Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB
Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB
Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
USA – den nya ölvärlden<br />
Amerikanarna är inte bara världens totalt sett näst största<br />
konsumenter av öl, efter Kina. USA är även det mest dynamiska<br />
öllandet i vår tid. Det är här den nya ölvärlden finns.<br />
Man har visserligen en relativt kort ölhistoria dominerad av<br />
inflyttade europeer som från 1600-talet först importerade<br />
engelsk ale och senare började brygga i engelsk stil, tills<br />
tyskar tog över ölkulturen och bryggandet. Redan mot<br />
slutet av 1800-talet hade USA en blomstrande ölmarknad<br />
med kända bryggerinamn som, Pabst, Schlitz och Lone Star. Främst<br />
var det varianten av det tyska ljusa lagerölet som gjorde succé: American<br />
pale lager. Det var av en händelse bryggning med lagerjäst, men i varmare<br />
temperatur, som hos Anchor Brewing i San Francisco blev upphovet till<br />
den första genuint amerikanska ölstilen, steam beer. Efter förbudstiden<br />
1919-1933 och koncentrationen av bryggning till få gigantiska ölföretag<br />
tog artrikedomen för amerikansk öl närapå helt slut på 1960-talet.<br />
Som en motreaktion började nya småbryggerier växa fram och de första<br />
inspiratörerna, inte minst räddaren och återskaparen av Anchor Steam<br />
Beer, Fritz Maytag, samt flera hembryggare i samma delstat. Idag, 40 år<br />
senare, finns omkring 1700 craft breweries i USA. Genomgående har<br />
dessa mikrobryggare både utforskat ölhantverket och dess historia i detalj<br />
och samtidigt tänjt på många gränser för ölbryggning. Från Anderson<br />
Valley och Lagunitas i väst till Samuel Adams och Magic Hat i öst, har<br />
mångfalden och kvalitén ökat. Några av de nya och speciellt amerikanska<br />
ölstilar som har skapats är amber ale, cream ale och pumpkin ale,<br />
liksom flera starkare och kraftigt humlade versioner av india pale ale och<br />
imperial stout. Även abbey ale (belgisk klosterölstil) är en stor genre, med<br />
bryggerier som Ommegang på många topplistor.<br />
Sverige – öltradition och kunnande<br />
I Sverige har vi en lång tradition av ölbryggning och<br />
riklig ölkonsumtion. Det var under vikingatiden som<br />
ölet fick fäste i landet, i huvudsak bryggt i köken både<br />
i slott och koja. På den tiden smaksatte man ölet med<br />
örter och bär – ofta med skvattram och pors för beska,<br />
och lingon, bolmört och honung för sötma. För festlig-<br />
are tillfällen bryggdes mjöd. Man lär inte ha haft<br />
mycket tanke på jästen och humle blev inte vanligt<br />
förrän framåt 1300-1400-talen. Det var också då som öl började bryggas<br />
i brygghus. Från Hansatiden och framåt importerades och kopierades<br />
öl från Tyskland, England och delvis Belgien. Svenska ölsorter var under<br />
flera sekler huvudsakligen alkoholsvaga, överjästa färsköl med både<br />
mycket låg och mycket hög stamvörtstyrka. Med lagerölets utbredning<br />
på 1800-talet, först som importöl och senare som inhemskt öl försvann<br />
svenskölet så småningom helt och hållet. Från sent 1800-tal och närapå<br />
hundra år framåt dracks det i Sverige pilsner, tysk lagerölstyp, engelskinfluerad<br />
porter och några varianter av dessa.<br />
De viktigaste bryggerierna för vår moderna ölhistoria var Hamburgerbryggeriet<br />
och S:t Eriks Bryggeri i Stockholm, Pripps och Carnegie i<br />
Göteborg, samt Skånebryggerierna. 1900-talets hårda alkoholregleringar<br />
och storbryggeriernas dominans skapade en mer eller mindre unik<br />
situation för svensk ölkultur, både på gott och ont. Dels försökte bryggerierna<br />
tillverka mer utmanande öl för export (t ex Three Towns) och<br />
dels inträdde lagen om mellanöl, som gav utrymme för en typisk svensk<br />
och välbryggd pilsnervariant, mellanölet. TT är ett klassiskt exempel på<br />
detta. Men strypandet av svensk ölmångfald och även svensk ölidentitet<br />
skapade också ett större intresse för importerat öl, och samtidigt en större<br />
öppenhet för utländska öltyper jämfört med många andra länder. När<br />
alkoholregleringen av öl släpptes på 1990-talet formligen vällde utländskt<br />
öl in på Systembolaget, och på krogar. Dessutom, det banade väg för det<br />
nya svenska ölundret där vi på kort tid fått ett 60-tal nya småbryggerier<br />
i landet, likt den amerikanska craft beer-revolutionen, om än i mycket<br />
mindre skala. Intressant nog tillhör det återskapade varumärket S:t Eriks<br />
återigen de ledande bryggerierna för denna ölrenässans, där Jämtlands<br />
Bryggeri var ett av de första och Sigtuna Brygghus är ett av de snabbast<br />
växande. Summa summarum har svenskarna de senaste 20 åren blivit ett<br />
