal ideologi och skola
och utbildning. Denna tar sig bland annat uttryck i ökad
privatisering av utbildning, konsumtionspräglade sätt att förstå
utbildning där elever/studenter förstås som "kunder" och
utbildning som en "vara". Flera forskare framhåller att det finns
stora risker med denna marknadisering av utbildningen. Det
handlar dels om att krav på mätbara och jämförbara resultat
kommit att ersätta bildningsideal och öppet intellektuellt sökande.
Dels om att egenintressen kommer att sättas framför
samhällsintressen. Detta leder till att utbildningens demokratiska
uppdrag hamnar på undantag. Till detta vill vi foga att den
marknadsliberala utbildningsdiskursens betoning av "mångfald"
och "lönsamhet" osynliggör hur ojämlika villkor konstrueras inom
utbildningsdiskursen. En fråga vi bär med oss in i studien är
därför vad de marknadsliberala diskurserna får för konsekvenser
för hur man uppfattar möjligheterna att utmana ekonomiska
ojämlikheter bland elever och studenter. Kunskapsmålet är
sålunda att utveckla kunskap om konsekvenser av den
marknadsliberala utbildningsdiskursen för föreställningar om
utbildning och föreställningar om ekonomi, och vilka effekter
detta får för hur klass förstås. I projektet studeras hur den
marknadsliberala diskursen framträder, stabiliseras och motsägs i
utbildningsrelaterade utredningar, propositioner, styrdokument,
mediedebatter och vid konferenser. Det gemensamma för de olika
materialkategorierna är att de utgör delar av ett offentligt tal om
skola och utbildning. Det innebär inte enbart att de är tillgängliga
för en stor allmänhet. De tillskrivs också positionsmakt, vilket ger
dem stor betydelse för det eventuella återskapandet, eller
omvandlandet, av dominerande normer och kategorier. Syftet och
de övergripande frågeställningar konkretiseras i följande frågor
riktade till materialet: - vilka temata om arbetsmarknad och
ekonomi upprepas alternativt utmanas? - hur konstrueras
Huvudsökande
Eva Reimers
Linköpings universitet
Medsökanden
Lena Martinsson
Göteborgs universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2010 - 2012
12

lösningar, strategier och möjligheter i materialen? - förstås
socioekonomiska villkor utifrån ett konflikt- eller ett
konsensusperspektiv? - vem görs till subjekt respektive objekt i
texterna och debatterna? - vilka förväntningar på lärare och
elevers agerande möjliggörs och begränsas av sammankopplingen
mellan utbildning och en marknadsliberal diskurs? - vad för
föreställningar om utbildning upprepas och vad händer när dessa
relateras till ekonomiska idéer? Att kunna analysera och förhålla
sig aktivt till offentliga utbildningsdiskurser och medvetandegöra
sig om hur de möjliggör vissa strategier och begränsar andra är en
central förmåga för pedagoger, utbildningsorganisatörer och
politiskt engagerade. Andra länken i vår syftesbeskrivning
handlar därför om att utveckla vårt normkritiska perspektiv, som
redan idag används på lärarutbildningar och myndigheter, till att
också omfatta en kritisk granskning av normaliserade
konstruktioner av sociala skillnader. Projektet förväntas bidra till
utveckling av teoretiska perspektiv på konstruktion av klass i
utbildningsdiskurser. Det mest väsentliga bidraget till berörda
forskningsfältet består i kunskapsutveckling om samband mellan
föreställningar om utbildning och föreställningar om ekonomi,
och vilka konsekvenser detta får för hur klass ges mening.
13

Vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande. En kvalitativ studie av studieoch
yrkesvägedning för ungdomar med utländsk
bakgrund.
I detta projekt vill vi studera hur skolans studie- och
yrkesvägledning hantera de problem och möjligheter som är
specifika för ungdomar med utländsk bakgrund. Studiens
inriktning tydliggörs i de begrepp som förekommer i projektets
titel ? ?vägledning mellan erkännande, rättvisa och
skillnadsskapande?. Med dessa begrepp vill vi sammanfatta tre
frågeställningar som enligt oss är grundläggande och centrala för
skolans vägledande verksamhet. För det första: har vägledningen
en möjlighet att göra ungdomarnas förutsättningar för väljande av
yrke och utbildning likvärdiga, eller är ungdomars villkor så pass
olikartade, att det vore utopiskt att tro att likvärdighet kan vara en
realitet i denna fråga? Och vilka möjligheter har vägledningen att
skapa likvärdiga möjligheter för ungdomar med utländsk
bakgrund? För det andra: i vilken utsträckning är skolans
vägledning öppen för att ungdomar med utländsk bakgrund
uttrycker tankar kring framtida arbete och utbildning som tydligt
avviker från det som är vanligast och ?normalt? i det svenska
samhället? Finns det en tydlig ? men kanske outtalad ? norm, eller
är man öppen för att överskrida ?det typiskt svenska?, till exempel
vad gäller föreställningar om ?ett bra arbete? eller jämställdhet?
För det tredje: hur funderar vägledare kring det svenska och det
invandrare? Tydliggör man föreställningar om grundläggande
skiljaktigheter mellan svenskar och icke-svenskar, och hur
grundläggande antas de vara?
Genom att ställa dessa frågor i en studie av skolans studie- och
yrkesvägledning kan vi få en inblick i hur vägledare förhåller sig
till de dilemman som många ungdomar med utländsk bakgrund
möter vid övergången från skola till arbetsliv. Utgångspunkten för
studien är att vi diskuterar frågorna tillsammans med de personer
vars professionella verksamhet vi studerar. Tanken är att göra
vägledarna själva delaktiga i studien, och låta dem kommentera
grundläggande frågor om studie- och yrkesvägledningens
betydelse och målsättningar i ett fleretniskt samhälle. Därmed blir
det möjligt för oss forskare att få en inblick i hur man i en
vägledande verksamhet uppfattar, formulerar och hanterar
problem, och eventuellt löser de motsättningar som är ?inbyggda?
i yrkets förutsättningar. Eftersom vi har ett förhållningssätt som
fokuserar på de verksammas förhållningssätt till sitt eget arbete,
blir det naturligt för oss att välja kvalitativa forskningsmetoder,
vilka ger en större möjlighet att erhålla kunskaper om de
Huvudsökande
Fredrik Hertzberg
Stockholms universitet
Medsökanden
Petra Roll Bennet
Stockholms universitet
Åsa Sundelin
Stockholms universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
14

