You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hjälp</strong> <strong>–</strong> <strong>det</strong><br />
<strong>är</strong> <strong>matdags</strong>!<br />
Matcoachens bästa tips<br />
Skoj på<br />
Sjökarbyskolan<br />
En mjölkoholists<br />
bekännelser<br />
Gustav Trägårdh<br />
blev årets kock<br />
Vitamin D har många positiva effekter på hälsan<br />
mjölkspegeln 1/2010 4/07 1<br />
NR 1 2010 WWW.MJOLKFRAMJANDET.SE
LEDARE»<br />
2 mjölkspegeln 1/2010<br />
Missa inte <strong>det</strong> goda!<br />
H<strong>är</strong>om veckan pratade jag med en skolsköterska som tyckte<br />
att <strong>det</strong> hälsofrämjande arbetet i skolan ibland kändes<br />
lite hopplöst <strong>–</strong> <strong>det</strong> ledde inte alltid till de resultat hon förväntade<br />
sig i form av exempelvis förbättrade mat- och motionsvanor<br />
samt viktnedgång.<br />
Jag kan förstå att <strong>det</strong> ibland kan kännas så. Hälsofrämjande<br />
arbete kräver oftast samarbete och att vi arbetar långsiktigt<br />
mot samma mål. Jag bad henne berätta lite om sitt arbete och<br />
ge exempel på lyckade resultat. Och <strong>det</strong> visade sig att mycket<br />
av <strong>det</strong> hon gjort hade gett mycket goda resultat. ”Tänk att jag<br />
så sällan ser allt <strong>det</strong> goda jag gjort”, konstaterade hon efter vårt<br />
samtal.<br />
Det fick mig att fundera på lätt vi anklagar oss själva och<br />
fokuserar på <strong>det</strong> som inte fungerar. Visst <strong>är</strong> <strong>det</strong> bra att kritiskt<br />
granska sitt arbete och på så vis utvecklas <strong>–</strong> men <strong>det</strong> <strong>är</strong> lika<br />
viktigt att se <strong>det</strong> som vi lyckas med och även granska <strong>det</strong>ta för<br />
att l<strong>är</strong>a oss av <strong>det</strong>. Att se möjligheterna istället för att fokusera<br />
på hindren. Att helt enkelt se mer positivt på <strong>det</strong> vi gör.<br />
Ja, jag vet att <strong>det</strong> låter som en klyscha. Men jag tror verkligen<br />
på <strong>det</strong>. Jag hörde en gång en sedel<strong>är</strong>ande historia som handlade<br />
om en far och en son. Pappan sa till sin son att <strong>det</strong> bor en<br />
god och en ond varg inom oss alla. Sonen frågade då vilken<br />
av dem som vinner. Pappan svarade att <strong>det</strong> beror på vilken<br />
av dem vi matar. Det gäller att så ofta som möjligt mata den<br />
goda vargen.<br />
Då <strong>det</strong> gäller just folkhälsoarbete kan <strong>det</strong> naturligtvis kännas<br />
frustrerande ibland, eftersom problemen ofta <strong>är</strong> på en samhällsnivå<br />
som jag som individ inte kan rå på. Samtidigt kan ju<br />
den vetskapen göra att var och en av oss ställer rimliga krav på<br />
oss själva och vad vi kan åstadkomma.<br />
kerstin.wikmar@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
»Det <strong>är</strong> lika viktigt att se <strong>det</strong> som vi lyckas med<br />
och även granska <strong>det</strong>ta för att l<strong>är</strong>a oss av <strong>det</strong>.«<br />
I boken Jämlikhetsandan beskriver författarna Richard<br />
Wilkinson och Kate Picket sin omfattande forskning, som<br />
visar att graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar folkhälsan<br />
i negativ riktning. Att på samhällsnivå arbeta för ökad<br />
jämlikhet <strong>är</strong> alltså enligt författarna ett sätt att främja hälsa.<br />
Och i Sverige, som i en global jämförelse <strong>är</strong> ett jämlikt land,<br />
har vi också en relativt god folkhälsa.<br />
Men samtidigt kan vi ändå åstadkomma en hel del i <strong>det</strong><br />
lilla. Visst kan <strong>det</strong> kännas tröstlöst att till exempel arbeta<br />
med att förändra människors matvanor. Samma problem och<br />
samma matråd år efter år. Och visst, vi äter fortfarande för<br />
mycket sötsaker och dricker för mycket saft och läsk. Men <strong>det</strong><br />
intressanta <strong>är</strong> att vi även har förbättrat våra matvanor. Även<br />
om skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper fortfarande<br />
<strong>är</strong> stora så äter vi idag mindre fett än för 20 år sedan<br />
och en helt f<strong>är</strong>sk undersökning visade att vi nu även äter mer<br />
frukt och grönsaker idag. Så visst finns <strong>det</strong> ljuspunkter. Låt<br />
oss glädja oss åt <strong>det</strong>!<br />
För <strong>det</strong> finns problem <strong>–</strong> men också mycket bra som vi tillsammans<br />
har åstadkommit, inte minst i skolans v<strong>är</strong>ld med<br />
bland annat hjälp av skolsköterskor.<br />
Chefredaktör<br />
kerstin.wikmar@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
FOTO MAGNUS FOND
Använd vår webbplats n<strong>är</strong> du vill l<strong>är</strong>a<br />
SURFA dig mer om mjölk och hälsa.<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Laktos intresserar<br />
men förvirrar<br />
Vi på <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong> får ofta frågor om laktos<br />
och laktosintolerans. Många vill ha hjälp att reda<br />
ut begreppen och få svar på vad laktosintolerans<br />
egentligen inneb<strong>är</strong>, medan några har behov av att<br />
få veta hur man kan få rätt diagnos om man tror sig<br />
vara laktosintolerant.<br />
Sedan många år finns ett omfattande informationsmaterial<br />
på mjolkframjan<strong>det</strong>.se och <strong>det</strong>ta uppdateras<br />
kontinuerligt med bland annat nya forskningsrön.<br />
H<strong>är</strong> finns kortfattade råd för den som <strong>är</strong><br />
laktosintolerant samt en ordlista som förklarar de<br />
begrepp som kanske inte alltid <strong>är</strong> helt lätta att hålla<br />
is<strong>är</strong>.<br />
Hej!<br />
Ibland har jag hört talas om be <br />
greppet mjölkmage. Vad inneb<strong>är</strong><br />
<strong>det</strong>?<br />
Svar:<br />
<strong>Mjölk</strong>mage <strong>är</strong> ett begrepp som ska<br />
beskriva laktosintolerans. Det <strong>är</strong><br />
Valio, ett finskt mejeriföretag som<br />
säljer bland annat laktosfri mjölk i<br />
Sverige, som har lanserat begreppet.<br />
Laktosintolerans inneb<strong>är</strong> att<br />
man har nedsatt förmåga att bryta<br />
ner laktos i tunntarmen eftersom<br />
man har för lite av ett enzym, laktas.<br />
Konsekvensen kan då bli<br />
att man blir bubblig och gasig i<br />
magen. Det kan vara obehagligt<br />
MEJLA<br />
men <strong>är</strong> inte farligt, utan kan liknas<br />
vid de symtom man kan få<br />
n<strong>är</strong> man ätit <strong>är</strong>tsoppa. Mellan tre<br />
och fem procent av den svenska<br />
befolkningen <strong>är</strong> laktosintoleranta.<br />
/Maja Nordström<br />
Livsmedelsagronom<br />
<strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong><br />
Fråga: Utomlands har jag köpt<br />
opastöriserad mjölk, men jag hittar<br />
<strong>det</strong> inte i Sverige. Är <strong>det</strong> förbju<strong>det</strong><br />
att sälja opastöriserad mjölk h<strong>är</strong>?<br />
Svar: Ja, <strong>det</strong> stämmer. Det beror<br />
på att opastöriserad mjölk ibland<br />
kan innehålla ogynnsamma bakterier.<br />
Dessa försvinner n<strong>är</strong> man<br />
Visste du föresten att den som <strong>är</strong> laktosintolerant<br />
oftast kan äta mindre mängder mjölk eller mjölkprodukter?<br />
Det betyder att även den som <strong>är</strong> laktosintolerant<br />
kan få mjölkens viktiga n<strong>är</strong>ing. Och att<br />
den som helt enkelt gillar mjölk kan fortsätta dricka<br />
den i måttliga mängder! Informationen om laktos<br />
finner du under Faktabank/Speciella koster/Laktos <strong>–</strong><br />
tolerans och intolerans<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Läs mer om laktos i Faktabank/Speciella<br />
koster/Laktos <strong>–</strong> tolerans och intolerans<br />
Mejla dina frågor. Publicerade insändare<br />
får en fin bricka med mjölkmotiv.<br />
mjolkspegeln@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
pastöriserar mjölken. I Sverige<br />
har <strong>det</strong> sedan 1939 varit lag på<br />
att man måste pastörisera mjölken<br />
som säljs. Pastöriseringen av<br />
mjölk var en bidragande faktor<br />
till att Sverige blev fritt från TBC.<br />
Livsmedelsverket, Jordbruksverket<br />
och Smittskyddsinstitutet avråder<br />
från att dricka opastöriserad<br />
mjölk. Det <strong>är</strong> väl känt att <strong>det</strong> kan<br />
finnas ett flertal olika sjukdomsorsakande<br />
bakterier i opastöriserad<br />
mjölk.<br />
/Maja Nordström<br />
Livsmedelsagronom<br />
<strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong><br />
ILLUSTRATIONeR JANNe eDLUND<br />
NR1/2010<br />
4<br />
Torsk för Gustav Trägårdh<br />
<strong>–</strong> Årets Kock<br />
5<br />
<strong>Mjölk</strong> ger lägre BMI<br />
<strong>–</strong> åttaåringar undersökta<br />
6<br />
<strong>Mjölk</strong> på förskolor <strong>–</strong> stor<br />
variation<br />
7<br />
Klimatsmart mat<br />
<strong>–</strong> vegetabilier och mjölk<br />
8<br />
Dash-kost, styrketräning och<br />
syreradikaler <strong>–</strong> en sida aktuell<br />
forskning<br />
9<br />
”Finns <strong>det</strong> mjölk?” <strong>–</strong> en<br />
mjölkoholists bekännelser<br />
10<br />
Vilse i pannkakan <strong>–</strong> svan,<br />
sigill eller nyckelhål?<br />
12<br />
Lek på schemat <strong>–</strong> skoj på<br />
Sjökarbyskolan<br />
16<br />
D <strong>är</strong> bra för hälsan <strong>–</strong> positiv<br />
vitamin<br />
18<br />
<strong>Svensk</strong>a smaker <strong>–</strong> ny bok<br />
om och med ost<br />
20<br />
V<strong>är</strong>nar sin latte <strong>–</strong> läsarpanelen<br />
tycker till<br />
21<br />
Matkonsulten tipsar <strong>–</strong> så fixar<br />
du måltid med barnen<br />
22<br />
Profilen Michael Svensson:<br />
Glöm inte återhämtningen!<br />
24<br />
Maja tycker till <strong>–</strong> originalet<br />
<strong>är</strong> bäst<br />
mjölkspegeln 3/09 3
OST»<br />
Torsk på<br />
Årets Kock<br />
Med en soppa på lättrimmad torsk<br />
samt en rosastekt renkalvsadel tog<br />
Gustav Trägårdh från Basement,<br />
Göteborg hem segern i Årets<br />
Kock 2010 <strong>–</strong> SM i professionell<br />
matlagning.<br />
Text: Anna Gustafson<br />
Finalen avgjordes i Annexet, Globen i Stockholm<br />
den 28 januari. De sex finalisterna hade<br />
fem timmar på sig för att laga två tävlingsrätter.<br />
Den första rätten skapades utifrån en<br />
råvarukorg, vars innehåll hölls hemligt fram<br />
till 45 minuter före tävlingens start. Utifrån<br />
bland annat hel torsk, morötter, äpplen, gurka,<br />
gulbetor, vaktelägg, Svecia och blodapelsin<br />
lagade Gustav rätten ”Soppa på lättrimmad<br />
torsk med rotfrukter bräserade i brynt smör<br />
och citron, lantägg i frasig Svecia, kryddgrönt<br />
samt pepparrotsbuljong och blomkål”.<br />
Tävlingens andra delmoment bestod i att<br />
skapa en modern restaurangrätt med ingredi<br />
Dietister får stipendium för barnhälsa<br />
<strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>s stipendium 2009 för<br />
hälsofrämjande idéer inom barnhälsovården<br />
har tilldelats leg. dietisterna<br />
Carina Trägårdh Lunneryd, Therese<br />
Lindh och Julia Backlund.<br />
Carina Trägårdh Lunneryd <strong>är</strong> informations<br />
och utbildningsansvarig vid universitetssjukhuset<br />
i Lund. Hon arbetar med<br />
att ta fram ett overheadmaterial och en<br />
faktamanual om introduktion av olika livsmedel<br />
under barnets första år. Målet <strong>är</strong> att<br />
inspirera och ge kunskap till föräldrar så<br />
att de känner sig trygga med att göra sin<br />
egen barnmat. Juryn skriver i sin motivering<br />
bland annat att <strong>det</strong> finns ”en hög ambition<br />
att nå många för att främja bra matvanor<br />
hos barn, eftersom materialet kommer att<br />
4 mjölkspegeln 1/2010<br />
FOTO MAGNUS SkOGLöF<br />
enserna två renkalvsadlar och fyra rentungor<br />
samt minst en ekologisk mejeriprodukt förutom<br />
ekologiskt smör. Denna rätt hade finalisterna<br />
hade fått förbereda och öva på innan<br />
tävlingen. H<strong>är</strong> gjorde Gustav rätten ”<strong>Svensk</strong><br />
renkalv; urbenad, rosastekt sadel samt långkokt,<br />
vinägerglacerad tunga serveras med<br />
frasig getkvarg, gräddkokt jord<strong>är</strong>tskocka, persilja<br />
och p<strong>är</strong>llök samt buljong på rostad rosenkål<br />
och sirap.”<br />
Juryns motivering om vinnaren löd: ”Lugn<br />
som en filbunke! Riktigt vällagad modern restaurangmat<br />
med personlighet, omtanke och<br />
enkelhet.”<br />
kunna användas av flera olika yrkeskategorier”.<br />
Therese Lindh och Julia Backlund <strong>är</strong> verksamma<br />
