FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skolornas institutionella karaktär och elevernas<br />
medborgarkompetens: en jämförelse av olika<br />
kommunala och fristående skolor över tid och rum<br />
Det svenska skolsystemet byggde länge på tanken om en enhetlig<br />
och centralstyrd skola, med lika standard för alla, oavsett var i<br />
landet man bodde. I början av 1990-talet förändrades detta, då<br />
skolan decentraliserades och kommunerna övertog ansvaret för<br />
skolverksamheten. Huvudargumenten för decentralisering var<br />
lokal anpassning, valfrihet, specialisering och mångfald, vilket<br />
samtidigt medförde att olikheter av olika slag uppkom -- och<br />
bejakades.<br />
Kritiker menar dock att man från politikerhåll inte riktigt vill<br />
kännas vid bilden av det svenska skolsystemet som diversifierat<br />
eller uppsplittrat. Istället fortsätter man att tala om att lika villkor<br />
är ett högt prioriterat mål.<br />
Detta projekt vill undersöka om man alls kan tala om<br />
"likvärdighet" i den svenska skolan, genom att empiriskt<br />
undersöka hur olika slags kommunala skolor och olika slags<br />
fristående skolor förmår att förmedla "medborgarkompetenser" till<br />
eleverna, det vill säga samhällsengagemang, kunskap om<br />
demokrati- och samhällsfrågor, politisk självtillit samt<br />
demokratiska och toleranta värderingar.<br />
Den grundläggande forskningsfrågan undersöks genom tre<br />
tematiska delstudier, som fokuserar på tiden (förändringen från<br />
1999 till 2009 med avseende på elevernas medborgarkompetens),<br />
djupet (skol- och klassrumsstudier) samt bredden (den svenska<br />
skolan i ett internationellt jämförande perspektiv). Med den<br />
kombination av ansatser som projektet representerar kan således<br />
förändringen i svenska skolor som institutioner och deras<br />
betydelse för eventuella grundläggande skillnader i elevers<br />
"medborgarkompetens" och politisk-moraliska förhållningssätt<br />
analyseras ingående.<br />
Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig och<br />
utbildningsvetenskaplig forskning om ungdomar, politisk<br />
socialisation, politiskt deltagande och tillägnandet av<br />
demokratiska värderingar genom skolan. Den tidigare forskningen<br />
har dock vissa begränsningar. I den utbildningsfilosofiskt<br />
orienterade litteraturen betonas ofta att en skolmiljö präglad av<br />
mångfald, öppenhet och samtal har stor betydelse för elevernas<br />
möjligheter att utveckla demokratiska och toleranta värderingar<br />
och förhållningssätt. Det finns emellertid inte särskilt många<br />
Huvudsökande<br />
Erik Amnå<br />
Örebro universitet<br />
Medsökanden<br />
Joakim Ekman<br />
Södertörns högskola<br />
Tomas Englund<br />
Örebro universitet<br />
Cecilia Eriksson<br />
Örebro universitet<br />
Carsten Ljunggren<br />
Örebro universitet<br />
Ingrid Unemar Öst<br />
Örebro universitet<br />
Bidragsform<br />
Projektbidrag<br />
Period<br />
2010 - <strong>2012</strong><br />
10
Change language