B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige
B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige
B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skumning</strong> <strong>vid</strong> <strong>svenska</strong> samrötningsanläggningar<br />
RAPPORT <strong>B2007</strong>:<strong>02</strong><br />
ISSN 1103-4092
Förord<br />
Många <strong>svenska</strong> biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem<br />
med skumning. Vid större skumningar innebär det ibland driftstopp som blir mycket kostsamma<br />
för anläggningarna. Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns några direkta samband<br />
mellan skumning och mottagna substrat hos de olika anläggningarna samt identifiera om det finns<br />
några direkta åtgärder som de kan <strong>vid</strong>ta för att undvika skumning. Denna rapport har författats av<br />
Isak Albertsson och är en del i ett 10 p arbete <strong>vid</strong> Institutionen för Mikrobiologi på SLU och utfördes<br />
under handledning av Docent Anna Schnürer.<br />
Malmö september 2007<br />
Dag Lewis-Jonsson Weine Wiqvist<br />
Ordf. <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s Utvecklingssatsning<br />
Biologisk behandling<br />
VD <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
1
Sammanfattning<br />
Denna rapport baseras på en enkätundersökning angående skumningsincidenter <strong>vid</strong> <strong>svenska</strong> biogasanläggningar<br />
med samrötning av organiskt avfall. Sammanställningen visar att majoriteten av anläggningarna<br />
<strong>vid</strong> något tillfälle upplevt skumningsproblem. För enskilda anläggningar tycks problemen<br />
minska över tiden, troligtvis p.g.a. att erfarenhet och kunskap om processen hos driftspersonal ökar<br />
med tiden. Bättre analysrutiner och tekniska förbättringar anses också vara viktigt för att få kontroll<br />
över problemen. Generellt tycks skumnings frekvensen öka <strong>vid</strong> ojämn eller hög belastning och med<br />
fettrika substrat så som slakteriavfall eller fettavskiljningsslam.<br />
Innehållsförteckning<br />
Inledning.........................................................................................................................................................3<br />
Underlag .........................................................................................................................................................3<br />
Sammanställning av enkätsvar......................................................................................................................3<br />
Troliga orsaker till skumning ................................................................................................................... 3<br />
<strong>Skumning</strong>sfrekvens .................................................................................................................................. 4<br />
Substratet ...................................................................................................................................................5<br />
Rötningstemperaturen ............................................................................................................................. 6<br />
Var sker skumning? .................................................................................................................................. 6<br />
Anläggningarnas åtgärder .........................................................................................................................7<br />
Diskussion kring enkätsvaren och några viktiga processparametrar .........................................................8<br />
Biogasprocessen i korta drag ................................................................................................................... 8<br />
Parametrar av betydelse för skumning.................................................................................................... 9<br />
Slutsatser ...................................................................................................................................................... 12<br />
Saker att undersöka närmare:.................................................................................................................12<br />