studerades egna föreställningsvärldar.
Att fokusera på hur skolans vägledning hanterar de förhållanden
som är specifika för ungdomar med utländsk bakgrund torde vara
av stor vikt för den som bättre vill förstå villkoren för ungdomars
inträde i arbetsliv och vuxenliv ? ändå har ingen sådan studie
gjorts. Det finns flera goda skäl att fokusera på studie- och
yrkesvägledningen. Den har, inte minst inom EU,
uppmärksammats som ett viktigt verktyg i strävan efter att
inkludera alla människor i samhällslivet, och överbrygga klyftor
mellan de grupper av människor som har respektive saknar
utbildning och arbete. Denna inkluderande funktion är tydlig vad
gäller ungdomar med utländsk bakgrund, som ju möter större
svårigheter än andra vid övergången mellan skola och arbetsliv.
Men frågan är skolans vägledning likvärdig och rättvis, och om
den passar alla lika bra. Det finns studier som pekar på att detta
inte alltid är fallet, och att vägledarens förförståelse kan få en
negativ påverkan på studie- och yrkesvalet hos t ex ungdomar
med utländsk bakgrund, bland annat därför att vägledaren på
?kyler ned? och därmed begränsar yrkesaspirationerna hos dessa,
på grundval av omdömen som baseras på negativa och
grupprelaterade antaganden om elevernas förmåga.
Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, anser vi, att närmare
studera hur skolans vägledare förhåller sig till å den ena sidan
kraven på rättvisa och likvärdighet, och strävan efter att jag alla
ungdomar likvärdiga förutsättningar i val av studier och arbete,
och å den andra sidan kravet på att vara öppen inför ungdomars
egna föreställningar om vad som är ett bra arbete och ett bra,
vuxet liv. Inte minst eftersom dessa bägge krav, som ibland kan
vara svåra att förena, kommer till uttryck inte enbart i riktlinjerna
för skolans studie- och yrkesvägledning, utan även i den
metodlitteratur som förekommer i undervisningen på
högskolornas utbildning för studie- och yrkesvägledare.
15

Ett kunskapsområdes uppkomst och etablering:
Hållbar utveckling som undervisningsämne inom
svensk högre utbildning. En utbildningssociologisk
studie
Det förhållandevis nya området hållbar utveckling har på kort tid
fått växande utrymme i många utbildningar vid universitet och
högskolor. Det väcker frågor. Vilka är betingelserna för denna
extraordinärt snabba och framgångsrika etablering? Vad innebär
tillkomsten av ett nytt tvärvetenskapligt område för befintliga
discipliner och utbildningsprogram? Vad utmärker dem som
befolkar området, det vill säga vad kännetecknar de studenter som
rekryteras hit snarare än till andra kurser och utbildningar, hur
särskiljer sig lärarna och vad karaktäriserar de administratörer,
forskare, politiker organisationsrepresentanter, och andra som
engagerat sig i områdets tillkomst och utveckling? Och vilka är de
interna relationerna inom området mellan aktörerna, det vill säga
vilka är polariteterna och hierarkierna dem emellan?
Sådana frågor ställs inom det här föreslagna projektet. Svaren
skall sökas med hjälp av utbildningssociologiska
tillvägagångssätt, vilket inte är vanligt. Oftare används metoder
som attitydmätningar, didaktiska överväganden, lärandeteorier,
ideologianalys, diskursanalys eller det slags metoder som är
gängse inom kunskaps- och vetenskapssociologin och STS-
forskningen (Science and Technology Studies). Inom projektet
kommer vi i stället att fästa mest uppmärksamhet vid de
människor (studenter, lärare, administratörer med flera) som
befolkar området och i synnerhet vid deras tillgångar i form av
kulturellt kapital, utbildningskapital, politiskt kapital och så
vidare. Kartläggningar av fördelningen av sådana tillgångar blir
den främsta utgångspunkten för analyserna. Metodiskt kommer
prosopografiska (kollektivbiografiska) analyser liksom geometrisk
dataanalys att vara centrala, kombinerade med intervjuserier och
dokumentanalyser.
Data kommer att hämtas från register över samtliga svenska
universitets- och högskolestudenter från och med 1993 till och
med 2010. Vidare kommer nya data att samlas in om dem som
varit engagerade i utvecklingen av området, deras positioner och
tillgångar. Förändringar över tid är självfallet viktiga: att det
mångvetenskapliga området hållbar utveckling vuxit till sig så
snabbt och kraftfull har av allt att döma åstadkommit vissa
förskjutningar i disciplinernas och utbildningsprogrammens
etablerade ordning, förändringar vilkas förutsättningar och
effekter är av stort intresse inte bara för förståelsen av fenomenet
Huvudsökande
Ida Lidegran
Uppsala universitet
Medsökanden
Mona Mårtensson
Stockholms universitet
Mikael Palme
Stockholms universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Mikael Börjesson
Uppsala universitet
Johan Prytz
Uppsala universitet
Ylva Bergström
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
16

