FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

Klass i marknadsliberala utbildningsdiskurser Projektets syfte är att analysera hur skilda socioekonomiska villkor ges mening i offentliga marknadsliberala utbildningsdiskurser. Studien syftar också till att utveckla strategier för att utmana normaliseringar av ekonomiska ojämlikheter inom skola och utbildning. Projektet anknyter till två aspekter av utbildning som uppmärksammats av flera forskare. För det första handlar det om sambandet mellan individers och gruppers socioekonomiska villkor och deras utbildningsval och framgång i skolan. Detta förstås ibland som ett resultat av individers och gruppers sociala miljö och ibland som ett resultat av att skola och utbildning i sig har en sorterande funktion. För det andra anknyter projektet till den ökade och alltmer tydliga sammankopplingen mellan marknadsliberal ideologi och skola och utbildning. Denna tar sig bland annat uttryck i ökad privatisering av utbildning, konsumtionspräglade sätt att förstå utbildning där elever/studenter förstås som "kunder" och utbildning som en "vara". Flera forskare framhåller att det finns stora risker med denna marknadisering av utbildningen. Det handlar dels om att krav på mätbara och jämförbara resultat kommit att ersätta bildningsideal och öppet intellektuellt sökande. Dels om att egenintressen kommer att sättas framför samhällsintressen. Detta leder till att utbildningens demokratiska uppdrag hamnar på undantag. Till detta vill vi foga att den marknadsliberala utbildningsdiskursens betoning av "mångfald" och "lönsamhet" osynliggör hur ojämlika villkor konstrueras inom utbildningsdiskursen. En fråga vi bär med oss in i studien är därför vad de marknadsliberala diskurserna får för konsekvenser för hur man uppfattar möjligheterna att utmana ekonomiska ojämlikheter bland elever och studenter. Kunskapsmålet är sålunda att utveckla kunskap om konsekvenser av den marknadsliberala utbildningsdiskursen för föreställningar om utbildning och föreställningar om ekonomi, och vilka effekter detta får för hur klass förstås. I projektet studeras hur den marknadsliberala diskursen framträder, stabiliseras och motsägs i utbildningsrelaterade utredningar, propositioner, styrdokument, mediedebatter och vid konferenser. Det gemensamma för de olika materialkategorierna är att de utgör delar av ett offentligt tal om skola och utbildning. Det innebär inte enbart att de är tillgängliga för en stor allmänhet. De tillskrivs också positionsmakt, vilket ger dem stor betydelse för det eventuella återskapandet, eller omvandlandet, av dominerande normer och kategorier. Syftet och de övergripande frågeställningar konkretiseras i följande frågor riktade till materialet: - vilka temata om arbetsmarknad och ekonomi upprepas alternativt utmanas? - hur konstrueras Huvudsökande Eva Reimers Linköpings universitet Medsökanden Lena Martinsson Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period 2010 - <strong>2012</strong> 12
lösningar, strategier och möjligheter i materialen? - förstås socioekonomiska villkor utifrån ett konflikt- eller ett konsensusperspektiv? - vem görs till subjekt respektive objekt i texterna och debatterna? - vilka förväntningar på lärare och elevers agerande möjliggörs och begränsas av sammankopplingen mellan utbildning och en marknadsliberal diskurs? - vad för föreställningar om utbildning upprepas och vad händer när dessa relateras till ekonomiska idéer? Att kunna analysera och förhålla sig aktivt till offentliga utbildningsdiskurser och medvetandegöra sig om hur de möjliggör vissa strategier och begränsar andra är en central förmåga för pedagoger, utbildningsorganisatörer och politiskt engagerade. Andra länken i vår syftesbeskrivning handlar därför om att utveckla vårt normkritiska perspektiv, som redan idag används på lärarutbildningar och myndigheter, till att också omfatta en kritisk granskning av normaliserade konstruktioner av sociala skillnader. Projektet förväntas bidra till utveckling av teoretiska perspektiv på konstruktion av klass i utbildningsdiskurser. Det mest väsentliga bidraget till berörda forskningsfältet består i kunskapsutveckling om samband mellan föreställningar om utbildning och föreställningar om ekonomi, och vilka konsekvenser detta får för hur klass ges mening. 13
Page 1 and 2: FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGO
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Ungdomar och
Page 5 and 6: Ungdomar och sexuellt risktagande:
Page 7 and 8: Konflikt i skolan: Lag, regler och
Page 9 and 10: Klimatet som utmaning. Studenters l
Page 11 and 12: utbildning för att kunna hävda si
Page 13 and 14: symboliskt som i relation till konk
Page 15: empiriska studier som är inriktade
Page 19 and 20: studerades egna föreställningsvä
Page 21 and 22: hållbar utveckling i sig. Även me
Page 23 and 24: analys riskerar den pedagogiska och
Page 25 and 26: Att lära studenter att bli kosmopo
Page 27 and 28: Transnationell utbildningsmobilitet
Page 29 and 30: Förutsättningar för miljömorali
Page 31 and 32: om "Lärande för hållbar utveckli
Page 33 and 34: specialstuderas fyra utvalda skolor
Page 35: att se generella mönster över äm

FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?