inom Centrala barnhälsonämnden<br />
i Södra Älvsborg. Genom att skapa en<br />
hälsokampanj att användas vid föräldrautbildningar<br />
vill de inspirera föräldrar<br />
JURYN<br />
Kollegorna applåderar Gustav Trägårdhs soppatorsk i Göteborg.<br />
Temat för Årets Kock 2010 var Resursklokt.<br />
Så uppm<strong>är</strong>ksammar Årets Kock vikten av att<br />
återvinna och tillvarata kunskap och resurser.<br />
<strong>–</strong> 25<strong>–</strong>30 procent av all mat vi köper slängs i<br />
onödan och hade kunnat ätas om <strong>det</strong> förvarats<br />
rätt eller konsumerats i tid. Restaurangbranschen<br />
har ett stort ansvar för att använda<br />
maten resursklokt och återvinna gamla kunskaper<br />
om hur mat kan tillvaratas. Vi tog med<br />
rentunga då <strong>det</strong> <strong>är</strong> ett bra exempel på stycknings<strong>det</strong>alj<br />
som sällan används i matlagning<br />
men som går utm<strong>är</strong>kt att tillvarata. Ren <strong>är</strong><br />
dessutom klimatsmart, säger Hanna Halpern,<br />
general för Årets Kock.<br />
och barn till goda matvanor. Alla BVCsköterskor<br />
i Södra Älvsborgs län kommer att<br />
få ta del av kampanjen, som bland annat<br />
består av planscher, broschyrer och powerpointpresentationer.<br />
Juryn skriver att <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
”ett inspirerande projekt som vill locka till<br />
matlust istället för pekpinnar”.<br />
De två projekten får 35 000 kronor var.<br />
Anncharlotte Lindfors, barnsjuksköterska, Barnhälsovårdsenheten i södra Stockholm<br />
Andrea Mikkelsen, leg. dietist, Barnmedicin, Prim<strong>är</strong>vården i Västra Götaland<br />
Rose-Marie Strandberg, Styrelsemedlem Riksföreningen för Barnsjuksköterskor,<br />
stipendie ansvarig.<br />
Sara Ask, leg. dietist Astrid Lindgrens barnsjukhus, Huddinge<br />
Kerstin Wikmar, leg. dietist, Verksamhetsansvarig <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>
arnens matvanor kartlagda:<br />
<strong>Mjölk</strong>drickande åttaåringar<br />
har lägre BMI<br />
Åttaåringar som dricker standardmjölk varje dag har lägre BMI än åttaåringar<br />
som sällan dricker standardmjölk.<br />
Det visar Susanne Erikssons avhandling som försvarades hösten 2009.<br />
Text Maja Nordström<br />
Susanne Eriksson har undersökt cirka 120 friska 8-åringars<br />
n<strong>är</strong>ingsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Projektet var<br />
en uppföljning av barn som undersöktes vid 4 års ålder.<br />
<strong>–</strong> Många av barnen undersöktes redan som 4-åringar och vi kan<br />
se att matvanorna ser ungef<strong>är</strong> likadana ut n<strong>är</strong> barnen <strong>är</strong> 8 år, säger<br />
Susanne.<br />
Ett intressant fynd i studien var att barn som drack standardmjölk<br />
en gång per dag eller mer hade lägre BMI än de jämnåriga<br />
som sällan drack standardmjölk. Samma skillnad sågs inte för lätt-<br />
eller mellanmjölk.<br />
<strong>–</strong> Att de barn som druckit mycket mjölk var smalare <strong>är</strong> svårt att<br />
förklara men att mjölk <strong>är</strong> bra för vikten har visats i tidigare studier.<br />
Vad <strong>det</strong> <strong>är</strong> i mjölken som ger den effekten har inte klargjorts men<br />
både kalcium och fettsammansättning har diskuterats. Den halva<br />
litern mjölk per dag som rekommenderas <strong>är</strong> en viktig beståndsdel<br />
i den svenska kosten. Så <strong>det</strong> viktiga <strong>är</strong> att barnen dricker mjölk och<br />
d<strong>är</strong>med kanske avstår från andra sötade drycker som lätt tillför för<br />
mycket energi, säger Susanne.<br />
HöGRe vIkT, LäGRe kOLeSTeROL<br />
I undersökningen mättes också olika biokemiska markörer, såsom<br />
insulin och kolesterol i blo<strong>det</strong>. Intressant nog var kolesterol lägre<br />
hos barn med högre vikt.<br />
<strong>–</strong> Vid både 4 och 8 års ålder visade resultaten att barn som åt<br />
mera fett var smalare än barn som åt lite fett. Det tror vi beror på<br />
att barnen helt enkelt höll sig mätta längre och undvek att småäta.<br />
Intaget av mättat fett var högre än rekommenderat både vid 4 och<br />
8 års ålder men inget samband sågs till BMI avseende mättat eller<br />
omättat fett.<br />
I studien undersökte man också barnens nivåer av vitamin D i<br />
blo<strong>det</strong>, något som inte tidigare gjorts på barn i Sverige. Man fann<br />
att hela 62 procent av barnen hade mindre än 75 nmol vitamin<br />
D per liter blod, vilket <strong>är</strong> den rekommenderade gränsen för vad<br />
vuxna bör ha. För barn finns inga gränsv<strong>är</strong>den beskrivna.<br />
Den främsta vitamin D-källan <strong>är</strong> solen. Vitaminet bildas n<strong>är</strong><br />
solen lyser på huden. Under den mörka delen av året bildas inte så<br />
mycket vitamin D i huden och man behöver d<strong>är</strong>för få <strong>det</strong> från kosten.<br />
Vitamin D finns framför allt i fet fisk och magra mjölkprodukter<br />
som berikas med vitaminet. Vi såg bättre vitamin D-nivåer<br />
hos dem som drack mager, berikad mjölk, men att så många barn<br />
trots <strong>det</strong>ta har låga v<strong>är</strong>den tyder på att den berikningen inte <strong>är</strong><br />
tillräcklig.<br />
<strong>–</strong> Det <strong>är</strong> synd att man numera inte längre rekommenderar att<br />
ge barn D-droppar längre än upp till 2 års ålder, säger Susanne.<br />
Kanske kommer man att ompröva <strong>det</strong> nu n<strong>är</strong> vi har gjort mätningar<br />
i blo<strong>det</strong> och sett att så många barn har för låga nivåer i<br />
blo<strong>det</strong>.<br />
SvåRT MäTA beNTäTHeT<br />
Man undersökte också hur kosten relaterade till bentäthet. Att<br />
mäta bentäthet på 8-åringar <strong>är</strong> sannerligen ingen enkel historia.<br />
Man måste ligga blickstilla i flera minuter för att mätningen ska<br />
bli korrekt.<br />
<strong>–</strong> Jag har imponerats av hur positiva alla föräldrar och barn varit<br />
till att medverka i våra studier. Barnen var överlyckliga över bilderna<br />
på sitt skelett, som de som ville fick med sig hem efter mätningen.<br />
En pappa berättade till och med att han gjort en förstoring<br />
till helkroppsformat som familjen hängt på kylskåpet, berättar<br />
Susanne och skrattar.<br />
Ett spännande fynd var också att man kunde bekräfta något<br />
som man tidigare främst sett i djurstudier, nämligen att intag av<br />
olika fettsyror var relaterade till bentäthet. Högre koncentration av<br />
linolsyra (en omega 6-fettsyra) i blo<strong>det</strong> medförde mindre bentäthet,<br />
medan högre koncentrationer av arakidonsyra (också en omega<br />
6-fettsyra) i blo<strong>det</strong> var relaterat till högre bentäthet.<br />
Detta kan bero på att vid ett högt intag av linolsyra nedregleras<br />
bildningen av arakidonsyra, <strong>det</strong> vill säga kroppen styr att den<br />
inte blir för hög. Det kan förklara de olika effekterna av dessa två<br />
omega 6-fettsyror på skelettet. Vid hög arakidonsyra bildas också<br />
mer prostaglandin som man vet i hög koncentration hämmar och<br />
i låg koncentration stimulerar skelettets bildning. De huvudsakliga<br />
källorna till linolsyra i kosten <strong>är</strong> margariner och matoljor.<br />
Arakidonsyra finns inte i s<strong>är</strong>skilt stora mängder i kosten och den<br />
främsta källan <strong>är</strong> animaliskt fett.<br />
Även mättat fett var relaterat till<br />
bentätheten, vilket även visats i<br />
en tidigare studie från Norge.<br />
<strong>–</strong> Vi måste gå vidare med<br />
de h<strong>är</strong> fynden och se vad de<br />
inneb<strong>är</strong>. Kanske kan dessutom<br />
olika fettsyror påverka olika<br />
delar av skelettet på olika sätt. Kanske kan <strong>det</strong><br />
vara så att sammansättningen av kostens fett innehåll<br />
kan vara en bidragande orsak till att vi svenskar har hög förekomst<br />
av osteoporosrelaterade frakturer jämfört med andra<br />
länder, säger Susanne Eriksson.<br />
« MÅTTVANOR<br />
mjölkspegeln 1/2010 5
Undersökning visar:<br />
<strong>Mjölk</strong>servering<br />
på förskolor varierar i lan<strong>det</strong><br />
På väldigt många förskolor i Sverige serveras barnen mjölk<br />
till lunch varje dag, allt enligt de rådande rekommendationerna<br />
från Livsmedelsverket.<br />
Men skillnaderna <strong>är</strong> stora beroende på var i lan<strong>det</strong> barnet<br />
bor. Det visar en undersökning som <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong> låtit<br />
göra hösten 2009. Telefonintervjuer genomfördes med 2 111<br />
husmödrar/kokerskor eller föreståndare på lan<strong>det</strong>s förskolor.<br />
Text Kerstin Wikmar Foto Eszter Simone<br />
Nästan alla förskolor (91 procent) serverar frukost.<br />
Men <strong>det</strong> <strong>är</strong> stor skillnad mellan privata<br />
och kommunala förskolor. Det <strong>är</strong> nämligen<br />
endast 73 procent av de privata som serverar<br />
frukost medan <strong>det</strong> hos de kommunala <strong>är</strong> hela<br />
97 procent som serverar frukost.<br />
De flesta förskolor drivs i kommunal regi<br />
men nästan var fj<strong>är</strong>de förskola i undersökningen<br />
<strong>är</strong> privat. Den geografiska skillnaden <strong>är</strong> stor<br />
och Stockholm står för den största andelen privata<br />
förskolor (43 procent). Den minsta andelen<br />
finns i Norrbotten (4 procent). De privata<br />
förskolorna <strong>är</strong> oftare små, medan förhållandevis<br />
många kommunala förskolor <strong>är</strong> stora med<br />
många avdelningar.<br />
OFöRäNDRAT ANTAL SeRveRAR MJöLk<br />
TILL LUNcH<br />
<strong>Mjölk</strong>serveringen i förskolor visade sig ligga<br />
stabilt jämfört med föregående år. I undersök-<br />
6 mjölkspegeln 1/2010<br />
ningen var <strong>det</strong> 83 procent av förskolorna som<br />
serverade mjölk till lunch varje dag <strong>–</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
samma siffra som 2008. Men målet borde vara<br />
att alla följer rekommendationerna och serverar<br />
mjölk dagligen till lunch.<br />
De geografiska skillnaderna var fortfarande<br />
stora. I Dalarna, Västerbotten, Gävleborg,<br />
Västernorrland och Norrbotten serverade så<br />
gott som alla förskolor mjölk till lunch varje<br />
dag, medan motsvarande siffra i Skåne var 76<br />
procent och i Halland 72 procent. I Stockholm<br />
låg andelen förskolor som serverade mjölk<br />
dagligen till lunch lägst <strong>–</strong> endast 65 procent.<br />
<strong>Mjölk</strong>serveringen i Stockholm hade till och<br />
med sjunkit sedan föregående år.<br />
Det <strong>är</strong> vanligare att man serverar mjölk till<br />
lunch på de kommunala förskolorna än på de<br />
privata. 11 procent av de privata förskolorna<br />
serverar aldrig mjölk till lunch. Motsvarande<br />
siffra för de kommunala <strong>är</strong> 7 procent. Även<br />
RESULTAT FöR SAMTLiGA LäN<br />
Siffrorna nedan visar hur stor andel av <strong>det</strong> totala antalet<br />
förskolor i länet som serverar mjölk till lunch dagligen.<br />
100%<br />
80%<br />
60%<br />
40%<br />
20%<br />
0%<br />
Dalarna<br />
västerbotten<br />
Gävleborg<br />
västernorrland<br />
Norrbotten<br />
v<strong>är</strong>mland<br />
Gotland<br />
Södermanland<br />
blekinge<br />
Jämtland<br />
kronoberg<br />
Uppsala<br />
östergötland<br />
örebro<br />
västmanland<br />
kalmar<br />
Jönköping<br />
västra Götaland<br />
Skåne<br />
Halland<br />
Stockholm<br />
n<strong>är</strong> man granskar hur mjölkserveringen skiljer<br />
mellan olika förskolestorlekar finner man<br />
intressanta skillnader. På de största förskolorna<br />
serverar man inte mjölk lika ofta som på de<br />
mindre. Endast 75 procent av förskolorna med<br />
mer än 75 barn serverar mjölk till lunch fem<br />
dagar i veckan.<br />
De FLeSTA SeRveRAR MJöLk TILL<br />
MeLLANMåL<br />
De allra flesta förskolorna (86 procent) serverar<br />
någon mjölkprodukt till mellanmål varje dag.<br />
Det <strong>är</strong> ingen större skillnad mellan olika typer<br />
av förskolor men d<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> den geografiska<br />
variationen stor. De län som ligger lägst <strong>är</strong><br />
Stockholm (81 procent), Skåne (77 procent) och<br />
Gotland (65 procent).<br />
Undersökningen visar att de allra flesta förskolorna<br />
serverar mjölk till lunch och till mellanmål.<br />
Men samtidigt visar resultaten också<br />
på att <strong>det</strong> <strong>är</strong> förskolebarnen i Stockholm och<br />
Skåne som mer sällan får mjölk både till lunch<br />
och till mellanmål.