hållbar utveckling i sig. Även mer generella mekanismer i
samband med tillkomsten av nya disciplinöverskridande
kunskapsområden i den akademiska undervisningen kommer att
analyseras.
I projektet ingår tre delundersökningar, Studenterna, Företrädarna
och Innehållet. Rekryteringen av studenter till kurser och
utbildningar helt eller delvis inriktade mot hållbar utveckling
kommer att jämföras sinsemellan och med andra slag av
utbildningar. Centrala frågor rör vilka studentkategorier som
rekryteras och rekryteringsmönstrens förändringar över tid. Med
?företrädarna? avses de aktörer som drivit fram, byggt upp och
satt sin prägel på området: administratörer, politiker, lärare,
forskare, organisationsrepresentanter, aktivister och andra. Här
kommer prosopografiska metoder till användning, främst analyser
av vilka olika typer av tillgångar aktörerna besitter, och balansen
dem emellan. Den tredje delundersökningen ägnas åt
undervisningsinnehållet, varvid det är av vikt såväl vad
utbildningen faktiskt inrymmer som vilka kunskaper och
färdigheter som lyfts fram i styrdokument och andra viljeyttringar.
I projektet, som förläggs till Utbildnings- och kultursociologi
(SEC) vid Uppsala universitet, ingår medarbetare med bakgrund i
utbildningssociologi, pedagogik, didaktik och sociologi.
Upparbetade kontakter finns med kultursociologiska,
utbildningssociologiska och statistiska forskningsmiljöer främst i
Frankrike där de nämnda metoderna med framgång använts för
besläktade studier.
17

Forskarskolan filosofiska studier av pedagogiska
relationer
Forskarskolan Filosofiska studier av pedagogiska relationer syftar
till att utveckla och stärka utbildningsvetenskapen genom att föra
samman pedagogisk-filosofisk forskning vid fyra svenska
lärosäten(Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Luleå
universitet och Södertörn högskola) i ett gemensamt
forskningsprogram om pedagogiska relationer.
Vi är fyra professorer (Alerby, Todd, Säfström och von Wright)
med gedigen nationell och internationell erfarenhet inom det
pedagogisk-filosofiska området och traditioner som tangerar
varandra; etisk teori, politisk filosofi, pragmatism och
fenomenologi. Vi delar intresset för pedagogik och utbildning som
relationella och dynamiska fenomen där etiska, politiska, estetiska
och kunskapsteoretiska frågor är av betydelse. Forskningen tar
avstamp i post-humanism, feminism och poststrukturalism och
befinner sig i vad man kunde kalla för brytpunkten mellan den
anglosaxiska och den kontinentala filosofiska traditionen där den
mänskliga individens existens, bildning och subjektivitet bildar
basen för frågor om moraliska plikter och etiska krav, om politisk
handling, om människans plats i ekologin, och om estetisk
erfarenhet och kunskap sammantaget alltså om pedagogikens
kärna. Den pedagogisk-filosofiska forskningen undersöker både
vetenskap och praxis och omfattar således filosofisk forskning i,
på och om utbildning. Det kan handla om analytiska och
begreppsliga undersökningar av underliggande föreställningar och
antaganden; teoriutveckling; analys av begrepp och deras
konsekvenser; samt praktisk filosofiska undersökningar i
pedagogiska situationer. Det finns ett stort intresse för teoretiska
och filosofiska studier bland unga nordiska pedagoger, det syns
bland annat i mängden deltagare på det pedagogisk-filosofiska
nätverkets sessioner vid NFPF/NERAs årliga konferens. Likväl
saknas fortfarande ett samlat grepp och ett utvecklat
forskningsprogram inom området i Sverige.
Det planerade forskningsprogrammets inriktning är av betydelse
för den svenska utbildningsforskningen då det dels kommer att
erbjuda ett kursutbud som lockar fler än enbart de
forskarstuderande som antas till programmet och som ger
färdigheter i analytiskt, kreativt och konstruktivt tänkande,
begreppslig analys och vetenskaplig argumentation, samt övning i
skrivande på engelska. Dels bidrar det till en välbehövlig analys
av relationen mellan idéer, begrepp och empiriska data och bidrar
så till utvecklandet av nya begreppsliga strukturer. Utan sådan
Huvudsökande
Ingegerd Palmér
Mälardalens Högskola
Medsökanden
Sharon Todd
Stockholms universitet
Moira von Wright
Södertörns högskola
Eva Alerby
Luleå Tekniska Universitet
Carl Anders Säfström
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Forskarskolor
Period
2010 - 2013
18

analys riskerar den pedagogiska och utbildningsvetenskapliga
diskursen att utarmas och förytligas. Forskarskolans utbildning
kommer att ske både på engelska och svenska, och stor vikt läggs
vid internationellt utbyte så att doktoranderna får direkt tillgång
till toppforskning på området. I första hand ansluter vi till
befintliga kontaktnät i Skotland, Norge, Belgien och England, från
vilka fem professorer i pedagogisk filosofi kommer att delta i vår
expertpanel. De kommer att delta i seminarier med doktorander
två gånger per år, och i vissa fall biträda med handledning.
19