Referenser:.................................................................................................................................................... 13<br />
2
Inledning<br />
I <strong>svenska</strong> anläggningar för samrötning av organiskt avfall har det <strong>vid</strong> flera tillfällen inträffat skumning<br />
i både rötkammare och mottagningstankar. Några av dessa skumningsincidenter har varit möjliga att<br />
förklara, till andra har ingen rimlig förklaring hittats. Vid skumning läcker ofta tankinnehåll ut i gasledningar<br />
eller omgivningen, något som kan orsaka olägenhet för driftspersonal på anläggningen och<br />
för grannar. Driftstörningar <strong>vid</strong> skumningsincidenter innebär ibland att processen måste startas om<br />
på nytt, något som i värsta fall kan ta flera månader och då är förknippade med stora kostnader för<br />
anläggningsägarna.<br />
Syftet med denna enkätundersökning var att sammanställa <strong>svenska</strong> anläggningars erfarenheter av<br />
skumning. Genom en sammanställning är det möjligt att få en överblick över hur vanliga och omfattande<br />
problemen är och söka efter fysikaliska och kemiska orsakssamband.<br />
Förhoppningen är att kunskapen i framtiden kan användas för att förebygga skumning <strong>vid</strong> biogasanläggningar.<br />
Presentationen av sammanställningen är indelad i två delar. I den första delen redovisas enkätsvaren<br />
översiktligt. I den andra delen diskuteras enkätsvaren mer utförligt och korreleras också med några<br />
centrala processparametrar. För att underlätta för förståelsen kring processparametrar och skumning<br />
finns i den andra delen också en kortfattad beskrivning av biogasprocessens olika mikrobiologiska<br />
steg.<br />
Undersökningen initierades av <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> och utfördes av Isak Albertsson. Arbetet är en del i ett<br />
10 p arbete <strong>vid</strong> Institutionen för Mikrobiologi på SLU och utfördes under handledning av Docent Anna<br />
Schnürer.<br />
Underlag<br />
Underlaget för undersökningen är de 16 anläggningar som står angivna som samrötningsanläggningar<br />
i rapporten Biogas – Nuläge och framtida potential (1). Samtliga 16 anläggningar fick frågeformuläret<br />
men sammanställningen bygger på 14 besvarade enkäter. För att klargöra eller fördjupa enkätsvar<br />
ut<strong>vid</strong>gades också undersökningen till telefonkontakt med personal på några anläggningar<br />
Sammanställning av enkätsvar<br />
Troliga orsaker till skumning<br />
Enligt enkätsvaren är det framförallt ojämn eller hög belastning som ligger bakom skumningsincidenter.<br />
Ett exempel som angavs är tekniska problem med omrörning i mottagningstankar. Omrörningen<br />
fungerade dåligt <strong>vid</strong> låga nivåer i bufferttanken, något som gav kraftiga oförutsedda stötvisa höjningar<br />
av VS (Volatile Solids) på ingående substrat då omrörningen väl började fungera igen. Substrat med<br />
högt fettinnehåll såsom slakteriavfall, processvatten från mejeri och fettavskiljningsslam uppges också<br />
3
som trolig orsak av flera anläggningar. Slakteriavfall anges också av en anläggning vara problematiskt<br />
p.g.a. att nedbrytningen redan är igång när det pumpas in i anläggningen.<br />
När det gäller skumning i mottagningstankar finns det indikationer på att skumningen kan hänga ihop<br />
med hög utomhustemperatur. En anläggning uppgav skumningar i just mottagningstanken enbart<br />
under juli de senaste två åren. En annan anläggning hade problem under sammanställningen av denna<br />
enkät, under en period när temperaturen var ovanligt hög för årstiden. Båda dessa anläggningar upplevde<br />
problem när andelen fett i substrattanken var hög.<br />
Figur 1. Orsaker till skumning som uppgavs av <strong>svenska</strong> biogasanläggningar med samrötning. Siffrorna<br />
utanför diagrammet anger antalet anläggningar som angett en viss orsak. Diagrammet gäller skumning<br />
både i mottagningstankar och i rötkammare.<br />
<strong>Skumning</strong>sfrekvens<br />
Eftersom undersökningsunderlaget var relativt litet är det svårt att få fram en entydig bild av skumningsproblematiken<br />