Klimatfrågan var i fokus hela 2009, speciellt inför och under <strong>det</strong> stora<br />
klimatmötet i Köpenhamn d<strong>är</strong> v<strong>är</strong>ldens ledare skulle komma fram till<br />
ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar.<br />
Det blev som bekant inget avtal, men förhandlingarna fortsätter<br />
liksom diskussionerna om hur vi alla kan bidra för att minska<br />
utsläppen.<br />
Text: AnnaKarin Modin Edman<br />
vegetabilier och mjölk<br />
<strong>–</strong> klimatsmarta livsmedel<br />
Genomsnittssvenskens konsumtion av varor<br />
och tjänster orsakar varje år runt tio ton växthusgaser.<br />
Drygt en fj<strong>är</strong>dedel utgörs av vår<br />
livsmedelskonsumtion.<br />
Utsläppsminskningar kan till viss del<br />
uppnås genom tekniska lösningar, men beteendeförändringar<br />
<strong>är</strong> också en viktig del av<br />
lösningen. Och <strong>det</strong> finns flera sätt att minska<br />
växthusgasutsläppen från vår livsmedelskonsumtion,<br />
som inte kräver vare sig avancerad<br />
teknik eller extrema förändringar i våra<br />
matvanor.<br />
Man kan börja med att anamma den respekt<br />
för mat som resurs, som tyv<strong>är</strong>r till viss<br />
del gått förlorad i vårt överflödssamhälle.<br />
Genom att äta upp den mat som vi idag<br />
slänger och äta lagom mycket skulle utsläppen<br />
av växthusgaser från konsumtionen i<br />
Sverige kunna minska med runt sex procent.<br />
Genom att planera våra inköp så att de motsvarar<br />
våra behov, se till att maten förvaras<br />
rätt och laga lagom mängd mat kan vi alltså<br />
uppnå ganska radikala utsläppsminskningar.<br />
TALLRIkSMODeLLeN kLIMATSMART<br />
Tallriksmodellen <strong>är</strong> bra även ur klimatperspektiv<br />
eftersom produktionen av grönsaker,<br />
rotsaker och frukt orsakar lägre utsläpp<br />
av växthusgaser än animaliska livsmedel.<br />
Man kan d<strong>är</strong>för minska sin klimatpåverkan<br />
genom att helt enkelt äta mer av vegetabiliska<br />
livsmedel. Variationen <strong>är</strong> dock stor mellan<br />
olika vegetabilier och <strong>det</strong> <strong>är</strong> viktigt att produkterna<br />
inte fraktats till Sverige med flyg.<br />
Det bästa <strong>är</strong> att äta grönsaker och frukt efter<br />
säsong för att minska transporter och energianvändning<br />
vid lagring.<br />
N<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller animaliska livsmedel orsakar<br />
nötkött höga utsläpp per kilo produkt<br />
och framställs ofta som en klimatv<strong>är</strong>sting.<br />
Anledningen <strong>är</strong> att växthusgasen metan<br />
bildas vid nötkreaturens fodersmältning.<br />
Betande djur <strong>är</strong> dock en förutsättning för<br />
öppna landskap och biologisk mångfald.<br />
Både Naturskyddsföreningen och<br />
Livsmedelsverket anser d<strong>är</strong>för att man kan<br />
äta nötkött ibland om man väljer kött från<br />
djur som en stor del av sitt liv går ute och<br />
betar på naturbetesmarker och föds upp på<br />
en stor andel grovfoder, så kallat naturbeteskött.<br />
Det <strong>är</strong> också mindre klimatbelastande<br />
och mer resurseffektivt att äta nötkött som<br />
kommer från mjölkproduktionen än från den<br />
specialiserade nötköttsproduktionen, eftersom<br />
mjölkkorna ju producerar både mjölk<br />
och kött.<br />
FORTSATT MJöLkkONSUMTION<br />
RekOMMeNDeRAS<br />
Det finns ingen anledning att minska sin<br />
mjölkkonsumtion ur miljö- och klimatperspektiv.<br />
Det har Livsmedelsverket kommit<br />
fram till i sin utv<strong>är</strong>dering av kostråden ur ett<br />
miljöperspektiv. <strong>Mjölk</strong> och mejeriprodukter<br />
<strong>är</strong> ett utm<strong>är</strong>kt komplement till en kost som<br />
till stor del baseras på vegetabiliska livsmedel<br />
och en mindre mängd kött.<br />
<strong>Svensk</strong> mjölkproduktion har minskat sin<br />
klimatbelastning med runt 20 procent under<br />
perioden 1990 till 2005 och <strong>är</strong> d<strong>är</strong>med bland<br />
de bästa i v<strong>är</strong>lden. Det finns d<strong>är</strong>för ingen<br />
anledning att importera mjölk och mejeriprodukter<br />
till Sverige.<br />
Den främsta anledningen till låga utsläpp<br />
av växthusgaser per liter mjölk <strong>är</strong> att svenska<br />
mjölkkor <strong>är</strong> högavkastande, vilket i sin tur<br />
beror på ett framsynt avelsarbete, bra utfodring<br />
och god omvårdnad.<br />
De totala utsläppen<br />
av växthusgaser från<br />
konsumtion i Sverige,<br />
fördelade på olika<br />
aktiviteter.<br />
Källa:<br />
Naturvårdsverket<br />
2008. Rapport 5903.<br />
Konsumtionens klimatpåverkan.<br />
MiNDRE GAS<br />
FOTO FReDRIk peRSSON<br />
Så minskar du utsläppen<br />
av växthusgaser<br />
högupplöst bild<br />
behövs<br />
• Planera dina matinköp så att de motsvarar<br />
dina behov<br />
• Förvara maten rätt<br />
• Tillaga lagom mängd mat<br />
• Om du lagat för mycket mat, använd resterna<br />
• Konsumera mindre läsk, godis och snacks <strong>–</strong><br />
de orsakar utsläpp av växthusgaser utan att<br />
bidra med n<strong>är</strong>ing<br />
• Ät enligt tallriksmodellen med en stor andel<br />
vegetabilier och en mindre mängd kött<br />
• Välj nötkött från betande djur och kött från<br />
mjölkproduktionen<br />
LäS MER<br />
« KLiMATMAT<br />
Resa<br />
30%<br />
Shoppa<br />
15%<br />
Bo<br />
30%<br />
Äta<br />
25%<br />
”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror <strong>–</strong> hur<br />
påverkas klimat och miljö av olika matvanor?”<br />
Jordbruksverkets rapport 2009:20.<br />
”På väg mot miljöanpassade kostråd.<br />
Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen<br />
av Livsmedelsverkets kostråd”<br />
Livsmedelsverkets rapport 2008:9.<br />
Livsmedelsverket www.slv.se.<br />
Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se.<br />
Jordbruksverket www.jordbruksverket.se.<br />
Naturskyddsföreningen<br />
www.naturskyddsforeningen.se<br />
mjölkspegeln 1/2010 7
FOTO HeLeN RUbNeLL eNGSTRöM<br />
<strong>Mjölk</strong> gav kvinnor bättre<br />
effekt av styrketräning<br />
<strong>Mjölk</strong> ger ökad muskelstyrka, muskelmassa<br />
och minskad fettmassa hos unga kvinnor<br />
jämfört med en kolhydratdryck efter<br />
styrketräning.<br />
Det har kanadensiska forskare nyligen<br />
sett i en studie d<strong>är</strong> de unga kvinnorna<br />
under tolv veckor styrketränade fem<br />
gånger per vecka. Hälften av deltagarna<br />
drack 5 dl mjölk (0 % fett) omedelbart efter<br />
träningen och ytterligare 5 dl efter en<br />
timme. Den andra hälften drack istället en<br />
malto dextrindryck med samma volym och<br />
8 mjölkspegeln 1/2010<br />
maja.nordstrom@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
helena.lindmark-mansson@svenskmjolk.se<br />
annika.smedman@svenskmjolk.se<br />
Nutritionsexperterna med livsmedelsagronom Maja Nordström,<br />
adj. professor Helena Lindmark-Månsson och dr/nutritionist<br />
Annika Smedman ger korta sammanfattningar av aktuella studier<br />
kring mjölk, mat och hälsa.<br />
CRP, som står för Creaktivt protein och<br />
även kallas snabbsänka, <strong>är</strong> ett protein<br />
som ingår i kroppens immunförsvar och<br />
föreslås vara en markör för att i framtiden<br />
insjukna i hj<strong>är</strong>tk<strong>är</strong>lsjukdom.<br />
Kunskapen om hur kosten påverkar<br />
CRPinnehållet i serum har precis börjat<br />
utvecklas. Forskare vid Boston University<br />
School of Medicine använde data från en<br />
stor undersökning från 1990 till 2000, d<strong>är</strong><br />
4 100 barns och ungdomars konsumtion av<br />
olika livsmedel fanns registrerade, liksom<br />
deras CRPv<strong>är</strong>den.<br />
energi innehåll. Effekterna tros ha orsakats<br />
av mjölkens högkvalitativa protein.<br />
Man såg även förbättringar i markörer<br />
för benomsättning i mjölkgruppen.<br />
Tidigare har <strong>det</strong>ta endast studerats i unga<br />
män, och <strong>det</strong> <strong>är</strong> mycket intressant att mjölkens<br />
effekter i denna fråga även gäller<br />
kvinnor.<br />
Källa: Body composition and strength changes in<br />
women with milk and resistance exercise. AR Josse,<br />
JE Tang, MA Tarnopolsky & SM Philips. Medicine and<br />
Science in Sports and Exercise 2010.<br />
Text: Annika Smedman<br />
HöG kONSUMTION Av MJöLk <strong>–</strong> MINDRe INFLAMMATION?<br />
Resultatet visade att de barn som hade<br />
ätit mest mjölk, spannmål och grönsaker<br />
hade lägst CRP, något som <strong>är</strong> bra. Efter att<br />
ha tagit hänsyn till body mass index och<br />
midjemått fanns inte samban<strong>det</strong> kvar för<br />
mjölk, något som forskarna spekulerar om<br />
genom att diskutera om samban<strong>det</strong> mellan<br />
mjölk och CRP kanske kan förklaras av att<br />
mjölk i många studier visat sig ha en positiv<br />
inverkan på kroppen.<br />
Källa: A crosssectional study of food group intake<br />
and Creactive protein among children. MM Qureshi,<br />
MR Singer, & L Moore. Nutrition and Metabolism<br />
2009;6:40. Text: Helena LindmarkMånsson<br />
« AKTUELL FORSKNiNG<br />
DASH-kOST kAN MINSkA RISkeN<br />
FöR HJäRTSvIkT<br />
Att äta DASHkost kan minska risken att drabbas<br />
av hj<strong>är</strong>tsvikt. Detta enligt en ny studie bland nästan<br />
34 000 svenska män mellan 45 och 79 år. Man<br />
undersökte hur ofta männen åt olika livsmedel<br />
och kunde d<strong>är</strong>med ranka matvanorna utifrån hur<br />
väl männens kost stämde överens med DASHkosten.<br />
DASH står för Dietary Approaches to Stop<br />
Hypertension och <strong>är</strong> en kostsammansättning som<br />
visat sig kunna sänka blodtrycket lika mycket som<br />
blodtryckssänkande läkemedel. DASHkosten <strong>är</strong><br />
rik på frukt, grönt och magra mjölkprodukter. Den<br />
nya studien bland svenska män visar på ytterligare<br />
en fördel med DASHkosten. De som ätit mat<br />
som mest liknade DASHkosten löpte 22 procent<br />
mindre risk att drabbas av hj<strong>är</strong>tsvikt.<br />
Hj<strong>är</strong>tsvikt inneb<strong>är</strong> att hj<strong>är</strong>tat inte orkar pumpa<br />
ut tillräckigt med blod i kroppen för att kunna syresätta<br />
cellerna. En vanlig orsak till hj<strong>är</strong>tsvikt <strong>är</strong> att<br />
hj<strong>är</strong>tat försvagats efter en lång tids högt blodtryck.<br />
Källa: Levitan EB et al. 2009 Relation of consistency with the<br />
Dietary Approaches to Stop Hypertension diet and incidence of<br />
heart failure in men aged 45 to 79 years. Am J Cardiol 104:1416<br />
1420. Text: Maja Nordström<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Mer att läsa om DASH-kosten samt<br />
tips på recept finns i Faktabank/<br />
Speciella koster/DASH<br />
MJöLkpRODUkT MINSkADe MARköReR<br />
FöR INFLAMMATION OcH FRIA<br />
SyReRADIkALeR<br />
En mjölkbaserad dryck gav minskade nivåer av<br />
flera markörer för inflammation och oxidativ stress,<br />
vilket inte kontrollkosten bestående av sojadryck<br />
gjorde.<br />
Ökade nivåer av markörer för inflammation<br />
och oxidativ stress (även kallat fria syreradikaler)<br />
i kroppen <strong>är</strong> inte bra. Dessa ämnen ökar risken<br />
för till exempel diabetes och hj<strong>är</strong>tk<strong>är</strong>lsjukdom.<br />
Markörerna som mättes var bland annat MDA,<br />
8isoPGF α , TNF α och IL6.<br />
2<br />
Studien utfördes på amerikanska kvinnor och<br />
män med övervikt och fetma. Forskarna tror att<br />
ämnen i mjölken, såsom kalcium och vissa aminosyror,<br />
genom sin effekt på processer inne i cellerna<br />
ligger bakom de observerade effekterna.<br />
Källa: Effects of dairy compared with soy on oxidative and<br />
inflammatory stress in overweight and obese subjects. MB Zemel,<br />
X Sun, T Sobhani och B Wilson. American Journal of Clinical<br />
Nutrition 2010;91:1622. Text: Annika Smedman
»<br />
Clara Lidström<br />
BLOGGARE PÅ VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD UNDERBARACLARA.WEBBLOGG.SE<br />
En mjölkoholists<br />
bekännelser<br />
N<strong>är</strong> jag blev tillfrågad att skriva en krönika för<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln fick jag veta att den inte behövde handla<br />
om just mjölk. Vilken besvikelse! N<strong>är</strong> jag för en gångs<br />
skull får chansen att skriva om <strong>det</strong> bästa jag vet <strong>–</strong> ja då<br />
behöver jag inte. Men jag tänker skriva om mjölk i alla<br />
fall. För vår relation <strong>är</strong> en passionerad k<strong>är</strong>lekshistoria.<br />
Sedan jag var mycket liten, har mjölk varit favoriten.<br />
Först ur mammas bröst och d<strong>är</strong>efter mjölkpaketet.<br />
Ibland har jag druckit mindre, ibland mer. Men n<strong>är</strong><br />
jag varit som mest besatt har jag utan problem slukat<br />
tio liter i veckan. Inte undra på att jag fått smeknamnet<br />
kalven.<br />
Jag tror inte att <strong>det</strong> finns något tillfälle då mjölk<br />
