Stig Lindberg - en alla tiders konstnär! - Juridicum

More documents

Recommendations

Info

man förut hyst betänkligheter mot varje begränsning av rätten till fri efterbildning, har intresset för konstslöjd ökats och behovet av skydd med styrka framhållits. Anmärkningsvärt är sålunda , att på kommerskollegiet inhämtat, representanter för –utom möbel- och guldsmedsindustrierna – porslins- och lervaruindustrierna, kristall-, konst- och belysningsindustrierna samt tapetindustrien och vissa grenar av textilindustrien numera bestämt påyrka införande av skydd.” Föredraganden i prop. 1926:6 (NJA 1927 II s. 178 f) MEN VAD ÄR ”ORIGINELL” BRUKSKONST ? ”För denna ur rättslig synpunkt onekligen intressanta påverkan, som det gängse föreställningssättet har på rättsutvecklingen finnes emellertid en gräns. För att av lagstiftaren godtagas som konstverk, måste alstret äga originalitet. Det måste vara framsprunget ur en konstnärsindividualitet”. Gösta Eberstein 1941 27 Förändringen av uppfattningen om vad som kunde hänföras till konstverk genomgick under 1900-talets första hälft kraftiga förändringar. Från att vid sekelskiftet enbart avse sådana alster som uteslutande eller till övervägande del hade ett estetisk syfte såsom måleri och skulptur, till att i slutet av 1960-talet inkludera alster som har ett i huvudsak praktiskt, funktionellt syfte såsom alster av konsthantverk, konstindustri och i viss mån industridesign. Men även om alster av konsthantverk och konstindustri från den 1 juli 1926 kunde erhålla upphovsrättsligt skydd, så fortsatte diskussionen om vad som de facto var skyddade originella alster av brukskonst.. De funktionalistiska stilideal som under 1930-talet fick genomslag också i Sverige, introducerad främst på den av Slöjdföreningen arrangerade Stockholmsutställningen 1930, angav att det i huvudsak var ändamål och funktion, oftast helt i avsaknad av prydnader, som skulle styra formgivningen av brukskonstalster och byggnader. På Stockholmsutställningen lanserade t.ex. Gustavsberg i funktionalismens anda, om än dekorerat med en stiliserad blomma, Wilhelm Kåges servis Pyro. Men de alster som väckte störst reaktioner på utställningen var stålrörsmöbler, som de facto bara gillades och köptes av några få entusiaster. I de vanliga hemmet var det istället fortfarande de tunga mörkklädda möblerna i mörkpolerade träslag. Denna krock mellan den inom konstindustrin utvecklade moderna, funktionella formgivningen och den stil som fanns i de flestas vardag, återspeglas också i de sakkunnigas diametralt olika uppfattningar om vilka alster som var resultatet av konstnärlig originalitet och individuell utformning alternativt utgjorde alster vars utformning enbart var betingat av tekniska förutsättningar och rådande stilanda. Slöjdföreningens direktör fil.dr. Gregor Paulsson, intendenten vid Nationalmuseum Erik Wettergren, intendent vid Göteborgs museum , prof. fil.dr. Romdahl och museichefen på Röhrsska museet i Göteborg Gustaf Munthe var bland dem som vittnade om konstnärlig originalitet i såväl graverade glasskålar och blomglas från Orrefors formgivna av glaskonstnären Edward Hald som i fjädrande stålrörsstolar i funktionalistisk utformning av holländske arkitekten M. Stam 1927 vidareutvecklade av Lorenz 1929 (s k Bauhausstolar), prövat i Högsta domstolen under 1930-talet (se närmare nedan). Akademien för de fria konsterna (konstakademin), ansåg också att glasskålarna och blomglasen uppfyllde kraven på konstnärlig originalitet och individualitet. Men när det däremot gällde originaliteten i utformningen av stålrörsstolarna gick åsikterna bland de sakkunniga hos akademien kraftigt isär. Akademien, som tillfrågats av domstolen som sakkunnig i originalitetsprövningen, beslutade efter omröstning bland oeniga ledamöter, att uttala att stolarna inte uppfyllde de originalitetskrav som krävdes för konstnärligt skydd. Akademiens uttalande blev ingående kritiserat av andra sakkunniga, såväl svenska som danska och tyska, däribland Svenska 27 Gösta Eberstein, Om skyddet för konsthantverk och konstindustri, NIR 1941 s. 12. 8