på anläggningarna. Det är emellertid klart att flertalet av anläggningarna någon<br />
gång råkat ut för skumning (Fig. 2). Av de fjorton anläggningarna som svarat på enkäten har tio anläggningar<br />
till och från haft driftproblem som bl.a. resulterat i skumning och driftavbrott under perioder<br />
uppemot 3-4 månader. Två anläggningar uppger att de inte har haft skumningar. Gemensamt för<br />
båda dessa är att de i huvudsak rötar livsmedelsavfall (80 % respektive 100 %), och att de inte rötar<br />
slakteriavfall. Ytterligare två anläggningar är under uppstart och har heller inte haft skumningsproblem.<br />
Generellt tycks skumningsproblemen bli sällsyntare ju längre anläggningen har varit i drift. En trolig<br />
förklaring till detta är att de anställdas erfarenhet och kännedom om de anläggningsspecifika driftsparametrarna<br />
(lämplig belastning, alkalinitet, kvävekoncentrationer m.m.) växer med tiden, något som<br />
4
gör det möjligt att motverka problem. Detta har också bekräftas av telefonsamtal med driftpersonal på<br />
anläggningarna. Vidare nämns också utökade provtagningar och analyser, tekniska förbättringar (t.ex.<br />
fler givare eller utökad mottagningskapacitet) som viktiga orsaker till att skumningstendenserna<br />
minskar med tiden. <strong>Skumning</strong>sincidencer som inträffat på anläggningar som varit i drift länge anses<br />
vara orsakade/kopplade till införande av nytt substrat eller oregelmässigheter i belastningen,<br />
exempelvis problem med omrörning.<br />
Figur 2. Skummningsfrekvens på <strong>svenska</strong> biogasanläggningar med samrötning mellan år 1996-2007.<br />
Siffrorna utanför diagrammet anger antalet anläggningar som angett en viss frekvens.<br />
Substratet<br />
Nedanstående figur redovisar anläggningarnas ungefärliga substratsammansättning i dagsläget (enligt<br />
enkätsvaren). Dessa substratsammansättningar motsvarar i stort sett också de som var aktuella då<br />
skumning skedde. I flera av enkätsvaren var hushållsavfall, restaurangavfall och ospecificerad livsmedelsindustri<br />
hoplagda. För enkelhets skull redovisas dessa därför som en substratkategori. Anläggning<br />
nr. 1-4 är de som angett inga problem med skumning eller är under uppstart. Anläggning 5, 6 och 7<br />
angav 1-2 incidenter, anläggning 8,9 och 10 angav 3- 4 skumningar. 11 och 12 är anläggningar som<br />
angav att skumning skett sällan eller ett fåtal gånger. Nummer 13 och 14 har haft 5 eller fler incidenter<br />
enligt enkätsvaren.<br />
5
Figur 3. Substratsammansättning hos de biogasanläggningar som deltog i studien<br />
Rötningstemperaturen<br />
Med det aktuella underlaget är det svårt att avgöra om rötningstemperaturen har någon avgörande<br />
betydelse för skumningsfrekvensen. Sju av åtta mesofila processer har haft problem, men bara tre av<br />
sex termofila processer. Värt att nämna är dock att en av de termofila anläggningarna som inte har<br />
haft problem är under uppstart och de övriga två i huvudsak rötar livsmedelsavfall. Gemensamt för de<br />
tre termofila processer som haft skumningsproblem är att de alla har slakteriavfall i substratet i någon<br />
utsträckning (8,9 och 13 i Fig.3). Fem av sju mesofila processer som upplevt skumningsproblem rötar<br />
slakteriavfall och en anläggning uppger att problemen kommer i samband med mottagning av fettavskiljarslam.<br />
Det tycks därför som om substratets karaktär snarare än rötningstemperaturen blir avgörande<br />
för skumningsfrekvensen.<br />
Var sker skumning?<br />
Var skumningsproblemen uppstår varierar mellan anläggningarna (Fig. 4). I fyra av enkätsvaren uppges<br />
problem för både rötkammare (RK) och bufferttankar (BT). Fyra anläggningar har bara haft<br />
skumningsproblem i RK men inte i BT. Två anläggningar uppger sig bara ha haft problem i mottagningstankarna,<br />
en av dessa bara i juli då det har varit varmt. En anläggning har också haft skumning i<br />
rötrestlagret i samband med en skumning i rötkammaren.<br />
6
Figur 4. <strong>Skumning</strong> i <strong>svenska</strong> biogasaläggningar med samrötning. Siffrorna utanför diagrammet anger<br />
antalet anläggningar som angett detta svar.<br />
