FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

More documents

Recommendations

Info

Det KRAV-märkta barnet. Om subjektskonstruktioner i *Lärande för hållbar utveckling*. Detta projekt drivs av frågan vem och vad som inkluderas respektive exkluderas i den svenska skolans projekt "Lärande för hållbar utveckling". Vi vill undersöka hur förväntningar på t.ex. "det hållbara livet" konstrueras i detta sammanhang och hur dessa förväntningar får betydelse för vem som inkluderas respektive exkluderas inom det diskursiva fältet "Lärande för hållbar utveckling". Detta gör vi genom att analysera läromedel inom detta område. Vi vill undersöka hur "det goda barnet" konstrueras i detta sammanhang, dvs vilka möjliga sätt finns det att framställa barnet inom denna diskurs. Bilden av det goda barnet ramas in av vilka hållbarhetsproblem som ska lösas enligt läromedlen, vem som ska göra detta, med hjälp av vilka aktiviteter och med vilka uttalade intentioner. Vi vill dessutom undersöka vilka subjekt, aktiviteter och framtider som beskrivs som icke-önskvärda eller helt enkelt inte är uttalade. Målet är att kunna peka ut vems frågor som diskuteras och vem som (inte) har möjlighet att identifiera sig med arbetet inom praktiken "Lärande för hållbar utveckling". I en förlängning ska detta leda till problematisering av vilka föreställningar om "de viktiga problemen", "det goda barnet", "de goda handlingarna" och "de goda intentionerna" som reproduceras genom tillsynes oproblematiska praktik. Särskilt intresserade är vi att undersöka hur förställningarna kan förstås i termer av sociala kategorier såsom klass och nationell identitet. Det sistnämnda är intressant eftersom vår hypotes är att denna skolpraktik speglar idéer om "svenskheten" i form av t.ex. natursyn och rättvisa. Vi intresserar oss för hur globala intentioner filtreras genom nationella normer och värden. Studien är teoretiskt inspirerad av den amerikanske pedagogen Thomas Popkewitz. Utifrån Foucaults teorier om governmentality och konstruktion av subjekt inom ramen för maktordningar undersöker han hur politiska reformer som t.ex. "en skola för alla" och "no child left behind" bygger på idén om den kosmopolitiske individen som är problemlösande och reflekterande i strävandet mot en mer rättvis värld. Popkewitz menar att dessa goda intentioner samtidigt utestänger de barn som inte vill eller kan identifiera sig med dessa ideal. De blir dels definierade som "icke- önskvärda", dels har de svårt att identifiera sig med praktiken såväl som målet. På liknande sätt vill vi undersöka hur diskursen Huvudsökande Malin Ideland Malmö Högskola Medsökanden Per Hillbur Malmö Högskola Claes Malmberg Malmö Högskola Bidragsform Projektbidrag Period <strong>2012</strong> - 2014 26
om "Lärande för hållbar utveckling" konstruerar vissa subjekt som önskvärda och andra som icke-önskvärda och vilka konsekvenser detta får för vem som kan tänkas befinna sig inom - eller utanför - diskursens ordning. Vilka problem framställs som värda att engagera sig i och vems framtid är det som man "gemensamt" arbetar för? Projektet kommer att analysera utbildningsmaterial som syftar till "Lärande för hållbar utveckling". Fältet är ibland flytande, och svårt att rama in. Det tar sig uttryck bla i teman som miljöundervisning, utepedagogik och hälsopromotion, vilka därför kommer att inkluderas i studien när det är relevant. Urvalet sker utifrån kriteriet att materialet riktar sig till skolan och är tydligt inriktat mot "Lärande för hållbar utveckling". Analysmetoden som används är inspirerad av diskursteori, då vi kommer att leta efter nyckelord och begrepp som beskriver t.ex. önskade aktiviteter, subjekt och sociala förändringar. Nästa steg blir att analysera diskursiva tystnader, dvs vad man inte talar om i "Lärande för hållbar utveckling" och hur dessa tystnader skapas. I ett sista analyssteg görs en tolkning i relation till samhälleliga diskurser om t.ex. svenskhet, den goda barndomen, social klass och natursyn. Denna analys görs med hjälp av litteraturstudier. Resultaten av projektet kan användas till att problematisera och kritisera ett - i svensk kontext - hittills oproblematiserat utbildningsområde, "Lärande för hållbar utveckling". Idag är detta fält behäftat med "goda intentioner" och föreställningar om "det föredömliga livet" och "den önskvärda framtiden", och vi vill peka på vilka subjekt, handlingar och framtidsbilder som samtidigt kategoriseras som "icke-önskvärda". På så sätt vill vi bidra till diskussionen om vems frågor som denna "utbildning för alla" egentligen tar upp och därmed också kunna peka på vems frågor som inte förs fram. Vi vill också ge ett teoretiskt bidrag till förståelsen av skolan som institution och hur politiska reformer och pedagogiska lösningar möjliggör och omöjliggör olika subjektskonstruktioner. 27
Page 1 and 2: FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGO
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Ungdomar och
Page 5 and 6: Ungdomar och sexuellt risktagande:
Page 7 and 8: Konflikt i skolan: Lag, regler och
Page 9 and 10: Klimatet som utmaning. Studenters l
Page 11 and 12: utbildning för att kunna hävda si
Page 13 and 14: symboliskt som i relation till konk
Page 15 and 16: empiriska studier som är inriktade
Page 17 and 18: lösningar, strategier och möjligh
Page 19 and 20: studerades egna föreställningsvä
Page 21 and 22: hållbar utveckling i sig. Även me
Page 23 and 24: analys riskerar den pedagogiska och
Page 25 and 26: Att lära studenter att bli kosmopo
Page 27 and 28: Transnationell utbildningsmobilitet
Page 29: Förutsättningar för miljömorali
Page 33 and 34: specialstuderas fyra utvalda skolor
Page 35: att se generella mönster över äm

FORSKNING PÅGÅR 2012 VÄRDEFRÅGOR - Vetenskapsrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?