slöjdföreningens arbetsutskott bestående av bl.a. Erik Wettergren, Elsa Gullberg och Gregor Paulsson. Slöjdföreningen, den centrala organisationen för konsthantverk och konstindustri, förklarade att skönheten hos konstindustrialster, inte ligger i prydnadsdetaljer utan i de harmoniska proportioner och rytmen hos konstruktionen. Andra stålrörstolar som formgavs vid den här tiden, och som kommit att bli designklassiker är den tyske arkitekten Ludwig Mies van Rohes stolar MR (som i formen liknar Stam och Lorenz stolar) och den idag så populära Barcelona. Skönheten i konstindustrialster kunde enligt Slöjdföreningen vara svårt att förstå för dem, t.ex. sakkunniga inom måleri och skulptur, som inte kände till innebörden av den moderna konstindustrin. 28 De flesta av ledamöterna i konstakademin, som i sitt yttrande till domstolen avvisat konstnärlighet i stolarna, bestod vid den här tiden av målare och skulptörer. Målaren Grünewald och arkitekten Carl Malmsten var bland dem som ställde sig avvisande till konstnärsskydd för stolarna. Så gott som alla experter på området i Sverige kom att uttala sig i målet. Högsta domstolen beslutade i sina domar i linje med konstakademins uppfattning. Orrefors glasalster erhöll ett konstnärsskydd, emedan de funktionalistiskt utformade stålrörsstolarna (Bauhausstolarna), enligt domstolen, inte uppfyllde vad som krävdes för att de skulle vara att hänföra till konstnärlig utformade alster. Det fanns dock en stark minoritet som ansåg att stolarna uppfyllde kraven på konstnärlighet. Så även om brukskonsten tilldelats ett skydd i konstverkslagen, så var det svårt för sådana alster att uppfylla de krav på originalitet som förutsattes för ett konstnärligt skydd. Särskilt svårt visade det sig vara att förena funktionalismens stilideal med de upphovsrättsliga kraven på konstnärlig originalitet. De tangerade troligen alltför mycket den vid sekelskiftet förda diskussionen om alster med ett i huvudsak praktiskt ändamål verkligen kunde vara konst. Vari låg då det konstnärliga i rent funktionalistiska alster ? Juristprofessorn Eberstein ansåg att konstverksrätten principiellt ställde sig avböjande till den funkisbetonade satsen att ”ändamålsenlighet är konstnärlighet”. 29 Alster som uppfyllde alla krav på ändamålsenlighet, inte enbart därigenom kunde anses uppfylla de krav på konstnärlighet som förutsattes för konstnärsskydd. Alstren måste spegla en konstnärlig individualitet. Men domstolen kunde, enligt Eberstein, vanligen inte med egen kompetens avgöra om det i det enskilda fallet föreligger ett så individuellt eller självständigt alster att det förtjänar rättsligt skydd, utan får hålla sig till vad det verkliga experterna på området anför. Det gällde dock, enligt Eberstein, att välja de rätta sakkunniga. I Bauhausstol-målet ansåg de verkliga experterna på konstindustri, Svenska slöjdföreningen, att stålstolarna uppfyllde kraven för konstnärligt skydd, emedan sakkunniga från andra områden hade svårt att se det estetiska i deras konstruktion. Eberstein ansåg att man borde ha betraktat Slöjdföreningens omdöme såsom auktoritativt. 30 Konstnärslagens skydd för brukskonst var således omdiskuterat bl.a. vad gällde originalitetskriterierna för skydd och skyddstidens längd och beräknande. År 1939 tillsattes därför en statlig utredning (nr 263) som närmare skulle studera hur svensk brukskonst (konstslöjd) skulle kunna beredas effektivare skydd, såväl inom som utom landet. När Stig Lindberg knyts till Gustavsberg 1937 är således skyddet för brukskonst fortfarande mycket omdiskuterat och osäkert i Sverige. Under 1940-talet börjar propagerandet för vackrare vardagsvaror få visst genomslag såväl hos industri och media som hos konsumenterna. De mörka textilierna och de mörkbetsade 28 Se Slöjdföreningens arbetsutskotts uttalande, NJA 1935 s. 716. Gregor Paulsson skrev också, tillsammans med andra ”funktionalister”, i en ny propagandaskrift acceptera, utgiven 1931 efter Stockholmsutställningen, att nyttokonsten äger sin egen skönhet, framsprungen ur en önskan att ge logisk åskådlighet åt den arbetande formen. Se bl.a. Gunilla Lundahl, ”Den vackra vardagsvaran – en del av det goda samhället”, Svensk industridesign – En 1900-tals historia, (red.) Lasse Brunnström , Prisma 1997, s.173. 29 Gösta Eberstein, Om skyddet för konsthantverk och konstindustri, NIR 1941 s. 8. Professor Gösta Eberstein var en utav de mest tongivande juridiska experterna på upphovsrätt vid den här tiden. Han satt bl.a. med i den sakkunnig i den utredning som i november 1938 börjat utreda den omfattande revisionen av de upphovsrättsliga lagarna (auktorrättskommittén). Auktorrättskommittén presenterade sitt förslag ny Upphovsrättslag 1956 (Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1956:25). 30 Gösta Eberstein, Om skyddet för konsthantverk och konstindustri, NIR 1941 s. 11 9
Page 1 and 2: Denna text återfinns i en något k
Page 3 and 4: arbetsområden [konstindustrins pro
Page 5 and 6: Strömningarna och intresset vid se
Page 7: mogen att ge brukskonst samma skydd
Page 11 and 12: ingenjör. Det var endast ett fåta
Page 13 and 14: ukskonst i många fall kunde vara a
Page 15 and 16: verk. En märkbar följd av skyddst

Stig Lindberg - en alla tiders konstnär! - Juridicum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?