02.09.2013 Views

Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB

Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB

Produktkatalog Restaurang - Galatea Spirits AB

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

USA – den nya ölvärlden<br />

Amerikanarna är inte bara världens totalt sett näst största<br />

konsumenter av öl, efter Kina. USA är även det mest dynamiska<br />

öllandet i vår tid. Det är här den nya ölvärlden finns.<br />

Man har visserligen en relativt kort ölhistoria dominerad av<br />

inflyttade europeer som från 1600-talet först importerade<br />

engelsk ale och senare började brygga i engelsk stil, tills<br />

tyskar tog över ölkulturen och bryggandet. Redan mot<br />

slutet av 1800-talet hade USA en blomstrande ölmarknad<br />

med kända bryggerinamn som, Pabst, Schlitz och Lone Star. Främst<br />

var det varianten av det tyska ljusa lagerölet som gjorde succé: American<br />

pale lager. Det var av en händelse bryggning med lagerjäst, men i varmare<br />

temperatur, som hos Anchor Brewing i San Francisco blev upphovet till<br />

den första genuint amerikanska ölstilen, steam beer. Efter förbudstiden<br />

1919-1933 och koncentrationen av bryggning till få gigantiska ölföretag<br />

tog artrikedomen för amerikansk öl närapå helt slut på 1960-talet.<br />

Som en motreaktion började nya småbryggerier växa fram och de första<br />

inspiratörerna, inte minst räddaren och återskaparen av Anchor Steam<br />

Beer, Fritz Maytag, samt flera hembryggare i samma delstat. Idag, 40 år<br />

senare, finns omkring 1700 craft breweries i USA. Genomgående har<br />

dessa mikrobryggare både utforskat ölhantverket och dess historia i detalj<br />

och samtidigt tänjt på många gränser för ölbryggning. Från Anderson<br />

Valley och Lagunitas i väst till Samuel Adams och Magic Hat i öst, har<br />

mångfalden och kvalitén ökat. Några av de nya och speciellt amerikanska<br />

ölstilar som har skapats är amber ale, cream ale och pumpkin ale,<br />

liksom flera starkare och kraftigt humlade versioner av india pale ale och<br />

imperial stout. Även abbey ale (belgisk klosterölstil) är en stor genre, med<br />

bryggerier som Ommegang på många topplistor.<br />

Sverige – öltradition och kunnande<br />

I Sverige har vi en lång tradition av ölbryggning och<br />

riklig ölkonsumtion. Det var under vikingatiden som<br />

ölet fick fäste i landet, i huvudsak bryggt i köken både<br />

i slott och koja. På den tiden smaksatte man ölet med<br />

örter och bär – ofta med skvattram och pors för beska,<br />

och lingon, bolmört och honung för sötma. För festlig-<br />

are tillfällen bryggdes mjöd. Man lär inte ha haft<br />

mycket tanke på jästen och humle blev inte vanligt<br />

förrän framåt 1300-1400-talen. Det var också då som öl började bryggas<br />

i brygghus. Från Hansatiden och framåt importerades och kopierades<br />

öl från Tyskland, England och delvis Belgien. Svenska ölsorter var under<br />

flera sekler huvudsakligen alkoholsvaga, överjästa färsköl med både<br />

mycket låg och mycket hög stamvörtstyrka. Med lagerölets utbredning<br />

på 1800-talet, först som importöl och senare som inhemskt öl försvann<br />

svenskölet så småningom helt och hållet. Från sent 1800-tal och närapå<br />

hundra år framåt dracks det i Sverige pilsner, tysk lagerölstyp, engelskinfluerad<br />

porter och några varianter av dessa.<br />

De viktigaste bryggerierna för vår moderna ölhistoria var Hamburgerbryggeriet<br />

och S:t Eriks Bryggeri i Stockholm, Pripps och Carnegie i<br />

Göteborg, samt Skånebryggerierna. 1900-talets hårda alkoholregleringar<br />

och storbryggeriernas dominans skapade en mer eller mindre unik<br />

situation för svensk ölkultur, både på gott och ont. Dels försökte bryggerierna<br />

tillverka mer utmanande öl för export (t ex Three Towns) och<br />

dels inträdde lagen om mellanöl, som gav utrymme för en typisk svensk<br />

och välbryggd pilsnervariant, mellanölet. TT är ett klassiskt exempel på<br />

detta. Men strypandet av svensk ölmångfald och även svensk ölidentitet<br />

skapade också ett större intresse för importerat öl, och samtidigt en större<br />

öppenhet för utländska öltyper jämfört med många andra länder. När<br />

alkoholregleringen av öl släpptes på 1990-talet formligen vällde utländskt<br />

öl in på Systembolaget, och på krogar. Dessutom, det banade väg för det<br />

nya svenska ölundret där vi på kort tid fått ett 60-tal nya småbryggerier<br />

i landet, likt den amerikanska craft beer-revolutionen, om än i mycket<br />

mindre skala. Intressant nog tillhör det återskapade varumärket S:t Eriks<br />

återigen de ledande bryggerierna för denna ölrenässans, där Jämtlands<br />

Bryggeri var ett av de första och Sigtuna Brygghus är ett av de snabbast<br />

växande. Summa summarum har svenskarna de senaste 20 åren blivit ett<br />

av världens kunnigaste och mest intresserade folk när det gäller öl.<br />

Öl från andra hörn av världen<br />

Argentina I Sydamerika är ölet Quilmes närapå lika självklart som fotboll<br />

och tango för det argentinska folket. Grundat 1888 av den tyske immigranten<br />