av världens kunnigaste och mest intresserade folk när det gäller öl.<br />
Öl från andra hörn av världen<br />
Argentina I Sydamerika är ölet Quilmes närapå lika självklart som fotboll<br />
och tango för det argentinska folket. Grundat 1888 av den tyske immigranten<br />
Otto Bemberg har ölet både förvandlat och förfinat sin ursprung-<br />
liga tyska stil till en aromatisk pan-amerikansk lager.<br />
Nationalsymbolen Quilmes är sedan 1920 Argentinas<br />
mest konsumerade öl och har idag 75 % av marknaden.Thailand<br />
Om thailändarna själva få välja öl blir<br />
det inhemsk, frisk och ganska söt lager från anrika<br />
Boonrawd. Boonrawd brygger bland annat ölet Leo,<br />
som idag det mest sålda i landet. Leo Beer har sedan<br />
år 2000 dykt upp som en pigg nykomling och skapat<br />
ett större intresse i landet för öl, tack vare sin fylligare<br />
och maltigare variant av asiatiskt lageröl. Australien I<br />
Australien dricks det efter Tjeckien mest öl per capita,<br />
men det är en myt att aussies bara dricker ljus lager,<br />
som Fosters eller Victoria Bitter. (Dessa öl är för övrigt större framgångar<br />
utomlands än hemma). På senare år har man precis som i USA, Japan<br />
och i några europeiska länder haft en stark utveckling av oberoende småbryggerier<br />
som brygger varierade och mycket smakrika öl. Det finns idag<br />
över 100 sådana märken och föregångaren för denna utveckling heter<br />
Coopers. Förutom att man har skapat de numera världskända Coopers<br />
Extra Stout och Coopers Sparkling Ale har man även stöttat mängder av<br />
hembryggare med både utrustning, bryggerilokal och försäljning, vilket<br />
har lett till flera mikrobryggeriers grundande.<br />
Nya Zeeland I samma del av världen, i Nya Zeeland, finns en annan<br />
bubblande mikrobryggerikultur, bestående av ett 50-tal mycket aktiva<br />
craft beer-bryggerier. Med bland andra Epic Brewing i spetsen sprider<br />
man smakrikt öl och har bildat Brewers Guild of New Zealand, med sin<br />
världsbekanta ölmässa.<br />
Skottland – whiskykonsten börjar här<br />
Skottland hör till den exklusiva skaran länder i världen som var först med<br />
att renodla en världsvid dryck. Medan exempelvis Tyskland är området för<br />
ölförädlingen och Frankrike för vinkonsten, är Skottland, förstås, landet<br />
som grundlade en stor del av whiskykonsten. Forskning visar att tillverkning<br />
av så kallad uiske beatha (”livets vatten”) förekom på 1400-talet.<br />
Det var troligen de första destilleringarna på ölmalt som använde whiskymetoder.<br />
Whiskyn etablerade sig under de kommande århundradena (ofta<br />
under motstånd och förbud) och fick på 1800-talet sitt stora genombrott<br />
med uppfinningen av den kontinuerliga whiskypannan. Det underlättade<br />
tillverkningen av blended whisky, som tack vare sin ofta lättare smak och<br />
sitt lägre pris snabbt gjorde whisky till en internationellt populär dryck.<br />
Idag är över 90 % av all skotsk whisky blends, med dominerande märken<br />
som Johnnie Walker och Ballentine’s, men även med lyxigare blends<br />
såsom The Antiquary och The Talisman.<br />
Den mera ursprungliga single maltwhiskyn blev från och med 1800-<br />
talet nästan helt undanträngd, men återuppstod på 1960-talet genom<br />
Glenfiddich. Under de senaste decennierna har stilen fått en rejäl<br />
renässans och framställs hos nästan alla av Skottlands cirka 90 aktiva<br />
destillerier, hos alltifrån små hantverksdestillerier som Edradour till större<br />
som Tomatin, men även via skickliga buteljerare som Signatory och<br />
Meadowside.<br />
Frankrike – så mycket mer än vin<br />
Förutom att vara världscentrum för vin och champagne är Frankrike något<br />
av ursprungsland för destillerade fruktdrycker. Då tänker man bland annat<br />
på konjak, calvados och likör. I Bretagne och Normandie ligger världens<br />
centrum för vidareförädling av äpplen till cider och calvados. I distriktet<br />
med samma namn finns belägg för destillering ända från 1500-talet.<br />
Idag finns över 200 sorter som alla klassificeras enligt strikt appellation<br />
contrôlée varav cider- och calvadoshuset Domaine du Coquerel utmärkt<br />
sig med flera priser på senare år.<br />
Även likörer är en fransk specialitet som har erövrat världen.<br />
Tack vare kartusianermunkarna i alpregionen Chartreuse började<br />
likörer få spridning för 400 år sedan. Drycken var från början ämnad<br />
som örtmedicin, men utvecklades genom destillering och smak-<br />
sättning med alltifrån frukt och bär till blommor, kryddor och rötter.<br />
Ett viktigt likördistrikt är Bourgogne med sina klassiska fruktodlingar.<br />
Här hittar man bland andra de stora likörhusen Lejay-Lagoute<br />
och Vedrenne, som båda skapat världskända crème de cassis.<br />
GALATEA SPIRITS 7