Anläggningarnas åtgärder<br />
Nedan redovisas åtgärder som anläggningarna gjort enligt enkätsvaren eller sådant som framkommit<br />
<strong>vid</strong> telefonsamtal med driftpersonalen. De ska alltså inte tolkas rakt av som råd utan reflekterar snarare<br />
anläggningarnas teorier och försök.<br />
Rötkammare<br />
Den vanligaste åtgärden <strong>vid</strong> den här typen av driftstörningar i rötkammare är att minska eller stoppa<br />
inmatningen av avfall. På detta sätt får processen tid att stabilisera sig. Inmatningen startas vanligtvis<br />
gradvis efter ett sådant stopp. Andra åtgärder som angetts är spädning av materialet i RK (med vatten)<br />
och/eller tillsatser av kalium/kalciumkarbonat för att öka buffringskapaciteten. Vid några tillfällen har<br />
flera anläggningar varit tvungna att tömma RK, för att starta upp processen med ny ymp då gasproduktionen<br />
inte kommit igång efter skumningsproblem. En anläggning angav att de tillsatte gödsel för<br />
att dämpa skumningen, enligt driftpersonal fungerade detta bra och de tror att gödseln bidrar till att<br />
öka alkaliniteten i RK. Samma anläggning använder också gödsel för att jämna ut belastningen och<br />
anser att gödsel har en generellt stabiliserande verkan på processen. En anläggning anger att orsaken<br />
till att de inte har haft problem med skumning i RK är att de tar täta och tillförlitliga analyser av substratblandningen<br />
i bufferten, dessa analyser ger ett bra underlag för bedömning av lämplig matningsfrekvens<br />
och upprätthållandet av en jämn belastning.<br />
7
Bufferttank<br />
Det har inte framkommit någon konkret åtgärd som gjorts <strong>vid</strong> skumning i BT förutom tömning. Ett<br />
intressant spår som kommit fram är dock att problem orsakade av slakteriavfall <strong>vid</strong> en anläggning<br />
verkade bli bättre då slakteriet ökade dosen myrsyra i avfallet som levererades till anläggningen.<br />
Diskussion kring enkätsvaren och några viktiga<br />
processparametrar<br />
Biogasprocessen i korta drag<br />
Biogasprocessens komplexitet gör det svårt att entydigt peka ut en eller ett fåtal parametrar som orsaker<br />
till skumningsproblem. Nedan följer dock en diskussion kring några parametrar som har en nyckelroll<br />
för funktionen av biogasprocessen och som troligtvis i viss utsträckning kan vara inblandade i<br />
utvecklingen av skum. Som en inledning till denna diskussion följer en kortare genomgång av biogasprocessens<br />
olika delsteg.<br />
Hydrolysen<br />
Anaeroba bakterier spjälkar komplexa substrat som proteiner, fetter och kolhydrater till enklare substanser<br />
så som sockerarter, aminosyror och fettsyror etc. På många anläggningar sker det här steget<br />
till viss del redan i bufferttankarna. Denna nedbrytning kan då leda till relativt låga pH-värden.<br />
Fermentering och anaerob oxidation<br />
I de nästkommande fermenteringsstegen omvandlas produkterna från hydrolyssteget och förutom<br />
acetat och andra fettsyror bildas också olika intermediära produkter som t.ex. alkoholer och mjölksyra.<br />
I den anaeroba oxidationen omvandlas sedan dessa intermediära produkter till acetat, CO2 och H2.<br />
Metanbildning<br />
I det sista steget bildas metan, huvudsakligen via två processer med olika organismer inblandade. Acetotrofa<br />
metanogener spjälkar ättiksyra (CH3COOH) till metan (CH4) och koldioxid (CO2). Hydrogenotrofa<br />
metanogener använder H2 för att omvandla (reducera) CO2 till CH4. Vätgaskonsumerande metanogener<br />
samarbetar (syntrofi) med bakterier som spjälkar ättiksyra till H2 och CO2, d.v.s. dessa organismer<br />
är beroende av varandra för sina respektive aktiviteter. Det här ömsesidiga beroendet går också<br />
igen i anaerob nedbrytning av bl.a. långa fettsyror, flyktiga fettsyror samt fenoler och andra aromatiska<br />
föreningar. För att nedbrytningen av dessa föreningar ska fungera är det viktigt att de hydrogenotrofa<br />
metanogenena konsumerar vätgas.<br />
Metanbildande organismer har en långsam tillväxttakt vilket medför att metanbildningssteget ofta är<br />
hastighetsbegränsande i biogasprocessen. Processens känslighet för ojämn, och då särskilt hög, belastning<br />