Otto Bemberg har ölet både förvandlat och förfinat sin ursprung-<br />

liga tyska stil till en aromatisk pan-amerikansk lager.<br />

Nationalsymbolen Quilmes är sedan 1920 Argentinas<br />

mest konsumerade öl och har idag 75 % av marknaden.Thailand<br />

Om thailändarna själva få välja öl blir<br />

det inhemsk, frisk och ganska söt lager från anrika<br />

Boonrawd. Boonrawd brygger bland annat ölet Leo,<br />

som idag det mest sålda i landet. Leo Beer har sedan<br />

år 2000 dykt upp som en pigg nykomling och skapat<br />

ett större intresse i landet för öl, tack vare sin fylligare<br />

och maltigare variant av asiatiskt lageröl. Australien I<br />

Australien dricks det efter Tjeckien mest öl per capita,<br />

men det är en myt att aussies bara dricker ljus lager,<br />

som Fosters eller Victoria Bitter. (Dessa öl är för övrigt större framgångar<br />

utomlands än hemma). På senare år har man precis som i USA, Japan<br />

och i några europeiska länder haft en stark utveckling av oberoende småbryggerier<br />

som brygger varierade och mycket smakrika öl. Det finns idag<br />

över 100 sådana märken och föregångaren för denna utveckling heter<br />

Coopers. Förutom att man har skapat de numera världskända Coopers<br />

Extra Stout och Coopers Sparkling Ale har man även stöttat mängder av<br />

hembryggare med både utrustning, bryggerilokal och försäljning, vilket<br />

har lett till flera mikrobryggeriers grundande.<br />

Nya Zeeland I samma del av världen, i Nya Zeeland, finns en annan<br />

bubblande mikrobryggerikultur, bestående av ett 50-tal mycket aktiva<br />

craft beer-bryggerier. Med bland andra Epic Brewing i spetsen sprider<br />

man smakrikt öl och har bildat Brewers Guild of New Zealand, med sin<br />

världsbekanta ölmässa.<br />

Skottland – whiskykonsten börjar här<br />

Skottland hör till den exklusiva skaran länder i världen som var först med<br />

att renodla en världsvid dryck. Medan exempelvis Tyskland är området för<br />

ölförädlingen och Frankrike för vinkonsten, är Skottland, förstås, landet<br />

som grundlade en stor del av whiskykonsten. Forskning visar att tillverkning<br />

av så kallad uiske beatha (”livets vatten”) förekom på 1400-talet.<br />

Det var troligen de första destilleringarna på ölmalt som använde whiskymetoder.<br />

Whiskyn etablerade sig under de kommande århundradena (ofta<br />

under motstånd och förbud) och fick på 1800-talet sitt stora genombrott<br />

med uppfinningen av den kontinuerliga whiskypannan. Det underlättade<br />

tillverkningen av blended whisky, som tack vare sin ofta lättare smak och<br />

sitt lägre pris snabbt gjorde whisky till en internationellt populär dryck.<br />

Idag är över 90 % av all skotsk whisky blends, med dominerande märken<br />

som Johnnie Walker och Ballentine’s, men även med lyxigare blends<br />

såsom The Antiquary och The Talisman.<br />

Den mera ursprungliga single maltwhiskyn blev från och med 1800-<br />

talet nästan helt undanträngd, men återuppstod på 1960-talet genom<br />

Glenfiddich. Under de senaste decennierna har stilen fått en rejäl<br />

renässans och framställs hos nästan alla av Skottlands cirka 90 aktiva<br />

destillerier, hos alltifrån små hantverksdestillerier som Edradour till större<br />

som Tomatin, men även via skickliga buteljerare som Signatory och<br />

Meadowside.<br />

Frankrike – så mycket mer än vin<br />

Förutom att vara världscentrum för vin och champagne är Frankrike något<br />

av ursprungsland för destillerade fruktdrycker. Då tänker man bland annat<br />

på konjak, calvados och likör. I Bretagne och Normandie ligger världens<br />

centrum för vidareförädling av äpplen till cider och calvados. I distriktet<br />

med samma namn finns belägg för destillering ända från 1500-talet.<br />

Idag finns över 200 sorter som alla klassificeras enligt strikt appellation<br />

contrôlée varav cider- och calvadoshuset Domaine du Coquerel utmärkt<br />

sig med flera priser på senare år.<br />

Även likörer är en fransk specialitet som har erövrat världen.<br />

Tack vare kartusianermunkarna i alpregionen Chartreuse började<br />

likörer få spridning för 400 år sedan. Drycken var från början ämnad<br />

som örtmedicin, men utvecklades genom destillering och smak-<br />

sättning med alltifrån frukt och bär till blommor, kryddor och rötter.<br />

Ett viktigt likördistrikt är Bourgogne med sina klassiska fruktodlingar.<br />

Här hittar man bland andra de stora likörhusen Lejay-Lagoute<br />

och Vedrenne, som båda skapat världskända crème de cassis.<br />

GALATEA SPIRITS 7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!