inte passar. Jag dricker den till saltlakrits, chips och<br />
marängsviss. Jag dricker den framför teven, i badkaret<br />
och efter träningen. <strong>Mjölk</strong> <strong>är</strong> så gott n<strong>är</strong> man <strong>är</strong> törstig<br />
och n<strong>är</strong> man kryddat maten för starkt. N<strong>är</strong> man svettas<br />
på en högsommardag och fryser mitt i vintern. Det<br />
finns inget bra tillfälle som inte mjölk kan göra ännu<br />
bättre. Mina vänner hånar mig för den inställningen.<br />
Kan du inte bara bli vuxen och dricka kaffe istället.<br />
Eller varför inte champagne? Men deras ord biter inte<br />
på mig och senaste födelsedagen fick jag en tröja med<br />
trycket ”<strong>Mjölk</strong> byggde denna vackra kropp”. Och <strong>det</strong><br />
<strong>är</strong> ju rena rama sanningen.<br />
För några år sedan backpackade jag i Indien. Man<br />
kan tycka att i lan<strong>det</strong> d<strong>är</strong> kor <strong>är</strong> heliga borde mjölken<br />
flöda rikligt, men <strong>det</strong> <strong>är</strong> precis tv<strong>är</strong>tom. Jag fick inte<br />
tag i duglig mjölk på flera månader och i hettan framträdde<br />
immiga mjölkglas som hallucinationer. Efter<br />
ett halvår tog dock lidan<strong>det</strong> slut. Under flygresan till<br />
Sverige kom jag över femton små förpackningar kaffemjölk<br />
som jag girigt sög i mig utan att låta fästmannen<br />
smaka. Min mamma sms:ade och frågade vad jag<br />
ville ha för god svensk mat n<strong>är</strong> jag kom hem?<br />
<strong>–</strong> Strunt i <strong>det</strong>, svarade jag, har du någon mjölk<br />
eller? Och visst, jag fick<br />
mjölk som välkomstgåva.<br />
Som tack fick mamma<br />
vägglöss.<br />
N<strong>är</strong> jag gifte mig serverades<br />
<strong>det</strong>, helt enligt<br />
mina önskemål mjölk till<br />
maten. Det blev succé.<br />
Men ganska tidigt i äktenskapet<br />
förstod min make<br />
att drickan<strong>det</strong> hade gått<br />
överstyr <strong>–</strong> snart skulle vi<br />
vara utblottade. En motbok<br />
infördes och min ranson<br />
blev en liter mjölk om<br />
dagen. Samtidigt föreslog<br />
han att vi skulle investera<br />
i en ko. Den kostnaden<br />
skulle ju betala sig flera<br />
gånger om. Kanske redan<br />
efter en vecka med tanke<br />
på min törst.<br />
I höstas firade vi vår bröllopsdag med ett besök på<br />
stans flottaste restaurang. En flådig fyrarättersmiddag<br />
var beställd till en kostnad av en hel månadshyra.<br />
På bor<strong>det</strong> låg fler bestick än man kan räkna och en<br />
snofsig servitör passade upp.<br />
<strong>–</strong> Vad vill ni dricka? sade han och sträckte fram<br />
vinlistan.<br />
<strong>–</strong> Finns <strong>det</strong> mjölk? frågade jag utan en sekunds<br />
tvekan. Min man skämdes men servitören rörde inte<br />
en min. Snart kom han in med en halvliters ölsejdel<br />
till brädden fylld med skummande mjölk. Det blev<br />
en storstilad fest och än en gång fick jag bekräftat vad<br />
jag redan visste; <strong>det</strong> finns inget bra tillfälle som inte<br />
mjölk kan göra ännu bättre.<br />
mjölkspegeln 1/2010 9
Hallå d<strong>är</strong>...<br />
Pia Lindeskog<br />
Ny chef för avdelningen Levnadsvanor och livsmiljö<br />
på Folkhälsoinstitutet<br />
Vilket <strong>är</strong><br />
Folkhälsoinstitutets<br />
uppdrag?<br />
vi har tre grunduppgifter,<br />
nämligen att följa<br />
upp den nationella<br />
folkhälsopolitiken,<br />
att vara ett nationellt<br />
kunskapscentrum för<br />
effektiva metoder och strategier för folkhälsa<br />
samt att bedriva tillsyn inom alkohol-,<br />
narkotika- och tobaksområdena.<br />
Vad gör ni på avdelningen Levnadsvanor<br />
och livsmiljö?<br />
vi har verksamhet inom matvanor, fysisk<br />
aktivitet, hälsosam hälso- och sjukvård<br />
samt sexualitet och reproduktiv hälsa. vårt<br />
uppdrag <strong>är</strong> att arbeta både med metoder<br />
och strategier samt med uppföljning och<br />
ut v<strong>är</strong>de ring. vi utvecklar och producerar<br />
sedan kunskapssammanställningar, som<br />
kommuner och landsting provar och genomför.<br />
eftersom <strong>det</strong> <strong>är</strong> ett så brett uppdrag samverkar<br />
vi med en rad andra aktörer.<br />
Kan du ge något konkret exempel på ert<br />
arbete?<br />
I samarbete med boverket och flera andra<br />
tittar vi på hur faktorer som påverkar hälsa<br />
kan beaktas i boendemiljön. vi har tagit<br />
fram en checklista som kan användas n<strong>är</strong><br />
nya bostadsområden planeras eller gamla<br />
ska rustas upp.<br />
Vilka tror du <strong>är</strong> de viktigaste utmaningarna<br />
i ert arbete?<br />
Att inte se folkhälsa som individens ansvar.<br />
våra folkhälsoproblem <strong>är</strong> ju snarare strukturella<br />
än individuella. Folkhälsa handlar<br />
mer om att skapa ett samhälle som främjar<br />
goda hälsovanor. I <strong>det</strong>ta arbete <strong>är</strong> barnomsorg,<br />
skolor och hälso- och sjukvård självklara<br />
arenor. Det <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för viktigt att beslutsfattare<br />
förstår vilket viktigt arbete dessa<br />
yrkesgrupper gör och ger dem förutsättningar<br />
för att arbeta med folkhälsa.<br />
Text: kerstin Wikmar<br />
10 mjölkspegeln 1/2010<br />
Vilse<br />
i m<strong>är</strong>kningsdjungeln?<br />
Nyckelhålet, Krav, <strong>Svensk</strong>t<br />
Sigill, Äkta vara, GDA,<br />
Svanen, Svalan…<br />
Våra livsmedelsförpackningar<br />
pryds idag av en hel<br />
uppsjö av m<strong>är</strong>kningar och<br />
symboler.<br />
Men vad står de olika<br />
symbolerna för och hur kan<br />
de hjälpa oss konsumenter?<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln gör en<br />
djupdykning bland några<br />
av de viktigaste symbolerna<br />
för framför allt<br />
mejeriprodukter.<br />
Text Pia Runfors<br />
Det finns en lång rad olika typer av<br />
m<strong>är</strong>kningar på alla slags varor <strong>–</strong> också<br />
livsmedel. Så många att de lätt skapar<br />
förvirring hos de allra flesta av oss.<br />
Förutom den EU-obligatoriska m<strong>är</strong>kningen<br />
som anger bland annat innehåll,<br />
vikt och bäst-före-datum finns ytterligare<br />
ett antal m<strong>är</strong>kningar.<br />
Vissa anger om själva förpackningen<br />
<strong>är</strong> återvinningsbar, andra om varan <strong>är</strong><br />
producerad under bra arbets- och levnadsvillkor.<br />
Ytterligare ett stort antal<br />
symboler anger om varan <strong>är</strong> hälsosam,<br />
ekologiskt odlad eller om den <strong>är</strong> tillverkad<br />
i Sverige.<br />
Tanken med m<strong>är</strong>kningen <strong>är</strong> oftast<br />
god. Den har i regel tillkommit för att ge<br />
information och hjälpa konsumenterna<br />
att välja bland alla produkter. Till exempel<br />
kan de vara till hjälp om du söker en<br />
mager produkt, om du vill vara säker på<br />
att varan <strong>är</strong> ekologiskt framställd eller att<br />
den <strong>är</strong> producerad i Sverige.<br />
kONkURReNSMeDeL<br />
Men i konkurrensen mellan olika varor<br />
kan symbolerna också användas för att<br />
framhäva en vara och för att <strong>–</strong> mer eller<br />
mindre felaktigt <strong>–</strong> st<strong>är</strong>ka varans trov<strong>är</strong>dighet.<br />
Kriterierna för vissa m<strong>är</strong>kningar<br />
kan också vara snäva, vilket inneb<strong>är</strong> att<br />
de inte ger en bra helhetsbild.<br />
Med andra ord gäller <strong>det</strong> att vara vaksam<br />
n<strong>är</strong> man granskar en livsmedelsförpackning,<br />
och veta vad de olika symbolerna<br />
står för och hur de <strong>är</strong> relevanta för dig.<br />
<strong>–</strong> Det <strong>är</strong> inte lätt att vara konsument.<br />
Jag tror <strong>det</strong> <strong>är</strong> viktigt att se symbolerna<br />
som en vägledning. Sedan måste var och<br />
en göra en egen bedömning, bland annat<br />
genom att läsa innehållsförteckningen,<br />
säger Maja Nordström, sakkunnig i<br />
nutritionsfrågor på <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>.<br />
I djungeln av symboler <strong>är</strong> <strong>det</strong> bara ett<br />
fåtal som <strong>är</strong> intressanta för mejeriprodukter:<br />
Krav, <strong>Svensk</strong>t Sigill, Nyckelhålet och<br />
Äkta vara. Alla dessa m<strong>är</strong>kningar har en<br />
viktig funktion, men de har också sina<br />
svagheter.
FOTO JOHNeR<br />
FYRA MäRKNiNGAR<br />
« SYMBOLiSKT<br />
Nyckelhålet togs fram av Livsmedelsverket 1989 för<br />
att göra <strong>det</strong> enklare för konsumenten att välja hälsosam<br />
mat i butiken. Nyckelhålsm<strong>är</strong>kta livsmedel <strong>är</strong> magrare<br />
och innehåller mindre socker och salt. Dessutom innehåller<br />
de mer fibrer än andra livsmedel av samma typ.<br />
De mejeriprodukter som <strong>är</strong> nyckelhålsm<strong>är</strong>kta <strong>är</strong> lättprodukter<br />
som innehåller mindre fett, socker och salt än motsvarande<br />
produkter som inte får nyckelhålsm<strong>är</strong>kas. en del<br />
nyckel håls m<strong>är</strong>kta produkter innehåller dock fler tillsatser än<br />
de om<strong>är</strong>kta. N<strong>är</strong> man minskar på <strong>det</strong> naturliga fettet, sockret<br />
och saltet försvinner nämligen en del av smaken och då tillsätter<br />
en del tillverkare arom- och stabiliseringsämnen.<br />
KRAV <strong>är</strong> <strong>det</strong> svenska miljöm<strong>är</strong>ket för mat. Det bildades<br />
1985 för att skapa en trov<strong>är</strong>dig m<strong>är</strong>kning<br />
av ekologiska livsmedel. Syftet <strong>är</strong> att förenkla för konsumenter<br />
att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp.<br />
kRAv drivs av en ekonomisk förening. M<strong>är</strong>ket garanterar<br />
att maten <strong>är</strong> producerad utan konstgödning och kemiska<br />
bekämpningsmedel. För mjölk inneb<strong>är</strong> kravm<strong>är</strong>ket att<br />
djuren levt på en ekologisk bondgård, d<strong>är</strong> de fått gå ute<br />
mycket och bara ätit foder som odlats utan konstgödsel och<br />
bekämpningsmedel.<br />
D<strong>är</strong>emot finns inte transporter med i bedömningen. en<br />
tomat från Holland kan vara kRAv-m<strong>är</strong>kt för att den har<br />
odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel, men<br />
sedan har den transporterats från Holland.<br />
<strong>Svensk</strong>t sigill <strong>är</strong> idag Sveriges bredaste kvalitetsm<strong>är</strong>kning<br />
på mat och blommor. Bakom m<strong>är</strong>kningen<br />
står Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och den främjar<br />
svenskt lantbruk. Om en vara <strong>är</strong> m<strong>är</strong>kt med <strong>Svensk</strong>t sigill<br />
kan du vara säker på att den kommer från en svensk gård<br />
och att transporten <strong>är</strong> kortare än för varor från utlan<strong>det</strong>.<br />
varorna <strong>är</strong> alltid granskade av oberoende kontrollföretag.<br />
M<strong>är</strong>ket <strong>är</strong> dock inte helt ekologiskt utan accepterar en<br />
viss användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.<br />
Reglerna för djuromsorg <strong>är</strong> inte heller lika hårda som kRAvs.<br />
Äkta vara <strong>är</strong> nytt och har tagits fram av en liten<br />
grupp engagerade konsumenter, som vill underlätta<br />
för de konsumenter som söker livsmedel fria från tillsatser.<br />
M<strong>är</strong>kningen går i samma anda som boken ”Den<br />
hemlige kocken”, som vill stoppa matfusket. Man vill också<br />
gynna producenter som framställer livsmedel med traditionellt<br />
innehåll och bidra till en allmän tillsatssanering av<br />
livsmedelssortimentet.<br />
Det nya m<strong>är</strong>ket finns inte på några enskilda varor utan<br />
pryder istället hyllkanten i aff<strong>är</strong>en. än så länge hittar du<br />
bara m<strong>är</strong>kningen på city Gross.<br />
M<strong>är</strong>kningen slår dock lite felaktigt mot mjölkprodukter<br />
eftersom mellan-, lätt- och minimjölk inte får m<strong>är</strong>kas med<br />
äkta vara-symbolen då de har berikats med D-vitamin.<br />
berikningen av D-vitamin <strong>är</strong> dock lagstadgad så <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
inget som går att ändra på.<br />
mjölkspegeln 1/2010 11
12 mjölkspegeln 1/2010
Lek, mat och hälsa<br />
på schemat<br />
Vilken lycka att leka häst på rymmen. Galoppera över skolgården så att snön<br />
sprätter över klasskompisarna, och samtidigt ha ett eget stall n<strong>är</strong> andan faller<br />
på att bli borstad. D<strong>är</strong> sitter dagens självutnämnda hästskötare på knä och skottar<br />
gödsel i form av fluffiga, virvlande snöflingor. Kastar några låtsaskorvar i<br />
ansiktet på varandra innan de också plötsligt förvandlas till spralliga hästar.<br />
Text Amelie Cardell Foto: Caroline Eriksson<br />
><br />
mjölkspegeln 1/2010 13
»Istället för att skälla på<br />