beror också i stor utsträckning på metanogenernas långsamma tillväxt. Vid en för hög belastning<br />
blir omsättningen av flera intermediära produkter, t.ex. fettsyror, processens flaskhals. Detta<br />
p.g.a. det nödvändiga samarbetet mellan organismerna och metanogenernas långsamma tillväxthastighet.<br />
Metanogenerna hämmas lätt av ett flertal parametrar vilket gör att processen fort kan gå fel.<br />
8
Tungmetaller, NH3, salter och vissa organiska föroreningar, exempelvis fenoler, kan påverka denna<br />
organismgrupp negativt (2) Även höga koncentrationer av långa fettsyror (LCFA) har visat sig ha en<br />
hämmande verkan (3).<br />
Parametrar av betydelse för skumning<br />
Belastning<br />
Ojämn eller hög belastning är det vanligaste svaret anläggningarna angett på frågan om vad som ses<br />
som trolig orsak till driftstörningar med skumning. Som nämnt ovan så har belastningsproblem<br />
kopplats ihop med brister i omrörning. Bristfällig omrörning i perioder har orsakat stötar med alltför<br />
hög belastning. En annan orsak till ojämn belastning kan vara hastiga förändringar i substratreceptet,<br />
ett exempel är att problem uppstod <strong>vid</strong> ett plötsligt avbrott av en gödselleverans (4). Ojämn belastning<br />
rapporterades av en anläggning orsakas av för liten mottagningskapacitet Anläggningen hade innan en<br />
utbyggnad av mottagningstankarna svårt att få till ett homogent substrat och därmed en jämn belastning.<br />
Vilken belastning en rötkammare tål beror på hur mikrofloran mår. Om t.ex. ett hämmande ämne<br />
ackumuleras kan processen snabbt gå fel om inte belastningen korrigeras. För att säkerställa en jämn<br />
belastning krävs en god kunskap om substratets karaktär och funktionen av omrörningen i mottagningstanken.<br />
Det kan därför vara viktigt att ta täta analyser på, det till rötkammaren, ingående materialet.<br />
Substratet<br />
En viktig slutsats som kan dras av enkätsvaren är att slakteriavfall är gemensamt för åtta av tio anläggningar<br />
som upplevt skumningsstörningar i rötningskammare och i bufferttankar. Slakteriavfall<br />
verkar vara problematiskt i kombination med faktorer som kan påverka belastningen indirekt, exempelvis<br />
låg mottagningskapacitet, lång uppehållstid i bufferttank (som leder till förhydrolys) och/eller<br />
ojämn buffertomrörning. Vid telefonintervjuer har denna bild förstärkts. Nedbrytningen av slakteriavfallet<br />
uppges också starta redan innan det kommer till anläggningen.<br />
Slakteriavfall är ett energirikt, och därför ett åtråvärt substrat. Emellertid har det flera egenskaper som<br />
under vissa förutsättningar kan påverka processen negativt. Dels innehåller slakteriavfall mycket fett,<br />
som hydrolyseras lätt. Hydrolys av fett kopplat till ett ineffektivt/hämmat metanbildningssteg kan<br />
leda till en ackumulering av fettsyror följt av en sänkning av pH (5). Slakteriavfall innehåller också<br />
mycket protein. Vid nedbrytning av protein i en biogasprocess frigörs ammoniak, som hämmar metanogenerna.<br />
I undersöknings-materialet är det en anläggning som påvisat ökande ammoniumhalter i<br />
tiden föregående två olika skumningsincidenter. I samma anläggning ökade också fettsyrekoncentrationen<br />
under samma tid, en indikation på att metanogenernas effektivitet var sänkt.<br />
Fettavskiljningsslam har också orsakat skumningar på flera anläggningar. Vid en anläggning skedde<br />
skumningar i buffertankar <strong>vid</strong> flera tillfällen. Vid det senaste tillfället hade, enligt driftschefen på anläggningen,<br />
slammet legat relativt länge i tankarna. Troligtvis hade då en förhydrolys hunnit ske i mottagningstankarna<br />
(se avsnittet om VFA och LCFA för en mer ingående diskussion om fett).<br />
9
Ett annat exempel på substrat som en anläggning angett som problematiskt är processvatten från mejeri.<br />
Detta substrat har vissa likheter med slakteriavfall då det både är både fett och proteinrikt.<br />
Alkalinitet och pH<br />
Alkaliniteten är ett mått på buffringskapaciteten i processen. Hög buffringskapacitet är viktigt för ett<br />
stabilt pH och därmed också en stabil process. Alkaliniteten utgörs främst av bikarbonater i jämvikt<br />