EN VÄRDEFULL SKOLA - en studie av
värdepremisser i främjande och förebyggande
program i skolan i relation till skolans värdegrund
och till barnkonventionen
EN VÄRDEFULL SKOLA - en studie av värdepremisser i
främjande och förebyggande program i skolan i relation till
skolans värdegrund och till barnkonventionen Skolan är viktig för
barns och ungdomars utveckling, hälsa och lärande. I skolan lär
sig barnet om världen, men också om sig själv och andra.
Skolan har ett ansvar för elevernas hälsa och ska fostra till
demokratiska värderingar. Detta formuleras i läroplanen som
skolans värdegrund. Främjandet av elevernas psykiska hälsa och
skolans värdegrund har antagit olika former och under senare år
har en rad olika metoder utvecklats för att arbeta med främjande
och förebyggande program i skola och förskola. Exempel på
sådana program är Olweusmetoden, SET, De otroliga åren, Komet
och Föräldrakraft. Vissa av programmen riktar sig direkt till
skolans elever medan andra program riktar sig till föräldrar.
Det pågår nu flera projekt som studerar vilka av dessa program
som är effektivast. Detta projekt syftar till att undersöka vilka
centrala värden som dessa program bygger på och hur de
överensstämmer med skolans demokratiska värdegrund.
Programmen kommer också att analyseras med avseende på den
syn på barn och unga som kommer till uttryck samt vilka
pedagogiska konsekvenser som program av detta slag kan tänkas
medföra. Vidare kommer programmen att analyseras med
avseende på vilken teoretisk grund dessa program vila på och
vilka metoder som används. Programmen kommer också att
analyseras i förhållande till barnets rätt och till barnkonventionen.
Slutligen kommer några fallstudier att göras för att fördjupa
frågeställningarna. Med resultaten från detta projekt kan
vetenskapligt grundad kunskap tillföras kring vad olika program
syftar till, vilken syn på barnet som kommer till uttryck och på
vilken värdemässig grund programmen vilar.
Huvudsökande
Ingemar Engström
Örebro universitet
Medsökanden
Staffan Janson
Karlstads universitet
Andreas Bergh
Örebro universitet
Anna-Lena Englund
Örebro universitet
Tomas Englund
Örebro universitet
Karin Engström
Örebro universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
20

Att lära studenter att bli kosmopolitiska
medborgare? Framtidsutsikter och utmaningar för
svensk lärarutbildning
Att lära studenter att bli kosmopolitiska medborgare?
Framtidsutsikter och utmaningar för svensk lärarutbildning
På senare år har de samhälleliga och inte minst politiska
förväntningarna på den högre utbildningen markant förändrats. I
takt med den ökade globaliseringen av olika samhällsinstitutioner
i Europa och övriga världen har nya politiska mål formulerats som
betonar universitetens och högskolornas viktiga roll i att förbereda
studenter för arbete på en i hög grad globaliserad och föränderlig
arbetsmarknad. För den högre utbildningen handlar det dock inte
längre bara om att tillhandahålla välutbildad och anställningsbar
arbetskraft till olika sektorer i samhället, utan också om att skapa
grundläggande förutsättningar för studenterna att utveckla
medvetna förhållningssätt och sätt att tänka kring sina egna roller
som individer, medborgare och människor i ett globalt perspektiv.
Detta projekt syftar till att undersöka i vilken utsträckning denna
kosmopolitiska utmaning för den högre utbildningen
uppmärksammas och hanteras i svensk lärarutbildning. Projektet
innefattar tre inbördes relaterade delprojekt som på olika sätt
belyser lärarutbildningen i förhållande till följande
frågeställningar:
- Hur förbereder lärarprogrammet studenter som demokratiska
aktörer för utbildning i inte bara ett nationellt och ett europeiskt
utan också ett kosmopolitiskt medborgarskap, och hur kan ett
sådant medborgarskap förstås?
- Hur responderar svenska institutioner för lärarutbildning på nya
utbildningspolitiska krav och på kosmopolitiseringsambitioner
med högre utbildning?
- Hur förstår relevanta aktörer inom lärarprogrammet uppdraget
att förbereda studenter för utbildning i kunskapsekonomiskt
samhälls- och arbetsliv samt för kosmopolitiskt medborgarskap?
- Vilka kvaliteter kommer till uttryck i lärarstudenters tänkande,
och hur svarar de mot de kunskaper och kompetenser som anges i
nya utbildningspolitiska krav på högre utbildning och som kan
antas vara väsentliga för kosmopolitiskt medborgarskap?
- Vilka potentiella och aktuella motsättningar finns mellan nya
utbildningspolitiska krav på lärarutbildning att stärka ett
Huvudsökande
Klas Roth
Stockholms universitet
Medsökanden
Eva Erman
Stockholms universitet
Niklas Rönnström
Stockholms universitet
Max Scheja
Stockholms universitet
Michael Peters
University of Illinois
Marianna Papastephanou
University of Cyprus
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
21

kunskapsekonomiskt Europa och dess tilldelade funktion att
utbilda kosmopolitiska medborgare?
Projektet omfattar alltså dels analyser på övergripande policynivå,
dels analyser av hur studenter inom lärarutbildningen resonerar
kring undervisningsinnehåll och vilken typ av förståelse de
utvecklar som ett resultat av undervisningen. Data för delstudierna
kommer att bestå dels av etablerade statsvetenskapliga modeller
som problematiserar demokratibegreppet i relation till de
kosmopolitiska målsättningarna för den högre utbildningen, dels
av centrala policydokument som tydligt tillskriver
lärarutbildningar roller knutna till globalisering och
kosmopolitanisering, verksamhetsberättelser,
programbeskrivningar, kursplaner, marknadsföringstexter och
andra relevanta dokument. Vidare kommer data att samlas in
genom intervjuer av relevanta aktörer inom lärarprogrammet samt
band- och videodokumentation av studiesituationer där
lärarstudenter inom matematiskt-naturvetenskapliga respektive
samhällsvetenskapliga ämnen, arbetar med för dessa områden
centrala frågeställningar. De utbildningsvetenskapliga analyserna
av dessa data kommer att utgå från olika, men komplementära,
teoriramar med rötter i statsvetenskap, pedagogisk filosofi och
konstruktivistisk lärteori.
Projektets resultat kommer att utgöra ett viktigt bidrag till den
pågående diskussionen om hur lärarutbildningen kan uppfylla de
nya utbildningspolitiska målsättningar som formuleras på ett
europeiskt plan, och hur diskussionen om kosmopolitanism kan
förstås i relation till den högre utbildningens form och funktion.
För att maximera förutsättningarna för kritisk dialog kring dessa
frågor kommer de olika delstudierna att utföras i nära samverkan
och gemensamma och kontinuerliga seminarier kommer att
arrangeras under projektets gång för att underlätta kommunikation
och erfarenhetsutbyte mellan de olika delstudierna. Utöver att
presentera forskningsresultaten på nationella och internationella
forskarmöten och konferenser kommer projektgruppen även att
arrangera en konferens där ett omfattande nätverk av
internationellt erkända forskare inbjuds att kritiskt granska och
diskutera projektets resultat.
22