dem som <strong>är</strong> stimmiga och<br />
stökiga kan man föreslå ett<br />
matteuppdrag utomhus.«<br />
Som en del i ett nytt hälsofrämjande projekt<br />
har Sjökarbyskolan i Åkersberga, norr<br />
om Stockholm, satsat ännu mer på sin redan<br />
fina utemiljö. En lördag i höstas samlades<br />
ett 50-tal mammor och pappor, personal och<br />
elever för att bygga en motorikbana och ett<br />
enkelt stall av trä och rep. L<strong>är</strong>arna har under<br />
resans gång förkovrat sig i utepedagogik.<br />
Förråden har fyllts på med spännande lek- och<br />
idrottsmaterial.<br />
Bakom <strong>det</strong> unika hälsoprojektet står<br />
Anna-Karin Jälminger på institutionen för<br />
Folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.<br />
Hennes mål <strong>är</strong> att hälsofrågorna ska gå som<br />
en röd tråd genom elevernas skolgång. Det<br />
handlar om allt från goda mat- och motionsvanor<br />
till att st<strong>är</strong>ka elevernas självkänsla.<br />
pLANeRING OcH SAMARbeTe<br />
För att <strong>det</strong> ska fungera krävs planering och<br />
samarbete mellan de olika personalkategorierna<br />
på skolan. Anna-Karin Jälminger valde<br />
att sjösätta projektet i Österåkers kommun,<br />
som sedan tidigare visat framfötterna i hälsofrågor.<br />
De har dessutom en prisbelönt kostchef<br />
och elever som <strong>är</strong> nöjda med skolmaten, enligt<br />
olika enkätundersökningar. Hälften av kommunens<br />
18 grundskolor nappade på möjligheten<br />
att medverka.<br />
Sjökarbyskolan började med att fråga elever,<br />
personal och föräldrar hur de tyckte att<br />
<strong>det</strong> befintliga hälsoarbetet kunde förbättras.<br />
Responsen var väldigt positiv och uppslagen<br />
många.<br />
Skolorna som deltar i Österåkerprojektet<br />
har bildat ett nätverk som träffas en gång i<br />
månaden för att utbyta idéer. D<strong>är</strong>emellan ordnas<br />
gemensamma studiedagar för personalen.<br />
En uppskattad föreläsning var den om livskva-<br />
14 mjölkspegeln 1/2010<br />
Meja Nyström, årskurs 2,<br />
tycker om sin skolmat.<br />
litet <strong>–</strong> med inriktning på hur man st<strong>är</strong>ker sina<br />
positiva tankar, sin självkänsla. En annan var<br />
den om lösningsinriktad pedagogik, som till<br />
exempel kan användas i kapprummet.<br />
beRöM bäTTRe äN GNäLL<br />
<strong>–</strong> Jag kan välja att berömma de 20 barn som<br />
har hängt upp sina jackor, istället för att gnälla<br />
om att tre plagg ligger på golvet, förklarar<br />
rektor Ami Josefsson. Resultatet blir minst<br />
lika bra och alla inblandade mår bättre.<br />
<strong>–</strong> Istället för att skälla på dem som <strong>är</strong> stimmiga<br />
och stökiga kan man föreslå ett matteuppdrag<br />
utomhus, tillägger Sofie Persson.<br />
Sofie <strong>är</strong> l<strong>är</strong>are i en s<strong>är</strong>skoleklass på<br />
Sjökarbyskolan och utbildningsledare i skolans<br />
hälsoteam, som består av rektor, köks-<br />
Till vänster:<br />
Tilde Boström och Tine Westmoreland<br />
leker i <strong>det</strong> nybyggda stallet,<br />
som fått många, inte minst tjejer,<br />
att springa dubbelt så mycket på<br />
rasterna.<br />
Varje klass har fått en tusenlapp<br />
för att fylla på uteförråden med<br />
leksaker.<br />
chef, ämnesl<strong>är</strong>are och idrottsl<strong>är</strong>are samt fritidspersonal.<br />
I sitt klassrum har hon byggt<br />
upp en liten aff<strong>är</strong> tillsammans med barnen.<br />
Smör och mjölkpaket och andra matförpackningar<br />
har fyllts med sand, vatten eller trä<br />
för att viktmässigt någorlunda stämma med<br />
originalet.<br />
<strong>–</strong> Vi hade jättekul n<strong>är</strong> vi hämtade i hinkar,<br />
öste, vägde, mätte och räknade. Numera<br />
används aff<strong>är</strong>en av flera klasser på skolan, i<br />
både matte, svenska och hemkunskap, berättar<br />
Sofie Persson.<br />
Det kan handla om att läsa recept och<br />
skriva handlingslistor. Ha en hundralappskopia<br />
i plånboken och komma underfund med<br />
vad den räcker till. Lämna rätt växel. Jämföra<br />
kostnader för f<strong>är</strong>digrätter och egenlagad mat.<br />
L<strong>är</strong>a sig vilken mat kroppen mår bäst av.<br />
Träna på sociala kontakter.<br />
<strong>–</strong> I aff<strong>är</strong>en liksom vid all annan verksamhet<br />
på skolan försöker vi arbeta med att st<strong>är</strong>ka<br />
självkänslan, förklarar Sofie Persson. All<br />
vetenskap visar ju att om vi tror på barnen så<br />
presterar de också bättre.<br />
Idén om den lilla aff<strong>är</strong>en har redan spritt<br />
sig runt om i lan<strong>det</strong>, flera skolor har kommit<br />
på studiebesök och Sofie Persson har blivit<br />
ombedd att hjälpa några att komma igång.<br />
Nyligen var den ideella organisationen<br />
Friends på Sjökarbyskolan för att spela teater<br />
om mobbning. Kamratstödjare har införts<br />
och platser som elever klassat som otrygga har<br />
åtg<strong>är</strong>dats.<br />
I personalens vidareutbildningar har <strong>det</strong><br />
betonats hur viktiga de <strong>är</strong> som förebilder.<br />
<strong>–</strong> Det gäller i allt. Från hur vi förhåller oss<br />
till andra, till hur vi pratar och beter oss kring<br />
mat, säger Sofie Persson.<br />
Nyttigare mat och mellanmål har länge<br />
varit en devis i kommunen. En f<strong>är</strong>sk sammanställning<br />
av elevernas hälsa visar att vikt<br />
och välbefinnande har förbättrats sedan sist.<br />
Sjökarbyskolan har eget tillagningskök och<br />
ett frestande salladsbord.<br />
<strong>–</strong> Vi har jättegod mat, men fortfarande<br />
finns <strong>det</strong> lite att peta i, tycker Sofie Persson<br />
som efterfrågar mer renodlade produkter.<br />
Hellre riktigt smör än lättmargarin och<br />
sedan skulle vi vilja servera både lätt- och<br />
mellanmjölk.
SJöKARBYSKOLAN<br />
ÅKERSBERGA<br />
• 350 elever i åk 1<strong>–</strong>5 varav tre s<strong>är</strong>skoleklasser<br />
• Arbetar aktivt med att alla<br />
elever ska komma till matsalen<br />
varje dag.<br />
• Serverar alltid två lagade rätter,<br />
hårt och grovt mjukt bröd, lättmargarin<br />
och vatten/lättmjölk<br />
som dryck<br />
• Arbetar med en stressfri miljö<br />
och fasta lunchtider så att alla<br />
har möjlighet att sitta ner i<br />
minst 20 minuter.<br />
• Treorna lagar eget mellis på<br />
fritids.<br />
• Aldrig eller mycket sällan söta<br />
livsmedel.<br />
• På hemkunskapen prioriteras<br />
praktiska kunskaper för att<br />
kunna köpa och laga nyttig mat.<br />
• Skolan har en handlingsplan för<br />
hur elever med övervikt, ätstörningar<br />
och överträning ska tas<br />
omhand.<br />
<strong>–</strong> Jag dricker upp för att bli mättare och orka leka längre i snödrivorna, säger Simon Näsholm, årskurs 4. Han<br />
älskar att vara utomhus och ber ofta att få använda den nya mattebanan på skolgården.<br />
En lyckad hälsoinsats <strong>är</strong> försöket med att treorna<br />
gör eget mellanmål. Förutom att <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
mycket billigare, så tycker eleverna att <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
mycket godare och mysigare i fritidslokalen<br />
än i matsalen. På ett rullande schema hjälps<br />
de åt att laga och plocka fram dagens mellis.<br />
Fritidsledaren Pontus Lindén, som också <strong>är</strong><br />
kockutbildad, går igenom önskemålen på<br />
listan.<br />
LäRT SIG MASSOR<br />
<strong>–</strong> Visst önskar de något onyttigt ibland, men<br />
de har l<strong>är</strong>t sig massor på den h<strong>är</strong> korta tiden.<br />
Nu kan de till exempel röra ihop en havregrynsgröt,<br />
men vi ägnar oss inte åt att rulla<br />
chokladbollar.<br />
Skolans aktiva föräldraförening har också<br />
bidragit till att <strong>det</strong> numera finns en öppen<br />
fritidsverksamhet för fyror och femmor med<br />
billigt och nyttigt mellanmål.<br />
Sofie Persson kan egentligen bara komma<br />
på en sak i hälsoarbetet som hittills inte fungerat<br />
enligt planerna, och <strong>det</strong> gäller trafiken.<br />
<strong>–</strong> Vi flyttade avlämningsplatsen en bit bort<br />
från skolan för att alla skulle få lite gratis<br />
motion. Tyv<strong>är</strong>r slutade <strong>det</strong> med att många<br />
grundskolebarn kom för sent. Idén <strong>är</strong> fortfarande<br />
bra, vi måste bara komma på hur vi ska<br />
få <strong>det</strong> att funka. Vi vill inte att föräldrarna<br />
skjutsar sina barn ända fram till skolan i den<br />
utsträckning som sker idag.<br />
mjölkspegeln 1/2010 15
vitamin D finns i fet fisk och mager mjölk, och bildas i huden med<br />
hjälp av solen. De flesta får i sig för lite vitamin D.<br />
Mycket forskning pågår om vitamin D och dess funktioner i<br />
kroppen. Utöver betydelsen för benhälsa finns en rad intressanta<br />
skyddande funktioner föreslagna, såsom mot diabetes typ 1, vissa<br />
cancerformer, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.<br />
Text: Annika Smedman<br />
Vitamin D <strong>är</strong> ett fettlösligt vitamin som finns<br />
i fet fisk, skaldjur, magra mjölkprodukter och<br />
matfett. Vitamin D deltar som ett hormon i<br />
regleringen av kalcium- och fosfatnivåerna i<br />
blo<strong>det</strong>, som i sin tur behövs för mineralisering<br />
av skelett och tänder. Spädbarns behov av vitamin<br />
D täcks sällan med maten. De ska d<strong>är</strong>för<br />
få vitamin D-droppar från 4 veckors till 2 års<br />
ålder. Enligt Livsmedelsverket äter barn mellan<br />
4 och 11 år 4,6<strong>–</strong>6 μg, kvinnor 4,9 μg och män<br />
6,2 μg vitamin D per dag (Riksmaten Barn<br />
2004 och Riksmaten 1997<strong>–</strong>98). Både barn och<br />
vuxna äter alltså för lite vitamin D.<br />
I de senaste svenska och nordiska n<strong>är</strong>ingsrekommendationerna<br />
höjdes rekommendationen<br />
för vitamin D. Bakgrunden var bland annat<br />
nya rön om vilket intag som behövs för att<br />
16 mjölkspegeln 1/2010<br />
bibehålla tillräckliga vitaminnivåer i kroppen<br />
under vinterhalvåret. Mycket talar dock för en<br />
ytterligare höjning i de nya Nordiska rekommendationerna<br />
som kommer 2012.<br />
I Sverige har vi berikat magra mjölkprodukter<br />
med vitamin D under lång tid, och sedan<br />
2007 <strong>är</strong> <strong>det</strong> ett lagkrav att berika mjölk med<br />
1,5 % fett eller mindre med vitamin D. Den<br />
berikade mjölken innehåller 0,38 μg vitamin<br />
D3 per 100 gram. Standardmjölk (3 % fett)<br />
berikas inte, men innehåller naturligt 0,02 μg<br />
vitamin D per 100 gram.<br />
SOLeNS beTyDeLSe<br />
FöR vITAMIN D-STATUS<br />
Vitamin D bildas i huden av solens ultravioletta<br />
B-(UVB)-strålar.<br />
ViTAMiN D-FAKTA<br />
• vitamin D <strong>är</strong> ett samlingsnamn för<br />
flera substanser. De vanligaste formerna<br />
<strong>är</strong> vitamin D2 och D3. De kan<br />
bildas i huden med hjälp av solens<br />
ultravioletta b (Uvb)-strålar.<br />
• Det <strong>är</strong> vanligt att man äter för lite<br />
vitamin D på många håll i v<strong>är</strong>lden.<br />
• Låg vitamin D-status ökar, och tillräckligt<br />
intag minskar risken för<br />
flera olika sjukdomar.<br />
• Mycket ny forskning kring vitamin D<br />
och dess effekter pågår.<br />
• berikade mjölkprodukter <strong>är</strong> en av<br />
de viktigaste källorna för svenskars<br />
vitamin D-intag idag.<br />
• Mycket tyder på att rekommendationer<br />
i Sverige och v<strong>är</strong>lden över kommer<br />
att höjas.<br />
Vitamin D har många<br />
positiva effekter på hälsan<br />
FOTO JOHNeR<br />
För en ljushyad person räcker <strong>det</strong> att exponera<br />
30 % av kroppens hud för sol i 10<strong>–</strong>15 minuter<br />
per dag under maj<strong>–</strong>september för att tillgodose<br />
dagsbehovet av vitamin D vid våra breddgrader.<br />
Mörkhyade personer har sämre förmåga att<br />
bilda vitamin D i huden, och kan behöva vistas<br />
upp till tio gånger längre i solen för att bilda<br />
samma mängd. Förmågan att bilda vitamin D<br />
i huden <strong>är</strong> även lägre hos äldre. Solarium leder<br />
inte till bildning av vitamin D, eftersom <strong>det</strong><br />
d<strong>är</strong> finns mest UVA-strålning.<br />
vITAMIN D-bRIST<br />
Brist på vitamin D hos barn leder till rakitis,<br />
engelska sjukan. Hos vuxna leder <strong>det</strong> till osteomalaci<br />
(benuppmjukning). Båda sjukdomarna<br />
beror på dålig inlagring av kalcium och fosfat<br />
i benvävnaden. Hos barn ger <strong>det</strong> även negativ<br />
påverkan på tänderna. Brist på vitamin D<br />
kan även ge rubbningar av kalciumbalansen i<br />
mjukvävnader, som kan leda till bland annat<br />
kramper. Personer som riskerar brist <strong>är</strong> till<br />
exempel äldre, de som bor i solfattiga områden<br />
(exempelvis Norden), mörkhyade, personer<br />
med heltäckande klädsel och de som inte äter<br />
berikade mjölkprodukter.