med löst CO2 (2).I flera av enkätsvaren anges ett lägre värde på bikarbonatalkaliniteten (BA) i samband<br />
med en skumningsincident. En anläggning angav att kvoten fettsyror (FA)/BA var lika med ett<br />
<strong>vid</strong> skumningar, <strong>vid</strong> normal drift låg den på 0,3. En anläggning som skickade en omfattande analys av<br />
två skumningsincidenter visar på en kraftig minskning av BA i samband med skumningen. Även pHvärdet<br />
föll kraftigt i dagarna efter skumning. Däremot höll sig total alkaliniteten stabil under incidenterna,<br />
något som enligt anläggningen kan bero på hög NH4 +-halt. Samma anläggning har successivt<br />
ökande värden på både kväve ammonium och VFA (Volatile Fatty Acid) i tiden före skumningen. Information<br />
från fem anläggningar visar ett liknande mönster som det ovannämnda exemplet med förhöjda<br />
värden på VFA och lägre BA <strong>vid</strong> skumning jämfört med normal drift. När BA faller frigörs CO2,<br />
något som eventuellt kan vara en bidragande orsak till att skum bildas.<br />
Om det ovanstående mönstret tolkas mikrobiologiskt kan fallande alkalinitet vara ett symptom på att<br />
de metanogena organismerna är hämmade på något sätt, exempelvis av höga kvävehalter. Hämningen<br />
gör att fettsyror ackumuleras, något som minskar BA och därmed buffringskapaciteten. Detta kan<br />
resultera i att pH faller och de metanogena organismerna blir än mer hämmade och processen ”går<br />
fel”. Vad som är pH-optimum och gränsvärden varierar lite beroende på vilken sammansättning mikrofloran<br />
har, men optimum för metanogener ligger vanligtvis mellan 7-7,5 och gränserna brukar sägas<br />
vara ungefär mellan 6 och 8 (6).<br />
Ammonium-Ammoniak<br />
Enligt enkätsvaren är det ingen anläggning som direkt förknippat kväve med skumningsincidenterna.<br />
Ammonium-kväve och totalkväve är dock välkända parameterar som ett flertal anläggningar anger att<br />
de analyserar. Som nämnt ovan visade också analysvärdena <strong>vid</strong> en anläggning att både kvävehalter<br />
och VFA ökande i tiden före skumningsincidenter.<br />
Vid omsättning av protein frisätts i biogasprocessen kväve i formen ammoniak (NH3) och ammonium<br />
(NH4 +) som är i jämvikt med varandra. Jämvikten förskjuts mot den ena eller andra föreningen beroende<br />
på pH och på temperatur. Ju högre temperaturen och pH är desto mer föreligger som ammoniak.<br />
Eftersom de metanogena bakterierna är känsligare för ammoniak än för ammonium så reagerar termofila<br />
processer tidigare på ammoniakförgiftning än mesofila om kvävekoncentrationen stiger. Det är<br />
svårt att ange några definitiva gränser för när organismerna blir hämmade. Koncentrationer över ca 2-<br />
2,5g NH4 +-N/l anges i litteraturen som en gräns för mesofila processer men litteraturen visar att mikroorganismerna<br />
gradvis kan anpassas till betydligt högre halter (6). På grund av känsligheten för ammoniak<br />
kan en snabb ökning av eller stora variationer på proteinhalten i substratblandningen orsaka<br />
att mikrofloran i RK hämmas. Ammoniakkoncentrationen kan beräknas ut utifrån pH, temperatur och<br />
NH4 +-N (8).<br />
10
VFA och LCFA<br />
VFA (Volatile Fatty Acid) och LCFA (Long Chain Fatty Acid) är i detta sammanhang intressant att se<br />
närmare på eftersom flera av anläggningarna kopplar ihop skumning och fettrika substrat. VFA bildas<br />
i fermentationssteget och om metanogenerna är hämmade/överbelastade kommer VFA successivt att<br />
ackumuleras. Forskning har visat att t.ex. förhöjda halter av propionat är vanligt <strong>vid</strong> skumning (9).<br />
Förmodligen är höga halter VFA dock en följd av störningen snarare än orsaken till den. Däremot så<br />
anger en anläggning ett samband mellan skumning i rötkammaren och koncentrationen av LCFA.<br />
Nedbrytningen av LCFA är beroende av de (hydrogenotrofa)metanogena organismerna varför en ackumulering<br />
av dessa också indikerar på en hämning av metanogena organsimer. Forskning har visat<br />
att LCFA kan ha en direkt hämmande effekt på biogasprocessen (10). Vidare är detta en grupp av föreningar<br />
som har ytaktiva egenskaper och därför kan orsaka skumbildning (11, 12). Eftersom LCFA på<br />