Transnationell utbildningsmobilitet i Asien: en
tvärvetenskaplig studie av ungas strategier och
utbildningsvillkor
Projektet om transnationell utbildningsmobilitet i Asien är en
tvärvetenskaplig studie kring unga människors strategier, villkor
och utbildningsmål. Sex forskare från Lund och Göteborgs
universitet deltar med sex olika delstudier som analyserar
studentmobilitet inom olika delar av Asien. Projektet delar
gemensamma frågeställningar liksom teoriram i studiet av
utbildning. Genom att anlägga ett transnationellt perspektiv vill vi
synliggöra gränsöverskridande rörlighet där individer, genom
dagliga aktiviteter och sociala, religiösa, ekonomiska och politiska
relationer skapar sociala fält som överskrider nationsgränser.
Projektets syfte är att bidra till en teoretisk utveckling av
forskningsfältet och studiens teoretiska och metodologiska ram tar
sin utgångspunkt i en rad kunskapsluckor inom forskning som rör
internationell studentmobilitet. Tidigare forskning har ofta
fokuserat på nationer och jämförelser mellan nationer men belyser
inte det transnationella perspektivet. Befintliga teorier tar ofta sin
utgångspunkt i en västerländsk kontext och man saknar därför en
inifrånförståelse vilket detta projekt strävar efter. Det finns en rad
studier som behandlar statistiskt material kring studenters
mobilitet men få tidigare studier har fokuserat på studenterna och
deras strategier och erfarenheter vilket är fokus för denna studie.
Delprojektens övergripande frågeställningar behandlar vilka
transnationella rum och värden som styr olika studieval och
strategier, hur studenterna betraktar hemland respektive värdland,
betydelsen av kön/genus, etnicitet och hur studenter påverkas av
mobilitet inom ramen för det egna sociala, politiska och religiösa
sammanhanget. Inom migrationsteori och diaspora-studier har
begreppet transnationella sociala fält ofta använts.
Migrationsforskare som har använt begreppet transnationella
sociala fält har vanligtvis inte inkluderat studentmigration. Det
transnationella sociala fält som studenter, som förflyttar sig
mellan olika regioner i Asien, opererar i innefattar flera olika och
överlappande identiteter: de man bär med sig från sitt
ursprungsland, nya som skapas på just den plats man studerar
samt slutligen de som riktar sig mot framtiden.
Studien har ett individperspektiv med fokus på livshistorier och
intervjuer som metod. Livshistoria har valts för att illustrera
sociala förändringsprocesser. Vi vill belysa individers erfarenheter
i ett längre perspektiv och utifrån deras olika positioner i
Huvudsökande
Leif Stenberg
Lunds universitet
Medsökanden
Marie Carlson
Göteborgs universitet
Bengt Jacobsson
Göteborgs universitet
Ann Kull
Lunds universitet
Anna Lindberg
Lunds universitet
Monica Lindberg Falk
Lunds universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
23

samhället. Metoden låter även individer komma till tals något som
tidigare inte speglats i forskning om utbildningsmobilitet.
Berättande metoder har en lång tradition. Att berätta är att skapa
mening och att berätta om sitt liv är en reflekterande och skapande
process där meningsskapandet är det sammanhållande.
Delstudiernas datainsamling kommer att genomföras i Syrien,
Turkiet, Indien, Thailand, Malaysia, Indonesien och Singapore.
Projektdeltagarna representerar sociologi, socialantropologi,
historia och islamologi vilket ger disciplinär bredd. Samtliga
forskare har lång och gedigen erfarenhet av att samla in material
via intervjuer i fält och stor kompetens från sina respektive
geografiska områden i Asien.
Projektets kommer att ha empirisk, teoretisk och metodologisk
betydelse för forskningsområdet. Då studentmobilitet inom Asien
beräknas öka markant under de kommande decennierna kommer
sådan kunskap att efterfrågas. Projektet ger möjlighet till kritisk
reflektion över syn på kunskap och lärande i ett transnationellt
perspektiv, något att dra nytta av i möte med transnationella
studenter, men också i undervisningen på kurser i internationellt
samarbete. Antalet utländska studenter som studerar vid svenska
lärosäten har tredubblats sedan 1999 och utgör idag 8 procent av
studentpopulationen i Sverige. Intresset för att studera i Sverige
har särskilt ökat bland utomeuropeiska studenter. Projektet kan
vidare ge ökad förståelse för mångfaldsaspekter liksom ökad
förståelse för olika utbildningsvillkor. Eftersom projektet
fokuserar på transnationell utbildningsmobilitet ur ett
individperspektiv förväntas det ge ökad kunskap om
identitetsskapande och utbildning, om olika strategier och
framtidsorientering i relation också till en vidare social, kulturell
och politisk samhällskontext. Projektet kan även bidra till
utbildningsvetenskaplig forsknings internationalisering liksom
vara till nytta för lärarutbildningens internationalisering.
24

Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom
utbildning för hållbar utveckling: En
tvärvetenskaplig undersökning av unga svenskars
attityder, engagemang och handlingar.
Förutsättningar för miljömoraliskt lärande inom utbildning för
hållbar utveckling: En tvärvetenskaplig undersökning av unga
svenskars attityder, engagemang och handlingar.
Projekts övergripande syfte är att klargöra förutsättningarna för
miljömoraliskt lärande inom utbildning för hållbar utveckling
genom att undersöka 18-åringars miljömoraliska erfarenheter.
Kunskap om ungdomars miljömoraliska erfarenheter, och de
uppfattningar och det engagemang som är knutna till dessa
erfarenheter, utgör en central bakgrundsinformation för lärare när
det gäller att utforma en individualiserad undervisning som är
begriplig, relevant och meningsfull. Vidare förväntas studien
också kunna ge kunskap om den betydelse som skolans
undervisning har för de studerandes miljömoraliska uppfattningar
i förhållande till betydelsen av erfarenheter av andra
verksamheter. Med en sådan kunskap kan undervisningen
relateras till andra aktiviteter i de studerandes livsvärld som är av
miljömoralisk relevans och undervisningen kan på så sätt göras
mer angelägen och det miljömoraliska lärandet fördjupas.
Projektet kompletterar och bidrar till en vidareutveckling av såväl
empirisk livsåskådningsforskning som miljöetisk forskning, bl.a.
genom att värderingsdimensionen inom hållbar utveckling inte
avgränsas till endast människans relation till naturen utan även
inkluderar värden som är kopplade till de sociala och ekonomiska
sfärerna.
Projektet består av två sammanlänkade delstudier: en
enkätundersökning och en efterföljande undersökning med
djupintervjuer. Undersökningarna avser ungdomar som genomför
sitt sista år på gymnasiet. Enkätundersökningen omfattar 2000
elever och ca 30 ungdomar kommer att intervjuas.
Studiens resultat kommer att redovisas i artiklar och en antologi.
Föreläsningar och seminarier kan också bli aktuella. Målgrupper
är framförallt lärare, lärarutbildare och forskare inom
utbildningsvetenskap, men undersökningens resultat är relevant
även för forskare och andra aktiva inom områden som
livsåskådningsvetenskap och miljöetik.
Huvudsökande
Lena Molin
Uppsala universitet
Medsökanden
Carl Reinhold Bråkenhielm
Uppsala universitet
Leif Östman
Uppsala universitet
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
25

Det KRAV-märkta barnet. Om
subjektskonstruktioner i *Lärande för hållbar
utveckling*.
Detta projekt drivs av frågan vem och vad som inkluderas
respektive exkluderas i den svenska skolans projekt "Lärande för
hållbar utveckling". Vi vill undersöka hur förväntningar på t.ex.
"det hållbara livet" konstrueras i detta sammanhang och hur dessa
förväntningar får betydelse för vem som inkluderas respektive
exkluderas inom det diskursiva fältet "Lärande för hållbar
utveckling".
Detta gör vi genom att analysera läromedel inom detta område. Vi
vill undersöka hur "det goda barnet" konstrueras i detta
sammanhang, dvs vilka möjliga sätt finns det att framställa barnet
inom denna diskurs. Bilden av det goda barnet ramas in av vilka
hållbarhetsproblem som ska lösas enligt läromedlen, vem som ska
göra detta, med hjälp av vilka aktiviteter och med vilka uttalade
intentioner. Vi vill dessutom undersöka vilka subjekt, aktiviteter
och framtider som beskrivs som icke-önskvärda eller helt enkelt
inte är uttalade. Målet är att kunna peka ut vems frågor som
diskuteras och vem som (inte) har möjlighet att identifiera sig med
arbetet inom praktiken "Lärande för hållbar utveckling".
I en förlängning ska detta leda till problematisering av vilka
föreställningar om "de viktiga problemen", "det goda barnet", "de
goda handlingarna" och "de goda intentionerna" som reproduceras
genom tillsynes oproblematiska praktik. Särskilt intresserade är vi
att undersöka hur förställningarna kan förstås i termer av sociala
kategorier såsom klass och nationell identitet. Det sistnämnda är
intressant eftersom vår hypotes är att denna skolpraktik speglar
idéer om "svenskheten" i form av t.ex. natursyn och rättvisa. Vi
intresserar oss för hur globala intentioner filtreras genom
nationella normer och värden.
Studien är teoretiskt inspirerad av den amerikanske pedagogen
Thomas Popkewitz. Utifrån Foucaults teorier om governmentality
och konstruktion av subjekt inom ramen för maktordningar
undersöker han hur politiska reformer som t.ex. "en skola för alla"
och "no child left behind" bygger på idén om den kosmopolitiske
individen som är problemlösande och reflekterande i strävandet
mot en mer rättvis värld. Popkewitz menar att dessa goda
intentioner samtidigt utestänger de barn som inte vill eller kan
identifiera sig med dessa ideal. De blir dels definierade som "icke-
önskvärda", dels har de svårt att identifiera sig med praktiken
såväl som målet. På liknande sätt vill vi undersöka hur diskursen
Huvudsökande
Malin Ideland
Malmö Högskola
Medsökanden
Per Hillbur
Malmö Högskola
Claes Malmberg
Malmö Högskola
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
26