FUNkTIONeR UTöveR beNHäLSA<br />
Utöver sin betydelse för benhälsan har vitamin<br />
D många olika intressanta egenskaper i<br />
kroppen. Vitamin D har troligen funktioner<br />
i många olika vävnader i kroppen. Detta har<br />
framkommit sedan man på senare år hittat<br />
både receptorer för vitamin D och enzymer för<br />
omsättning av vitamin D i ett flertal vävnader<br />
och celltyper.<br />
Vävnader d<strong>är</strong> vitamin D tros ha betydelse<br />
<strong>är</strong> till exempel skelettmuskel, blodk<strong>är</strong>l, vita<br />
blodkroppar, hud, tjocktarm, hypofys, hj<strong>är</strong>ta,<br />
hj<strong>är</strong>na, äggstockar, bröst och prostata.<br />
Mycket forskning pågår kring vitamin D och<br />
resultat har visat att vitamin D har en skyddande<br />
roll vid utveckling av till exempel diabetes<br />
typ 1, högt blodtryck, hj<strong>är</strong>tk<strong>är</strong>lsjukdom, vissa<br />
cancerformer, astma, autoimmuna sjukdomar<br />
och infektionssjukdomar.<br />
MJöLkeNS ROLL FöR vITAMIN D-STATUS<br />
OcH HäLSA I SveRIGe<br />
<strong>Mjölk</strong> som berikats med vitamin D <strong>är</strong> en av de<br />
viktigare källorna för vitamin D i Sverige. 25 %<br />
av <strong>det</strong> vitamin D som femteklassare äter kommer<br />
från berikade mjölkprodukter (Riksmaten<br />
Barn 2003). Motsvarande siffra för vuxna <strong>är</strong><br />
15 % (Riksmaten 1997<strong>–</strong>98).<br />
Att vitamin D finns tillsammans med just<br />
mjölkprotein och kalcium gynnar benbildningen<br />
extra mycket.<br />
REKOMMENDATiONER<br />
• ●Nordiska n<strong>är</strong>ingsrekommendationer<br />
2004 för vitamin D, mikrogram per dag.<br />
6 månader<strong>–</strong>2 år 10 μg<br />
2<strong>–</strong>60 år 7,5 μg<br />
60 år och äldre 10 μg<br />
Källor<br />
Abrahamsson L m fl. Kapitel 12: Vitaminer. N<strong>är</strong>ingsl<strong>är</strong>a för<br />
högskolan. 2006.<br />
Livsmedelsverket. www.slv.se. Frågor och svar om<br />
Dvitamin. 2009.<br />
Brannon PM m fl. Overview of the conference ”Vitamin D<br />
and Health in the 21st Century: an Update”. Am J Clin Nutr<br />
2008;88:483S490S.<br />
Holick MF, Chen TC. Vitamin D deficiency: a worldwide<br />
problem with health consequences. Am J Clin Nutr<br />
2008;87:1080S6S.<br />
Hughes DA, Norton R. Vitamin D and respiratory health.<br />
Clin Exp Immunol 2009;158:205.<br />
Wang TJ m fl. Vitamin D deficiency and risk of cardiovascular<br />
disease. Circulation 2008;117:50311.<br />
Bäck O. Ökande kunskap om Dvitamin och immunsystemet.<br />
Nordisk nutrition 2009;1:1719.<br />
Hypponen E m fl. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes:<br />
a birthcohort study. Lancet 2001;358:15003.<br />
Bonjour JP m fl. Inhibition of bone turnover by milk intake in<br />
postmenopausal women. Br J Nutr 2008;100:86674.<br />
Mer än 100 smaker i smör<br />
Smör har mer än 100 naturliga smakämnen. Hallon, persika<br />
och kokos <strong>är</strong> några av aromerna, men smörkola <strong>är</strong> den<br />
som dominerar och sätter karakt<strong>är</strong>en på smöret. <strong>Svensk</strong><br />
<strong>Mjölk</strong> har skapat en ny webbplats med allt du vill veta om<br />
smör och lite till, www.smorframjan<strong>det</strong>.se.<br />
<strong>–</strong> Smör smälter i muntemperatur, <strong>det</strong> <strong>är</strong> en del av njutningen.<br />
Annat fett, som inte smälter i munnen, smakar inte<br />
och b<strong>är</strong> inte heller fram andra smaker. Jämför smak och<br />
munkänsla mellan fin choklad och blockchoklad, eller mellan<br />
aromsmör gjort på smör och annat matfett, säger Maja<br />
Smör smakar mums. Nordström, nutritionsexpert på <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>.<br />
Ursprungligen k<strong>är</strong>nades smör och ystades ost framför<br />
allt för att konservera mjölken så att den skulle räcka hela året. Smör var då ett<br />
tecken på rikedom. Uttrycket ”att komma upp sig i smöret” kommer av att <strong>det</strong> gällde<br />
att nå först fram till smörklicken mitt i <strong>det</strong> stora gemensamma grötfatet.<br />
Bra råd om skolmat<br />
når inte alla<br />
Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” har bidragit till bättre luncher, mellanmål<br />
och till och med frukostar. Råden <strong>är</strong> uppskattade men i praktiken har inte<br />
alla elever fått nytta av dem, konstaterar Livsmedelsverket efter en utv<strong>är</strong>dering.<br />
Kostcheferna känner väl till råden, men anser att Livsmedelsverket borde informera<br />
även industrin, så att utbu<strong>det</strong> av lämplig mat blir större. En del av råden<br />
vänder sig till skolledarna, som har inflytande på hur skolmåltiderna utformas.<br />
<strong>–</strong> Undersökningen visar att de sällan känner till råden. Samarbetet mellan skolledarna<br />
och kostcheferna behöver bli bättre, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist<br />
på Livsmedelsverket.<br />
Att råden inte följs fullt ut beror bland annat på att de inte <strong>är</strong> tvingande och att<br />
skolorna inte alltid har tillräcklig produktionskapacitet och serveringskapacitet.<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Läs en sammanfattning av Livsmedelsverkets råd h<strong>är</strong>: Förskola &<br />
Skola/Livsmedelsverkets råd för mat och dryck i förskolan och skolan<br />
Får svenska mjölkkor tillräckligt<br />
med sömn? Eller <strong>är</strong><br />
deras tillvaro lika stressig<br />
som för många nutidsmänniskor,<br />
d<strong>är</strong> sömnproblem kan<br />
kopplas till hälsoproblem?<br />
Denna fråga ska undersökas<br />
i ett nytt forskningsprojekt.<br />
Man vill se om <strong>det</strong> finns<br />
ett samband med sjukdomar,<br />
som juverinflammation,<br />
och energibrist.<br />
Från studier av andra<br />
arter vet forskarna att individer<br />
med sömnbrist gör<br />
av med mer energi än<br />
n<strong>är</strong> de får sova tillräckligt.<br />
Forskarna ska ta reda på om<br />
« NOTERAT<br />
Hur mycket SöMN behöver Rosa?<br />
FOTO JANN LIpkA / SveNSk MJöLk<br />
Även om Rosa inte behöver någon törnrosasömn,<br />
<strong>är</strong> <strong>det</strong> viktigt för djurvälf<strong>är</strong>den att kon får vila i den<br />
utsträckning hon behöver.<br />
nattron <strong>är</strong> tillräckligt god i dagens moderna stallar.<br />
Kornas sömnmönster ska kartläggas genom EEG, mätning av den elektriska<br />
aktiviteten i hj<strong>är</strong>nan, kombinerat med beteendestudier. /Ann Christin Olsson<br />
mjölkspegeln 1/2010 17<br />
zzzzz
OST»<br />
<strong>Svensk</strong>a Ostar<br />
ny bok om<br />
och med ost<br />
Det blir smakstarkt och<br />
nyskapande n<strong>är</strong> den prisade<br />
kocken katja palmdahl<br />
tar sig an våra klassiska<br />
svenska hårdostar: praliner<br />
gjorda av Hushållsost<br />
och mörk choklad, <strong>Svensk</strong><br />
pesto gjord på präst ® , eller<br />
<strong>–</strong> som i receptet Fisk- och<br />
skaldjursgryta <strong>–</strong> den klassiska<br />
aiolin utbytt mot<br />
en smakrik potatiscréme<br />
kryddad med långlagrad<br />
Svecia.<br />
De 31 recepten bygger<br />
på klassikerna Grevé ® ,<br />
Herrgård ® , präst ® ,<br />
Hushållsost och Svecia,<br />
som får sin historia berättad<br />
i boken. H<strong>är</strong> finns<br />
också dryckesförslag och<br />
allmänna tips och fakta<br />
om svensk hårdost. boken<br />
<strong>är</strong> på 72 sidor och framtagen<br />
i samarbete med<br />
Ostfrämjan<strong>det</strong>.<br />
<strong>Svensk</strong>a ostar finns<br />
att beställa på<br />
www.ostframjan<strong>det</strong>.se<br />
Receptet på nästa sida <strong>är</strong><br />
hämtat ur boken <strong>Svensk</strong>a<br />
ostar.<br />
18 mjölkspegeln 1/2010<br />
Svecia <strong>–</strong> ett gastronomiskt<br />
kulturarv<br />
I <strong>det</strong> svenska köket, vars kreativitet rankas högt både utomlands och h<strong>är</strong> hemma, <strong>är</strong> hårdosten<br />
en viktig del i helheten.<br />
Svecia <strong>är</strong> en av de ostar vars historia sträcker sig längst tillbaka i tiden.<br />
Text: Joakim Larsson Foto: Tomas Yeh<br />
För flera hundra år sedan började man tillverka ost i de<br />
svenska hemmen. Syftet var att ta tillvara sommarmjölken<br />
så att den kunde sparas till vinterns måltider, då tillgången<br />
på mat var begränsad. Samtidigt lades också grunden<br />
till den utveckling som lett fram till dagens mångfacetterade<br />
utbud av hårdostar med olika smakprofiler. Den<br />
svenska naturen, vårt klimat, vår mjölk och sättet att ysta<br />
ost samverkar och ger ostarna speciella karakt<strong>är</strong>er som<br />
s<strong>är</strong>skiljer dem från andra länders ostar.<br />
Namnet Svecia skapades 1920 och kommer från latinets<br />
Suecia som betyder Sverige. Svecia blev ett samlingsnamn<br />
för de tidigare landskaps- eller bygdeostarna som<br />
representerar mycket gamla svenska osttraditioner. Tack<br />
vare <strong>det</strong> gemensamma namnet Svecia blev <strong>det</strong> lättare att<br />
handla med landskapsostarna, som av tradition liknade<br />
varandra.<br />
År 1997 blev Svecia den första svenska produkten som<br />
kom på EU:s lista över skyddade matprodukter. Skyd<strong>det</strong><br />
inneb<strong>är</strong> att Svecia endast får tillverkas i Sverige, på svensk<br />
komjölk och enligt sitt svenska originalrecept. Skyd<strong>det</strong><br />
kallas ”Skyddad geografisk beteckning” och finns definierat<br />
i en speciell EU-förordning. Med den utm<strong>är</strong>kelsen<br />
<strong>är</strong> Svecia i läckert sällskap med bland annat Danablu,<br />
Jambon de Bayonne och Bayerisches Bier.<br />
Receptet säger att Svecia ska vara rund, grynpipig och<br />
vaxad. Den har vanligtvis en fetthalt på 28 % och en vikt<br />
på drygt 12 kilo innan den delas. Smaken har en tydlig<br />
syrlighet, gräddighet, karakteristisk sälta och sötma. Med<br />
hög smakstyrka kommer lång eftersmak med distinkt<br />
beska, knaster, höga syror och mineraltoner som känns<br />
behagligt svidande mot gommen. Osten säljs i smakstyrkor<br />
från sex till elva. Lagrad Svecia har mycket karakt<strong>är</strong><br />
och passar både i matlagning och på ostbrickan.<br />
Läs mer om svenska ostar www.ostframjan<strong>det</strong>.se.
