FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

att se generella mönster över ämnesgränserna eller är dessa
föreställningar ämnesspecifika? 3) Hur skapar elever och lärare
dessa föreställningar i sin klassrumskommunikation? 4) Är
studenters (även lärares) föreställningar skapade av andra faktorer
än klassrumskontext, som kulturell bakgrund, genus eller klass?
Det som har saknats i litteraturen, i Sverige och internationellt, är
den specifikt relationella aspekten av femininitet och maskulinitet
och vad det relationella de facto innebär för studenter av kött och
blod i ett klassrum. Projektets teoretiska ansats vilar främst på
Lucie Irigaray tankar kring ?sexual difference?. Irigaray ser inte
individer som enbart konstruerade eller producerade av diskurser
utan också som individer med förmåga att agera. Detta innebär
möjligheter att skapa nya föreställningar och symboler kring dessa
diskurser. Irigarays ståndpunkt möjliggör därför en undersökning
inte bara av dominanta föreställningar om maskulinitet och
femininitet utan också av motstånd mot konventionella eller
patriarkala förväntningar.
Vi har designat studien så att var och en av de tre forskarna
kommer att observera en klass var i varsitt ämne under en termin
(samma sak nästa termin i en annan skola), vilket innebär sex
olika klassrum i två olika skolor: en innerstadsskola med främst
elever från medelklassen och en mångkulturell förortsskola med
elever från olika bakgrund. På så sätt kan vi analysera vilken
påverkan klass, kön och etnicitet kan ha på vårt analysobjekt.
Fältarbetet kommer att omfatta både observationer och intervjuer
med elever och lärare. Vi kommer att inrikta oss på A-kurserna i
religion, naturkunskap och svenska eftersom alla dessa är
obligatoriska på gymnasiets första år. Eftersom vi är inriktade på
föreställningar och konstruktioner av femininitet och maskulinitet
i relation till ämneskunskap har vi valt tre fält: naturkunskap för
dess konnotation till maskulin rationalitet, svenska för dess mer
feminina associationer till språkinlärning och läsning samt
religion för dess mer vaga position på den feminina/maskulina
skalan.
31