Stig Lindberg - en alla tiders konstnär! - Juridicum

More documents

Recommendations

Info

ett bruksföremål, vid vars skapande eftersträvats att med de medel som används för den tekniska konstruktionen även uppnå en formgivning med estetisk verkan, kan vid bedömningen, huruvida produkten utgör ett alster av konsthantverk eller konstindustri, icke tagas i betraktande allenast vad produkten må innehålla av individuell konstnärlig gestaltning vid sidan av eller utöver de tekniska faktorerna. Bedömningen måste enligt Högsta domstolen avse produktens helhetsverkan även i den mån den härrör eller beror av en teknisk faktor. Något år senare, den 19 december 1964, fann Högsta domstolen att föreningen av skilda element i en rund väggspegel (Luxusspegeln), i konstnärligt hänseende uppvisade sådan ursprunglighet och egenart, att spegeln var ett alster av konstindustri, se NJA 1964 s.532. Den ansågs dock ha ett snävt skyddsområde tillerkändes också en ett upphovsrättsligt skydd. Generellt kan sägas att domstolarna från mitten av 1950-talet, i linje med opinionsnämndens yttranden, blev allt liberala i sin bedömning av vilka alster som ägde konstnärlig originalitet. I ett yttrande i mönsterskyddsutredningen anförde Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund, biträtt också av Kommerskollegium, att utformningen av skyddet för brukskonst var av stor betydelse för näringslivet och att den då så generösa tillämpningen av begreppet brukskonstverk, som synes lämna skydd även för enbart funktionell formgivning, var betänklig. De ansåg också att det var otillfredsställande att ett avgörande av frågan huruvida ett konstnärligt verk förelåg eller ej i så hög grad var beroende av subjektiva bedömningar inom konstnärliga kretsar. De befarade olägenheterna för näringslivet av en lång skyddstid ansågs i stor utsträckning hänga samman med den då vidsträckta tillämpningen av upphovsrättsligt skydd för brukskonsten. 39 Såvitt gällde prövningen av vad som utgjorde brukskonstverk uttalade mönsterskyddsutredningen att det framstod som både tvivelaktigt och vanskligt att göra en avvägning mellan ett föremåls halt av estetiska respektive funktionella element. Det var istället ett helhetsintrycket i estetiskt hänseende som måste bli avgörande, jfr Högsta domstolens bedömning av Stringbokhyllan. I praktiken fanns dessutom, enligt utredningen, all anledning att räkna med att renodlad funktionell utformning sällan eller aldrig motsvarade de fordringar på att alstret skall vara konstnärligt och präglat av upphovsmannens individualitet. 40 I samband med att utredningen föreslog att samma skyddstid för brukskonst som för andra verk, erinrades om att det var av synnerlig vikt att det upphovsrättsliga kraven på att verket skall vara konstnärligt och präglat av upphovsmannens individualitet skulle komma att iakttas i tillämpningen. Och karaktären av konstnärligt verk skulle kunna uppfattas inte bara av personer med särskild utbildning och yrkesverksamhet på området utan, vid ett seriöst betraktande och efter information från sakkunnigt håll, även av andra, främst av dem som sysslar med tillverkning av konstindustriprodukter. Utredningen ansåg att vare sig domstolarna eller slöjdföreningens opinionsnämnd ställde särskilt höga krav på konstverksegenskaperna hos bruksföremål för att tillerkänna dem upphovsrättsligt skydd. Men ett modernt utformat mönsterrättssystem kombinerat med en väsentligt längre upphovsrättslig skyddstid, förutsatte utredningen, skulle leda till att skärpta krav på vad som skulle anses vara verk av brukskonst. Ruda-stolen, Stringbokhyllan och Luxusspegeln gavs som exempel av utredningen på sådana alster som med strängare konstverkskrav inte skulle kunna hänföras till skyddade verk. Mönsterskyddet skulle vara en lämpligare skyddsform för alster av denna karaktär. 41 I samband med antagandet av den nya mönsterskyddslagen 1970, infördes ändringar i Upphovsrättslagen, som innebar att skyddstid för brukskonst blev densamma som för andra 39 Se SOU 1965:61, sid. 201. 40 Se SOU 1965:61, sid. 209 jfr också SOU 1956:25 sid. 77. 41 Se SOU 1965:61, sid. 211. 14