En mustig och smakrik gryta d<strong>är</strong> man kan tillsätta de fiskar och skaldjur<br />
man gillar allra mest! Grytan har en bas med tomat, saffran och<br />
mycket rotfrukter. Istället för aioli serveras grytan med en len potatiscrème<br />
smaksatt med lagrad Svecia som ger en fyllig styrka.<br />
Fisk och skaldjursgryta<br />
med len potatiscrème<br />
4 portioner<br />
Grytbas:<br />
1 gul lök, hackad<br />
2 vitlöksklyftor, hackade<br />
1 tsk timjan<br />
1 tsk oregano<br />
1 lagerblad<br />
1 msk olivolja<br />
2 morötter, t<strong>är</strong>nade<br />
100 g rotselleri, t<strong>är</strong>nad<br />
1/2 fänkål, skivad<br />
1/2 g saffran eller 1 tsk curry<br />
1 msk tomatpuré<br />
ev 3 dl vitt vin<br />
400 g krossade tomater<br />
200 g passerade tomater<br />
2 dl kycklingbuljong<br />
1 msk socker<br />
salt, peppar<br />
600 g fiskfilé t ex torsk och lax<br />
200 g skalade räkor<br />
Potatiscrème:<br />
400 g mandelpotatis<br />
1 dl gräddmjölk<br />
25 g smör<br />
50 g riven Svecia, lagrad 24 mån.<br />
(smakstyrka 11)<br />
muskotnöt<br />
salt<br />
1. Fräs lök och örtkryddor i olja. Tillsätt morot, selleri, fänkål,<br />
saffran och tomatpuré. Låt fräsa ytterligare ett par minuter<br />
under omrörning. Slå på vinet som får koka in tills bara lite<br />
vätska återstår.<br />
2. Slå på tomater och buljong och låt grytan sjuda under lock i ca<br />
30 minuter tills rotfrukterna känns mjuka. Smaka av med socker,<br />
salt och peppar.<br />
3. Skala och koka potatisen i saltat vatten. Pressa den genom en<br />
sil. v<strong>är</strong>m mjölken och smöret och vispa ner <strong>det</strong> i potatisen tillsammans<br />
med osten. Smaka av med salt, peppar och muskot.<br />
4. Sk<strong>är</strong> fisken i bitar, krydda med salt och peppar. Lägg ner fisken<br />
i grytan och låt sjuda på svag v<strong>är</strong>me under lock 8<strong>–</strong>10 minuter.<br />
Lägg i räkorna och servera grytan med potatiscrèmen, ett<br />
gott bondbröd och Svecia.<br />
mjölkspegeln 1/2010 19
LäSAR-<br />
PANELEN<br />
Läsarpanelens medlemmar:<br />
V<strong>är</strong>nar om sin<br />
latte i kristider<br />
<strong>Mjölk</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> livsmedel som ger mest n<strong>är</strong>ing<br />
för pengarna. Det anser i alla fall n<strong>är</strong>a<br />
hälften av medlemmarna i <strong>Mjölk</strong>spegelns<br />
läsarpanel, som nu senast fick svara på<br />
frågor om mat och ekonomi. Det näst mest<br />
prisv<strong>är</strong>da livsmedlet sett ur n<strong>är</strong>ingssynpunkt<br />
<strong>är</strong> ägg, enligt panelen.<br />
Det var också tydligt att <strong>det</strong> <strong>är</strong> många<br />
som v<strong>är</strong>nar om mjölk och mjölkprodukter i<br />
kristider. var tredje panelmedlem har förändrat<br />
sina matinköp och matvanor 2009<br />
som en följd av den ekonomiska krisen.<br />
N<strong>är</strong>a hälften av dessa (48 procent) har valt<br />
att minska på sin konsumtion av godis,<br />
snacks och kakor. Nästan lika många (41<br />
procent) har valt att sk<strong>är</strong>a ner på saft, läsk<br />
och juice. Endast 7 procent av de svarande i<br />
Läsarpanelen har av besparingsskäl dragit<br />
ner på sin konsumtion av mjölkprodukter.<br />
<strong>–</strong> Det <strong>är</strong> inte förvånande att mjölk och<br />
mjölkprodukter står sig starkt även i besparingstider.<br />
<strong>Mjölk</strong> <strong>är</strong> ett naturligt och prisv<strong>är</strong>t<br />
livsmedel som innehåller 18 av de 22<br />
n<strong>är</strong>ingsämnen som vi behöver varje dag,<br />
säger kerstin Wikmar, leg dietist och verksamhetsansvarig<br />
på <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>.<br />
Som en följd av sämre ekonomi uppger<br />
också en av tre svarande att de oftare har<br />
med sig egen matlåda till arbetsplatsen,<br />
och ännu fler (36 procent) har dragit ner på<br />
restaurangbesök. D<strong>är</strong>emot vill man inte<br />
avstå från en god fika <strong>–</strong> endast en av tio<br />
uppger att de av ekonomiska skäl köper<br />
f<strong>är</strong>re latte nu.<br />
<strong>Mjölk</strong>spegelns Läsarpanel består av<br />
anställda inom skola och förskola, hälso-<br />
och sjukvårdspersonal, kostchefer, dietister,<br />
kostrådgivare etc. Cirka 800 personer<br />
svarade på enkäten om mat och ekonomi.<br />
20 mjölkspegeln 1/2010
FOTO GeTTy IMAGeS<br />
<strong>Hjälp</strong>, <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
<strong>matdags</strong> igen!<br />
Stress, idétorka vid spisen och matvägrande barn <strong>–</strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
inte alltid lätt att få till familjens måltider. Det m<strong>är</strong>ks inte<br />
minst på bvc d<strong>är</strong> matfrågorna <strong>är</strong> många. Men <strong>det</strong> finns<br />
hjälp att få och ibland <strong>är</strong> den enklare än man tror. Det säger<br />
eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet väst.<br />
Text: Ingela Winstrand<br />
”Ont om tid” <strong>är</strong> ett av<br />
grundproblemen n<strong>är</strong> <strong>det</strong><br />
gäller våra matvanor.<br />
Det <strong>är</strong> lätt att fastna i<br />
f<strong>är</strong>digmat och dåligt<br />
samvete n<strong>är</strong> man hastar<br />
igenom matbutiken på väg hem. Många<br />
missar att bra mat även kan vara enkel, säger<br />
Eleonor Schütt.<br />
<strong>–</strong> Fisk <strong>är</strong> ett bra exempel, den kan man steka<br />
i pannan eller låta puttra i sås i tio minuter och<br />
<strong>det</strong> <strong>är</strong> ju verklig snabbmat. Eller kyckling som<br />
man kokar upp i en enkel tillagad sötsur sås och<br />
serverar med ris och sallad. Lagad mat behöver<br />
inte vara långkok eller krångel.<br />
käNNeR STReSS<br />
Idag överöses vi av recept. Eleonor Schütt tror<br />
att <strong>det</strong> bidrar till att vissa känner stress inför<br />
matlagningen och gör den onödigt upphaussad.<br />
Egentligen räcker <strong>det</strong> med en bra grundläggande<br />
kokbok, menar hon. D<strong>är</strong> kan man<br />
hämta inspiration som räcker långt, och den<br />
<strong>är</strong> en god hjälp om man skriver veckomenyer<br />
<strong>–</strong> ett annat klassiskt tips.<br />
<strong>–</strong> Vet man att <strong>det</strong> blir köttf<strong>är</strong>s på måndag<br />
och fisk på tisdag kan man lätt hitta ett pannbiffrecept<br />
ena dagen och en laxrätt den andra.<br />
Då slipper man den dagliga stressen över middagsmaten.<br />
Kommer man in i den trallen<br />
MATKONSULTEN TiPSAR<br />
• Skriv matlistor Tänk i veckor med exempelvis<br />
köttf<strong>är</strong>s på måndag och fisk på tisdag.<br />
Då hittar man lätt recept och veckomenyerna<br />
kan sparas och återanvändas.<br />
• Få ihop måltidspusslet Utgå från matcirkeln<br />
och lägg pussel med bitar från varje<br />
del. I rätt sällskap kan även f<strong>är</strong>digköttbullar<br />
vara ett helt ok alternativ en jäktig dag.<br />
• Använd en bra grundläggande kokbok<br />
hjälper <strong>det</strong> hela familjesituationen, säger hon.<br />
Eleonor Schütt tycker inte heller att man ska<br />
vara för kategorisk n<strong>är</strong> <strong>det</strong> gäller halvfabrikat.<br />
Med rätt komplement går <strong>det</strong> att få ihop en<br />
riktigt bra måltid om tiden <strong>är</strong> knapp.<br />
<strong>–</strong> Ta f<strong>är</strong>diga köttbullar med pasta, grönsaker,<br />
en knäckebrödsmacka och ett glas mjölk, vad<br />
<strong>är</strong> <strong>det</strong> för fel på den maten? Att komponera en<br />
måltid <strong>är</strong> som att lägga ett pussel d<strong>är</strong> utgångspunkten<br />
<strong>är</strong> den gamla hederliga matcirkeln. Då<br />
finns <strong>det</strong> många bitar som passar.<br />
Lika viktigt som vad man äter <strong>är</strong> hur man<br />
äter, menar Eleonor Schütt. Hon syftar inte på<br />
bordsskick utan på att låta måltiden få ta tid.<br />
<strong>–</strong> Barn gör inte som vi säger, de gör som<br />
vi gör. Stressar vi vuxna i oss maten utan att<br />
tugga får inte heller barnen matro och <strong>det</strong> <strong>är</strong><br />
en viktig orsak till att de inte äter ordentligt.<br />
Det tar 20 minuter innan man känner riktig<br />
mättnad men innan dess har många sprungit<br />
från bor<strong>det</strong>.<br />
Både barn och vuxna kan få problem med<br />
gasiga stressmagar och <strong>det</strong> <strong>är</strong> inte ovanligt att<br />
man misstar <strong>det</strong> problemet för laktosintolerans.<br />
Lugnare måltider gör att man mår bättre<br />
och får i sig mer n<strong>är</strong>ing, säger Eleonor Schütt.<br />
Hon ser också en poäng med att förhålla sig<br />
lugn till barnens kladd.<br />
<strong>–</strong> De måste få äta på sitt vis i början utan att<br />
man <strong>är</strong> d<strong>är</strong> och torkar med trasan hela tiden.<br />
Det finns mängder med enkla recept på<br />
”nyttig snabbmat” som till exempel fisk<br />
och kyckling.<br />
• Låt måltiden ta tid både barn och vuxna<br />
mår dåligt och äter sämre om <strong>det</strong> <strong>är</strong> stressigt<br />
kring bor<strong>det</strong>. Matvanor sätter sig tidigt<br />
och <strong>det</strong> <strong>är</strong> bra att försöka hålla sig till att<br />
man äter tillsammans i lugn och ro och<br />
väntar tills alla <strong>är</strong> klara. Och utan tv, radio<br />
« VARDAGSMAT<br />
Låt fingrarna vara kletiga med mat, förr eller<br />
senare stoppar barnet handen i munnen och då<br />
får <strong>det</strong> i sig n<strong>är</strong>ingen och smak på maten.<br />
I många familjer blir matsituationen också<br />
uppstressad eftersom barnen inte vill äta alls.<br />
Föräldrarna blir oroliga och spända och <strong>det</strong><br />
eldar på matvägrarna.<br />
<strong>–</strong> Det finns få arenor d<strong>är</strong> barnen kan visa<br />
sin makt, och d<strong>är</strong>för l<strong>är</strong> de sig snabbt att måltiderna<br />
<strong>är</strong> ett sätt att påverka. Föräldrar <strong>är</strong> villiga<br />
att göra nästan vad som helst för att barnen<br />
ska äta. Men ger man efter för alla nycker<br />
gör man sig en otjänst.<br />
SkILJ på MAT OcH Lek<br />
Eleonor Schütt menar att <strong>det</strong> blir ohållbart<br />
i längden att alltid laga två rätter eller förvandla<br />
matbor<strong>det</strong> till lekstuga i hopp om att<br />
en extra tugga ska slinka ner. Barn svälter inte<br />
sig själva och står man ut med lite mer gnäll<br />
en tid och håller fast vid att mat serveras vid<br />
måltiderna, brukar <strong>det</strong> ge resultat. Och <strong>det</strong><br />
blir trevligare för alla om man skiljer på mat<br />
och lek.<br />
<strong>–</strong> Problemet med att låta barnet äta och<br />
samtidigt leka med favoritbilen <strong>är</strong> att man<br />
snart har hela garaget på bor<strong>det</strong> och då <strong>är</strong> <strong>det</strong><br />
ingen måltid längre. Det ska handla om samvaro<br />
och att få möjlighet att njuta av maten<br />
och då finns <strong>det</strong> inga genvägar. Men å andra<br />
sidan <strong>är</strong> principerna ganska enkla n<strong>är</strong> <strong>det</strong><br />
gäller bra mat och matglädje, säger Eleonor<br />
Schütt.<br />
eller leksaker på bor<strong>det</strong> <strong>–</strong> måltiden handlar<br />
om att umgås och att njuta av maten.<br />
• Klara klad<strong>det</strong><br />
Ha få regler kring maten, <strong>det</strong> kan ta död på<br />
matglädjen. Låt barnen äta efter sin förmåga.<br />
De matkladdiga fingrarna hamnar till<br />
slut i munnen och ger barnet både n<strong>är</strong>ing<br />
och smak på maten.<br />
mjölkspegeln 1/2010 21
PROFiLEN<br />
Idrottsfysiolog Michael Svensson:<br />
Rätt återhämtning<br />
ger bättre träningsresultat<br />
Det <strong>är</strong> viktigt vad vi äter då vi tränar. Efter<br />
träningen pågår nämligen två processer<br />
i våra celler <strong>–</strong> en uppbyggande och en<br />
nedbrytande.<br />
För att få veta mer kontaktade jag<br />
Michael Svensson, som <strong>är</strong> utbildad dietist<br />
samt idrottsfysiolog och arbetar som<br />
l<strong>är</strong>are och forskare vid Idrottsmedicinska<br />
enheten, Umeå Universitet.<br />
Text Kerstin Wikmar<br />
<strong>–</strong> Den uppbyggande processen leder till att<br />
muskler, hj<strong>är</strong>ta och skelett blir starkare och då<br />
kan belastas hårdare. Det gör att vi kan träna<br />
ännu mer. Den nedbrytande har motsatt effekt.<br />
Det intressanta <strong>är</strong> att inte bara vad utan också<br />
n<strong>är</strong> vi äter efter träningen påverkar vilken av<br />
dessa två processer som aktiveras, säger Michael<br />
Svensson, som forskar om faktorer som styr<br />
återhämtning och träningseffekt vid träning,<br />
med speciellt fokus på hur n<strong>är</strong>ingsintaget<br />
påverkar prestationsutvecklingen och muskulaturens<br />
ämnesomsättning.<br />
Michael <strong>är</strong> född och uppvuxen i Boden. Han<br />
tävlade i friidrott i mer än tio år och nådde<br />
goda resultat som medeldistanslöpare, vann<br />
bland annat ett svenskt mästerskap på 1 500<br />
GODA MATRÅD<br />
TiLL DiG SOM TRäNAR<br />
22 mjölkspegeln 1/2010<br />
meter och har sprungit en VM-semifinal på<br />
samma distans. Michaels hårda träning medförde<br />
ett stort intresse för både idrottsfysiologi<br />
och n<strong>är</strong>ingsl<strong>är</strong>a.<br />
Michael menar att just elitidrottare <strong>är</strong> duktiga<br />
på att klara av extrem belastning av kroppen<br />
både fysiskt och psykiskt under träningen.<br />
Men utan tillräcklig återhämtning uppnår de<br />