om "Lärande för hållbar utveckling" konstruerar vissa subjekt som
önskvärda och andra som icke-önskvärda och vilka konsekvenser
detta får för vem som kan tänkas befinna sig inom - eller utanför -
diskursens ordning. Vilka problem framställs som värda att
engagera sig i och vems framtid är det som man "gemensamt"
arbetar för?
Projektet kommer att analysera utbildningsmaterial som syftar till
"Lärande för hållbar utveckling". Fältet är ibland flytande, och
svårt att rama in. Det tar sig uttryck bla i teman som
miljöundervisning, utepedagogik och hälsopromotion, vilka därför
kommer att inkluderas i studien när det är relevant. Urvalet sker
utifrån kriteriet att materialet riktar sig till skolan och är tydligt
inriktat mot "Lärande för hållbar utveckling". Analysmetoden som
används är inspirerad av diskursteori, då vi kommer att leta efter
nyckelord och begrepp som beskriver t.ex. önskade aktiviteter,
subjekt och sociala förändringar. Nästa steg blir att analysera
diskursiva tystnader, dvs vad man inte talar om i "Lärande för
hållbar utveckling" och hur dessa tystnader skapas. I ett sista
analyssteg görs en tolkning i relation till samhälleliga diskurser
om t.ex. svenskhet, den goda barndomen, social klass och
natursyn. Denna analys görs med hjälp av litteraturstudier.
Resultaten av projektet kan användas till att problematisera och
kritisera ett - i svensk kontext - hittills oproblematiserat
utbildningsområde, "Lärande för hållbar utveckling". Idag är detta
fält behäftat med "goda intentioner" och föreställningar om "det
föredömliga livet" och "den önskvärda framtiden", och vi vill
peka på vilka subjekt, handlingar och framtidsbilder som
samtidigt kategoriseras som "icke-önskvärda". På så sätt vill vi
bidra till diskussionen om vems frågor som denna "utbildning för
alla" egentligen tar upp och därmed också kunna peka på vems
frågor som inte förs fram. Vi vill också ge ett teoretiskt bidrag till
förståelsen av skolan som institution och hur politiska reformer
och pedagogiska lösningar möjliggör och omöjliggör olika
subjektskonstruktioner.
27

Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan.
En utbildningssociologisk studie av hur
nationsöverskridande profiler utformas och
värdesätts
Globaliseringen och gymnasieskolan
Utbildningsväsendet har varit ett av de viktigaste fundamenten i
bygget av nationalstaten. Svensk utbildning har i detta avseende
inte varit något undantag. I takt med en allt mer accentuerad
globalisering och en därmed försvagad ställning för nationalstaten
bör frågan ställas om utbildningssystemet nu kommit att bli en del
i bygget av en ny ordning. För svenskt vidkommande finns tecken
på att så är fallet. Internationalisering har blivit ett honnörsord
som genomsyrar de senaste årens utbildningspolitik. Utvecklingen
stannar inte vid politisk retorik. Det är ett faktum att svensk
utbildning också delvis kommit att få ett nytt innehåll och en ny
orientering där internationalisering har en framskjuten position.
Det aktuella projektet avser studera en specifik del av denna
utveckling, expansionen av internationella gymnasieutbildningar
och gymnasieskolor. I centrum står frågan om hur skolor i
konkurrens med varandra avgränsar ett nationsöverskridande
innehåll i sina internationella profiler och hur detta innehåll
värdesätts av sociala grupper med olika slags tillgångar. I en första
delstudie analyseras expansionen av internationellt inriktade
utbildningar i landet i sin helhet från slutet av 1980-talet fram till
2010. Denna expansion ses i ljuset av vilka användarna är av
dessa utbildningar, vilket undersöks genom de statistiskt
tillgängliga rekryteringsprofilerna. I en andra studie granskas de
tillgångar dagens internationellt inriktade skolor och utbildningar
har i termer av lärare med olika erfarenheter, kontaktnät och
materiella resurser. Detta sker huvudsakligen genom en
undersökning av deras presentationer av sig själva på Internet. På
samma sätt granskas det nationsöverskridande innehållet i de olika
internationella profilerna. Vad står i centrum ? ekonomiska
marknader, politiska institutioner, global rättvisa, mänskliga
rättigheter eller hållbar utveckling, eller alla samtidigt men med
olika betoningar? Poler i landskapet av utbildningar sätts ännu en
gång i samband med den sociala karaktären hos skolornas publik.
I en fördjupad del av samma delstudie genomförs en systematisk
textanalys av värden och tankefigurer på ett urval av dessa skolors
hemsidor. Syftet är att kartlägga vilka trosföreställningar om
framtiden, människan och samhället som knyts till den
internationella, nationsöverskridande profilen. Dessa tankefigurer,
så kallade topoi, knyts i en senare delstudie till trosföreställningar
av liknande slag hos skolornas publik I en tredje delstudie
Huvudsökande
Mikael Palme
Uppsala universitet
Medsökanden
Ylva Bergström
Uppsala universitet
Donald Broady
Uppsala universitet
Maria Törnqvist
Uppsala universitet
Paul Fuehrer
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2012 - 2014
28

specialstuderas fyra utvalda skolor med internationell profil i ett
av sina program. Genom intervjuer med lärare och skolledning
skapas en klarare bild av de tillgångar i vid mening som
underbygger deras inriktning och hur de skiljer sig åt i detta
avseende. Även innehållet i den internationellt inriktade
undervisningen granskas närmare i lokala styrdokument,
samarbetsavtal, kursupplägg, resor, och liknande. Skolorna väljs
ut så att de representerar skilda poler i rummet av internationellt
inriktade skolor. Exempelvis sådana som kan betraktas som
elitskolor och sådana som har en mer folklig rekrytering. En
aspekt är skillnaden mellan utbildningar med internationell profil
som har en rekrytering av elever med huvudsakligen svensk
bakgrund och sådana som tar emot elever med egna nätverk till
andra länder. I en fjärde delstudie, slutligen, studeras samma
utbildningars publik. Vilka kulturella, sociala och ekonomiska
tillgångar äger de familjer eleverna kommer ifrån och vilka egna
förvärvade utbildningstillgångar har de med sig? Här analyseras
vilka förväntningar som knyts till den internationella profilen och
i vilka framtida studie- och yrkesbanor de nationsöverskidande
tillgångarna uppfattas ha en plats. Särskilt intresse ägnas åt de
värden och grundläggande övertygelser (doxa) som knyts till
globalisering i samhället och styr valet av utbildning samt hur
dessa övertygelser påverkas av utbildningen som sådan. Projektets
syfte är att kartlägga vilka tillgångar, värden och förväntningar
som skilda sociala grupper knyter till det nationsöverskridande
innehåll som globalisering skapar ett intresse för, samt hur skolor
på skilda sätt svarar mot dessa värden när de i konkurrens om
elever utformar sina internationella profiler.
29