verk. En märkbar följd av skyddstidsförlängningen och uttalandena i motiven till lagändringen var att originalitetskraven för verk av brukskonst inledningsvis höjdes kraftigt. På 1960-talet effektiviseras formerna och produkterna blev knappare, stramare, fyrkantigare och mer arkitektoniskt än på 1950-talet. I Sverige ersattes kombinationen av estetik och funktion i formgivningen med en strävan att göra produkter praktiska, bekväma, hygieniska, säkra, lättanvända, ergonomiska osv. Stig Lindberg formger under 1960 ett flertal serviser; Berså, som med sitt stiliserade gröna bladmönster var populär under hela decenniet och producerades fram till 1974. Kaffeservisen Adam, i stram blå grafisk design, var i produktion från 1959 fram till 1974 och vardagsservisen Coq, i brunt med vita kanter, var även den en omtyckt vardagsservis långt in på 1970-talet. Men storskalighet och rationell fabriksdrift var under 1960-talet styrande också för formgivningen, som alltmer ansågs vara resultatet av ett lagarbete och inte av en individuell konstnärlig insats. Formgivaren, brukskonstnären var inte längre i rampljuset. På 1970-talet blev användarperspektivet än mer styrande vid utformningen av produkter. Ergonomi, hjälpmedel och anpassning efter funktionshinder och säkerhetstänkande, the human attitude, blev kännetecknande för svensk formgivning vid den här tiden och formgivaren var ofta ganska anonym. När Stig Lindberg avslutar sin mångåriga verksamhet på Gustavsberg 1980 har brukskonstnären därför sedan några år , genom tidsandans paus i det estetiska formtänkandet, en ganska tillbakadragen roll i bruksalstrens formgivning. Men när med ett nyuppvaknat intresse för estetisk formgivning märks på 1980-talet och träder formgivarna fram ur sin anonymitet. Jonas Bohlin presenterar t.ex. sin betongstol Concrete 1981, och därmed introduceras en möbel som också var en skulptur. Kan ett så traditionellt brukskonstalster som en möbel också ha den konstnärlighet som varit reserverad för ”fria” konstverk ? Den skyddsförtjänta originaliteten hos brukskonst har ju ofta bedömts ligga i just förmågan att kombinera form och funktion. 42 KONSTNÄRLIG BRUKSKONST ÅTER AKTUELLT FRÅN 1990-TALET Efter införandet av ett generellt skydd i alla industrigrenar för såväl prydnadsmönster som nyttomönster i 1970-års Mönsterskyddslag, skärpts i början av 1970-talet de upphovsrättsliga kraven på individualitet och konstnärlig gestaltning för brukskonst. Det upphovsrättsliga skyddet skulle inte ges till annat är verkligt originella alster. Det var endast produkter som fått en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att risken för att samma produkt också skulle framkomma genom annans självständiga skapande skulle vara obefintligt eller i vart fall mycket ringa (det sk dubbelskapandekriteriet). 43 Mönster- istället för upphovsrättsligt skydd ? I motiven till 1970-års mönsterskyddslag förklaras att det är angeläget att uppmuntra nyskapande inom den hantverksmässiga och industriella formgivningen. Konsumenterna krävde att produkterna inte bara var tjänliga för sina ändamål utan också uppvisade en tilltalande form. Mönsterskyddet skulle möjliggöra en skälig ersättning åt formgivaren för hans insats och dessutom öppna en väg för tillverkaren att återfå sina investeringar i ny formgivning. I förhållande till det upphovsrättsliga skyddet skulle mönsterskyddet skulle ge ett kompletterande skydd för de varor med estetiskt tilltalande former som inte nådde upp till erforderlig konstnärliga standard. Man skulle därmed kunna åstadkomma en förbättrad formgivning på bred front.[förf. kurs.] Mönstret skulle, för att kunna erhålla skydd, vara objektivt sett nytt och väsentligt skilja sig från tidigare förekommande mönster. Dessa kriterier för skydd skulle ange vilka krav på formgivarens ”skaparinsats” som mönsterskyddet ställde. För att erhålla 42 Se Jonas Nordell, Rätten till det Visuella, 1997, sid. 139 f 43 Se Prop. 1969:168, s. 134 f. 15
Page 1 and 2: Denna text återfinns i en något k
Page 3 and 4: arbetsområden [konstindustrins pro
Page 5 and 6: Strömningarna och intresset vid se
Page 7 and 8: mogen att ge brukskonst samma skydd
Page 9 and 10: slöjdföreningens arbetsutskott be
Page 11 and 12: ingenjör. Det var endast ett fåta
Page 13: ukskonst i många fall kunde vara a

Stig Lindberg - en alla tiders konstnär! - Juridicum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?