FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i<br />
vardagens skolmiljö<br />
Konflikt i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens skolmiljö<br />
Skolan och utbildningssystemet är grundläggande för välfärden i<br />
vårt land. Det handlar om vars och ens rätt till utbildning och<br />
utveckling utifrån sina förutsättningar och behov. Varje barn i<br />
Sverige har rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Men<br />
rättigheter har ringa värde om de inte används. Genom att<br />
fokusera på tre centrala områden inom skolan där reglering spelar<br />
en viktig roll, disciplin, rättigheter (inklusive frihet från<br />
diskriminering och annan kränkande behandling), och<br />
yttrandefrihet, undersöker projektet (1) hur Skollagen (1985 och<br />
2010), läroplanerna (Lpo94 och 2010) och lokala skolplaner såväl<br />
som Skolinspektionen och Barn- och elevombudet påverkar<br />
vardagslivet i och runt skolan; (2) hur elever, lärare och<br />
administrativ personal förstår och tolkar lagstiftningen och<br />
elevrättigheterna i skolan; och (3) när och hur elever, lärare och<br />
andra anställda mobiliserar (eller inte mobiliserar) lagen och<br />
rättighetsanspråken.<br />
För att förstå om lagen och rättigheter har någon effekt i den<br />
sociala miljön i skolan, är det nödvändig att förstå hur rätten, och<br />
konflikter som kan vara ett brott mot en rättighet, upplevs, och hur<br />
beslutet att hävda sin rätt genom att mobilisera en formell rättslig<br />
process för att lösa konflikten används. Amerikansk forskning har<br />
visat att folk vanligtvis inte upplever att ett visst beteende är ett<br />
brott mot ens rättigheter. Och när de upplever att deras rättigheter<br />
har kränkts är det mycket sällan de använder rättssystemet för att<br />
lösa en konflikt. I en situation där man känner sig kränkt eller<br />
orättvist behandlad gör man som regel ingenting; man accepterar<br />
situationen.<br />
Forskning från 1980 visar att bara fem procent av fall där man<br />
upplever att ens rättigheter har kränkts går till åtal. Under 1990-<br />
talet har skolan självt i ökande utsträckning vänt sig till polisen för<br />
att lösa ordningsproblem i skolan, även när problemet var av en<br />
lindrig typ. Samtidig får vi genom media en bild av att mobbning,<br />
skolk och bråk på skolan har ökat, liksom anmälningarna till<br />
yrkesinspektionen om stökig arbetsmiljö för lärare. Genom<br />
enkätundersökningar och etnografiska metoder ska projektet<br />
undersöka mobilisering av rättigheter på högstadiet, bland elever,<br />
lärare och administrativ personal, på åtta olika skolor i<br />
Stockholms och Skåne län.<br />
Skolorna har utvalts på grundval av socioekonomisak och<br />
Huvudsökande<br />
Antoinette Hetzler<br />
Lunds universitet<br />
Medsökanden<br />
Anett Schenk<br />
Lunds universitet<br />
David Wästerfors<br />
Lunds universitet<br />
Bidragsform<br />
Projektbidrag<br />
Period<br />
2011 - 2013<br />
3