Föreställningar om femininitet och maskulinitet i
klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning
av ämnena religion, naturkunskap och svenska
Denna klassrumsstudie avser, utifrån en feministisk filosofisk
ansats, att belysa betydelsen av femininitet och maskulinitet i
läroplaner och undervisning på gymnasiet. Studien fokuserar på
tre ämnen i gymnasieskolan: religion, naturkunskap och svenska.
Många pedagogiska studier har visserligen fokuserat på genus
eller kön för att skildra flickors och pojkar olika upplevelser av
skolan. Denna studie har istället som avsikt att utifrån det
feministiskt filosofiska begreppet "sexual difference", fokusera på
hur maskulinitet och femininitet konstrueras i relation till varandra
och att de alltid är ömsesidigt beroende. Faktum är att denna
relationella aspekt av maskulinitet och femininitet ofta har saknats
i litteraturen fram till dags dato.
Begreppet "sexual difference" syftar inte på biologiska skillnader
mellan könen. Avsikten är att fånga det dynamiska samspelet
mellan föreställningar, språk och kroppsliga uttryck och
uppfattningar av femininitet och maskulinitet. I varje kontext
skapas olika former av kunskap och sociala relationer. Dessa bärs
upp av de föreställningar elever och lärare ger uttryck för i sin
sociala praktik.
För att utforska betydelsen av "sexual difference" när det gäller
klassrumsforskning kommer en tvådelad ansats att användas: a) en
filosofiskt präglad undersökning av språk och läroplaner för varje
ämnesområde; och b) en etnografiskt baserad studie av student-
lärar- och ämnesinteraktion i klassrummet. Detta har till syfte att
vidga dagens diskussion om genus och utbildning genom att
erbjuda en fördjupad analys av de processer genom vilka
föreställningar av femininitet och maskulinitet konstrueras via
interaktion mellan klassrumspraktiker och läroplaner.
Projektets övergripande syfte är att analysera de sätt på vilka
föreställningar kring femininitet och maskulinitet konstrueras
inom tre olika ämnesområden på gymnasiet: Religion,
naturkunskap och svenska. Studien kommer framför allt att
granska hur dessa föreställningar framträder i läroplaner
(inklusive studieplaner, textböcker och studiematerial) likaväl som
i klassrumsmiljöer i sex olika klassrum (två olika skolor) i
Storstockholmsområdet. Studien kommer utifrån en feministisk
filosofisk ansats att svara på följande frågor: 1) På vilket sätt
gestaltas föreställningar av femininitet och maskulinitet i den
(ämnes)kunskap som presenteras i klassrummet? 2) Är det möjligt
Huvudsökande
Sharon Todd
Stockholms universitet
Medsökanden
Auli Arvola Orlander
Stockholms universitet
Lovisa Bergdahl
Stockholms universitet
Gunilla Granath
Mälardalens Högskola
Bidragsform
Projektbidrag
Period
2011 - 2013
30

att se generella mönster över ämnesgränserna eller är dessa
föreställningar ämnesspecifika? 3) Hur skapar elever och lärare
dessa föreställningar i sin klassrumskommunikation? 4) Är
studenters (även lärares) föreställningar skapade av andra faktorer
än klassrumskontext, som kulturell bakgrund, genus eller klass?
Det som har saknats i litteraturen, i Sverige och internationellt, är
den specifikt relationella aspekten av femininitet och maskulinitet
och vad det relationella de facto innebär för studenter av kött och
blod i ett klassrum. Projektets teoretiska ansats vilar främst på
Lucie Irigaray tankar kring ?sexual difference?. Irigaray ser inte
individer som enbart konstruerade eller producerade av diskurser
utan också som individer med förmåga att agera. Detta innebär
möjligheter att skapa nya föreställningar och symboler kring dessa
diskurser. Irigarays ståndpunkt möjliggör därför en undersökning
inte bara av dominanta föreställningar om maskulinitet och
femininitet utan också av motstånd mot konventionella eller
patriarkala förväntningar.
Vi har designat studien så att var och en av de tre forskarna
kommer att observera en klass var i varsitt ämne under en termin
(samma sak nästa termin i en annan skola), vilket innebär sex
olika klassrum i två olika skolor: en innerstadsskola med främst
elever från medelklassen och en mångkulturell förortsskola med
elever från olika bakgrund. På så sätt kan vi analysera vilken
påverkan klass, kön och etnicitet kan ha på vårt analysobjekt.
Fältarbetet kommer att omfatta både observationer och intervjuer
med elever och lärare. Vi kommer att inrikta oss på A-kurserna i
religion, naturkunskap och svenska eftersom alla dessa är
obligatoriska på gymnasiets första år. Eftersom vi är inriktade på
föreställningar och konstruktioner av femininitet och maskulinitet
i relation till ämneskunskap har vi valt tre fält: naturkunskap för
dess konnotation till maskulin rationalitet, svenska för dess mer
feminina associationer till språkinlärning och läsning samt
religion för dess mer vaga position på den feminina/maskulina
skalan.
31