inte optimal träningseffekt. Dessutom ökar<br />
risken för skador om återhämtningen inte sköts<br />
tillräckligt bra. Och rätt sorts mat vid rätt<br />
tillfällen, tajmingen, <strong>är</strong> en mycket viktig del i<br />
återhämtningen. Det <strong>är</strong> just <strong>det</strong>ta som Michael<br />
har studerat i flera forskningsprojekt.<br />
<strong>–</strong> Oavsett om du <strong>är</strong> motion<strong>är</strong> eller tränar på<br />
elitnivå <strong>är</strong> <strong>det</strong> viktigt att äta rätt i den tidiga<br />
återhämtningsfasen för att uppnå snabb återhämtning<br />
och en optimal effekt av träningen,<br />
förklarar Michael.<br />
pROTeINeR bILDAS<br />
Det <strong>är</strong> under den tidiga återhämtningsfasen<br />
efter varje träningspass som <strong>det</strong> stimuli som<br />
bildats under träningspasset kan omsättas till<br />
nybildning av proteiner, vilket <strong>är</strong> positivt för<br />
träningseffekten bland annat på hj<strong>är</strong>tat, musklerna<br />
och skelettet.<br />
• ät enligt tallriksmodellen.<br />
• Fördela maten över dagen med 3 huvudmål och 2<strong>–</strong>3 mellanmål.<br />
• Drick vätska ofta fördelat över hela dagen. Det <strong>är</strong> svårt att tanka vätska efter träningen.<br />
• Ät 1<strong>–</strong>2 timmar före träning.<br />
• ät ett återhämtningsmål inom en halvtimme efter träningen, till exempel mjölk och<br />
banan.<br />
• ät ett lagat fullv<strong>är</strong>digt huvudmål mat senast två timmar efter träningen.<br />
<strong>–</strong> För bra återhämtning <strong>är</strong> bra n<strong>är</strong>ingsintag<br />
vid rätt tidpunkt avgörande. Omfattande forskning<br />
visar att ett återhämtningsmål bestående<br />
av snabba kolhydrater samt protein har positiva<br />
effekter på både återhämtningen av kolhydratdepåerna<br />
och nybildningen av proteiner i<br />
muskulaturen.<br />
Men vad ska en bra återhämtningsmåltid<br />
bestå av och n<strong>är</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> bäst att äta <strong>det</strong>?<br />
<strong>–</strong> Jag rekommenderar både elitidrottare<br />
och motion<strong>är</strong>er att inta något som ger 0,5<strong>–</strong>1,5<br />
gram kolhydrater och 0,1<strong>–</strong>0,2 gram protein<br />
per kilo kroppsvikt inom 30 minuter efter träningen<br />
och d<strong>är</strong>efter ett fullv<strong>är</strong>digt huvudmål<br />
inom två timmar. Hur stort n<strong>är</strong>ingsintaget<br />
bör vara beror på hur krävande träningspasset<br />
har varit och hur man ätit innan. Men ett stort<br />
glas mjölk eller en drickyoghurt samt en banan<br />
tillför generellt bra med både kolhydrater och<br />
protein.<br />
I Michaels forskning tittar de nu även på<br />
effekten på prestationsutvecklingen vid olika<br />
n<strong>är</strong>ingsintag under träning. En grupp elitidrottare<br />
och en grupp vanliga motion<strong>är</strong>er ska under<br />
varje träningspass få dricka en n<strong>är</strong>ingsdryck<br />
bestående av endast kolhydrater eller en dryck<br />
bestående av kolhydrater och protein. Tidigare<br />
forskning har visat att en kombination av<br />
snabba kolhydrater och protein motverkar nedbrytning<br />
av musklerna och stimulerade nybildning<br />
av muskelproteiner. Det gör inte en dryck<br />
bestående av enbart kolhydrater.<br />
Michael betonar att en mjölkbaserad återhämtningsdryck<br />
<strong>är</strong> fördelaktigt. <strong>Mjölk</strong>protein<br />
har en bra aminosyresammansättning, som<br />
innehåller hög nivå av grenade aminosyror<br />
<strong>–</strong> speciellt leucin verkar ha en nyckelroll<br />
i aktiveringen av proteinnybildningen i<br />
muskulaturen.<br />
<strong>–</strong> <strong>Mjölk</strong> innehåller både protein och kolhy-
MicHAEL<br />
Ålder: 44<br />
Löpning: 0<strong>–</strong>10 mil/vecka<br />
Familj: Ja, två pojkar som <strong>är</strong> 7<br />
respektive 10 år<br />
Drivs av: Nyfikenhet, utveckling,<br />
engagemang och kreativitet<br />
Favoritmjölkprodukt: Just nu <strong>är</strong><br />
<strong>det</strong> kefir<br />
drater som stimulerar en relativt kraftig<br />
frisättning av insulin, vilket i sig<br />
har en bromsande effekt på proteinnedbrytningen.<br />
Dessutom innehåller<br />
mjölk en rad mineraler och vitaminer,<br />
förklarar han. Viktigt <strong>är</strong> att en<br />
återhämtningsdryck innehåller både<br />
kolhydrater och protein och <strong>det</strong> gör ju<br />
mjölken helt naturligt och <strong>det</strong> <strong>är</strong> lätt<br />
att hitta produkter som man kan ha<br />
med sig i träningsväskan. Dessutom <strong>är</strong><br />
mjölk enkelt att få i sig och <strong>det</strong>ta till<br />
en ringa kostnad.<br />
<strong>–</strong> Det mest perfekta <strong>är</strong> mjölk blandat<br />
med saftsoppa.<br />
N<strong>är</strong> jag lite konfunderad undrar om<br />
denna blandning inte sk<strong>är</strong> sig svarar<br />
Michael:<br />
<strong>–</strong> Jo, men vad gör <strong>det</strong> <strong>–</strong> <strong>det</strong> smakar<br />
gott och <strong>är</strong> bra.<br />
Ja, så tänker en som tränat på elitnivå.<br />
Men jag tror ändå att jag håller<br />
mig till mjölk och banan.<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Mer fakta om mjölk som<br />
återhämtningsdryck finner<br />
du under Faktabank/Mat,<br />
dryck, motion & hälsa/<br />
Motion och rörelse<br />
FOTO JANN LIpkA / SveNSk MJöLk<br />
Guldmedalj<br />
till 56 skickliga<br />
mjölkbönder<br />
I alla tider har människan<br />
haft regler för<br />
hur mat ska hanteras,<br />
regler som har utvecklats<br />
i takt med att kunskapen<br />
växer. <strong>Svensk</strong><br />
<strong>Mjölk</strong>s Guldmedaljs<br />
historia började 1915.<br />
Det var då <strong>det</strong> första<br />
förslaget till kvalitetsbedömning<br />
av mjölk togs fram. De första<br />
15 Guldmedaljerna delades ut 1958 av Kung<br />
Gustaf VI Adolf och har alltsedan dess överlämnats<br />
av en medlem ur kungafamiljen.<br />
I år fick 56 skickliga mjölkbönder<br />
Guldmedaljen ur Kung Carl XVI Gustafs hand<br />
den 8 februari.<br />
<strong>–</strong> Guldmedaljörerna har alla gjort en fantastisk<br />
prestation. Det <strong>är</strong> svårt att till fullo inse<br />
vilket jobb som krävs för att under minst 23 år<br />
leverera mjölk av bästa kvalitet, säger Hans<br />
Andersson, projektledare för Guldmedaljen på<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>.<br />
För att kvalificera sig för Guldmedaljen<br />
krävs att man har levererat mjölk av bästa kvalitet<br />
från friska kor under minst 23 år. Det <strong>är</strong> den<br />
eller de personer som har <strong>det</strong> direkta ansvaret<br />
för mjölkning, disk och djurskötsel som belönas.<br />
I många fall <strong>är</strong> <strong>det</strong> man och hustru som<br />
tillsammans <strong>är</strong> ansvariga.<br />
Bibba mjölk?<br />
Nu lanserar Emåmejeriet i Hultsfred mjölk<br />
i baginbox, på fem och tio liter. Så nu n<strong>är</strong><br />
”att bibba” inte längre bara<br />
handlar om att pimpla rödvin<br />
ur baginbox, utan faktiskt<br />
att dricka nyttig mjölk,<br />
kanske uttrycket kan bli<br />
mer rumsrent…<br />
1 500 meter komocka<br />
1,5 kilometer går <strong>det</strong> att åka på en komocka n<strong>är</strong><br />
biogas utvinns ur gödseln, enligt Linköpings<br />
universitets webbplats www.liu.se. På årets<br />
Miljömingel var temat ”n<strong>är</strong> avfall blir resurs”.<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln vill inspirera och engagera. H<strong>är</strong> hittar du<br />
fakta och studier kring mjölk och mjölkprodukter, men<br />
också information om mat, hälsa och motion.<br />
cHEFREDAKTöR<br />
Kerstin Wikmar, kerstin.wikmar@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
leg dietist/verksamhetsansvarig <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong><br />
08790 58 44<br />
ANSVARiG UTGiVARE<br />
Kerstin Wikmar, <strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong><br />
REDAKTiONSSEKRETERARE<br />
Anna Gustafson, anna.gustafson@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
08790 58 31<br />
i REDAKTiONSRÅDET iNGÅR äVEN<br />
Maja Nordström, maja.nordstrom@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
Livsmedelsagronom/sakkunnig 08790 58 13<br />
Annika Smedman, annika.smedman@svenskmjolk.se<br />
Med Dr/nutritionist 08790 58 03<br />
Helena LindmarkMånsson<br />
helena.lindmarkmansson@svenskmjolk.se<br />
Adjungerad professor samt ansvarig för <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>s<br />
nutritionsforskning 04619 25 85<br />
OMSLAGSBiLD<br />
Johnér<br />
PRODUKTiON/FORMGiVNiNG<br />
Publik/Jamendåså<br />
REPRO OcH TRYcK<br />
Ljungbergs tryckeri<br />
PRENUMERATiON, ADRESSäNDRiNG<br />
ELLER AVREGiSTRERiNG<br />
För kostnadsfri prenumeration, adressändring eller<br />
avregistrering, kontakta Strömberg Distribution/<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln, 120 88 Stockholm, fax 08779 96 10 (epost<br />
mjolk@strd.se). Uppge ditt prenumerationsnummer<br />
(se baksidan av tidningen, intill adressen).<br />
Vill du beställa ytterligare exemplar eller äldre utgåvor?<br />
Skicka ett mejl till mjolk@strd.se eller gå in på vår webbplats<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se.<br />
<strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong> ingår i <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>, de svenska mjölkböndernas<br />
och den svenska mejeriindustrins branschorganisation.<br />
<strong>Mjölk</strong>främjan<strong>det</strong>s uppgift <strong>är</strong> att sakligt och väl<br />
underbyggt informera om kost och hälsa samt om mjölkens<br />
och mjölkprodukternas roll i den svenska kosten.<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln utkommer med fyra nummer per år.<br />
Upplaga: cirka 25 000 exemplar.<br />
Citera g<strong>är</strong>na våra artiklar, men ange källan. För återanvändning<br />
av hela artiklar, kontakta Anna Gustafson,<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln, 08790 58 31.<br />
MJöLKFRäMJANDET<br />
Box 210<br />
101 24 Stockholm<br />
Telefon: 077119 19 00<br />
Fax: 0820 87 90<br />
mjolkspegeln@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
www.mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
www.mjolkspegeln.se<br />
ISSN 02840901<br />
MJöLKSPEGELN<br />
<strong>Mjölk</strong>spegeln riktar sig främst till yrkesgrupper som ansvarar<br />
för eller arbetar med information om mat och hälsa<br />
till barn och vuxna <strong>–</strong> bland annat personal i skolor och förskolor,<br />
hälso och sjukvårdspersonal samt kostutbildade.<br />
mjölkspegeln 1/2010 23
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING.<br />
Vid definitiv eftersändning återsänds<br />
försändelsen med uppgift om nya adressen.<br />
avsändare:<br />
Strömberg Distribution AB<br />
120 88 STOCKHOLM<br />
posttidning b<br />
Originalet överträffar<br />
alltid kopiorna<br />
Jag hör ju själv hur <strong>det</strong> låter, men var <strong>det</strong> inte bättre<br />
förr? Förr n<strong>är</strong> man köpte läsk så var <strong>det</strong> bara läsk.<br />
Inga tillsatta vitaminer för att försöka få läsken att<br />
framstå som nyttig eller bättre.<br />
Köpte man mineralvatten på flaska var <strong>det</strong> just mineralvatten man fick,<br />
möjligen med lite citronsmak, men inte med tillsatt fruktsocker eller<br />
vitaminer eller annat tjafs som man inte vill ha. Köpte man grädde fick<br />
man just grädde som man vet hur den smakar och beter sig i matlagning.<br />
Inga konstiga vegetabiliska varianter som man inte ens vet <strong>är</strong> vegetabiliska.<br />
Jag vet inte hur många gånger jag fått förklara för släktingar<br />
skillnaden mellan riktig grädde och produkter baserade på vegetabiliskt<br />
fett. De flesta har ingen aning om att <strong>det</strong> <strong>är</strong> skillnad på produkterna.<br />
Jag kan inte låta bli att reflektera kring <strong>det</strong>ta och förundras över att vi<br />
å ena sidan vill äta naturliga och rena livsmedel, g<strong>är</strong>na n<strong>är</strong>producerade,<br />
medan vi å andra sidan <strong>är</strong> beredda att äta de mest artificiella produkter<br />
man kan tänka sig i hopp om att de har den hälsobringande effekt reklamen<br />
hävdar.<br />
Många häller gladeligen sojadryck i latten i någon slags förhoppning<br />
om att <strong>det</strong> ska vara bra. Sojadryck som oftast kommer från soja på andra<br />
«MAJA TYcKER TiLL<br />
sidan jordklotet och som <strong>är</strong> en helt konstgjord produkt i jämförelse med<br />
vanlig komjölk som bildas helt naturligt av våra kor.<br />
I sojadrycken får man tillsätta allehanda vitaminer och mineraler för<br />
att den ska likna mjölken så mycket som möjligt. Och så hävdar man<br />
att den <strong>är</strong> naturlig. Hur går <strong>det</strong> ihop? Visst kan <strong>det</strong> finnas människor<br />
som <strong>är</strong> allergiska mot komjölk och då kan sojadrycken vara ett alternativ<br />
men annars förstår jag <strong>det</strong> inte.<br />
Nej ibland tycker jag vi <strong>är</strong> bra dumma. Varför inte nöja oss med de<br />
goda och bra livsmedel som naturen gett oss och som vi alltid tidigare<br />
överlevt på, och strunta i alla konstgjorda varianter? Kanske tycker du<br />
som läser att jag <strong>är</strong> en bakåtsträvare, men jag tror vi skulle må mycket<br />
bättre av <strong>det</strong>. Originalet överträffar ju ändå alltid kopiorna.<br />
maja.nordstrom@mjolkframjan<strong>det</strong>.se<br />
ILLUSTRATION JANNe eDLUND<br />
FOTO MAGNUS FOND
Change language