grund av dessa egenskaper är extra intressanta i detta sammanhang följer nedan en kortare sammanställning<br />
av några vetenskapliga artiklar om specifikt LCFA och biogasprocessen.<br />
När fett (triglycerider), hydrolyseras är en av produkterna LCFA. I gruppen LCFA ingår bl.a. oleat och<br />
stearinsyra. I en artikel visas att främst oleat (oleate), men också stearinsyra (stearate) har en toxisk<br />
effekt på de metanbildande organismer redan <strong>vid</strong> så små koncentrationer som 0,2 g/l resp. 0,5 g/l (3).<br />
De acetoklastiska metanogenerna hämmas av oleate i större utsträckning än de hydrogenotrofa metanogenerna<br />
(10). I en annan studie, där animaliskt och vegetabiliskt fett samrötades med substrat som<br />
skulle likna organiskt hushållsavfall, påvisades dock inte någon ackumulering av VFA eller LCFA.<br />
Fettbelastningen ökades gradvis till 28 % av den organiska belastningen utan att någon negativ effekt<br />
kunde påvisas (13). Angelidaki m.fl. har också visat att hämmande koncentrationer av LCFA inte hinner<br />
uppstå då fett hydrolyseras i en normalt fungerande biogasprocess (3). Detta eftersom fortsatt<br />
nedbrytning sker kontinuerligt. Samma författare föreslår också att fett inte behöver bli ett problem<br />
för processen om kulturen i RK adapteras gradvis. Problemen uppstår om spjälkningsprodukterna,<br />
alltså fria LCFA, tillsätts direkt processen eftersom de har hämmande effekter redan <strong>vid</strong> relativt låga<br />
koncentrationer. Om materialet har förhydrolyserats i BT och RK belastas hårt med detta skulle alltså<br />
hämmande koncentrationer av de långa fettsyrorna kunna uppstå.<br />
I några av enkätsvaren anges fettrika substrat, som slakteriavfall och fettavskiljningsslam, som troliga<br />
orsaker till skumning i både BT och RK. Eftersom hydrolysen i flera fall, med stor sannolikhet, påbörjats<br />
redan innan det förs in i rötkammaren verkar det rimligt att anta att koncentrationen av LCFA och<br />
VFA kan vara hög i bufferttankarna. Då miljön p.g.a. av det låga pH (ca 5-6) inte är optimal för metananogenerna<br />
kan dessa föreningar inte <strong>vid</strong>are brytas ner i mottagningstanken. Det finns alltså en möjlighet<br />
att källan till skumningsproblematiken i rötkammarna bör sökas i mottagningstanken och de<br />
produkter som bildas där. Som nämnt under avsnittet om substrat hade en anläggning problem med<br />
fettavskiljningsslam som legat extra länge i mottagningstanken. En möjlig förklaring till skumningen<br />
här är att hydrolysen gått långt och att koncentrationen av LCFA var hög. Sambanden mellan LCFA<br />
och driftstörningar är ett område som sannolikt borde undersökas mer. Ett första steg kan vara att<br />
kartlägga koncentrationer av dessa syror i biogasprocessens olika steg under en period då anläggningar<br />
går normalt. Dessa värden kan sedan användas som referensmaterial för att utreda samband mellan<br />
LCFA och skumning, när sådana inträffar.<br />
11
Slutsatser<br />
De slutsatser som kan dras av undersökningen är säkert inte överraskande för de som är insatta i driften<br />
av en samrötningsanläggning. <strong>Skumning</strong> och relaterade driftproblem i rötkammaren verkar i stor<br />
utsträckning bero på hur och med vad RK belastas.<br />
De efterföljande driftstörningarrna som ofta förekommit i RK kan bero på att koncentrationer av framför<br />
allt LCFA och VFA nått hämmande nivåer. Att pH ofta faller kan också bidra till det ”sura läget”.<br />
Den vanligaste lösningen är att låta RK vila, ibland i kombination med spädning och buffertkapacitetshöjande<br />
tillsatser. Under denna period kan då fettsyror brytas ner till nivåer som inte längre är<br />
hämmande för processen.<br />
Att det förekommit skumning i bufferttankar indikerar ett samband mellan skumning och hydrolysprodukter.<br />
För att undvika skumning i buffert och andra försteg är uppehållstid och temperatur intressanta<br />
parametrar att undersöka <strong>vid</strong>are. Hög temperatur och lång uppehållstid i bufferttanken i kombination<br />
med fettrika substrat tycks öka risken för förhydrolys och skumning i både BT och RK.<br />
Generellt tycks skumningsproblemen vara förknippade med fettrika substrat, och verkar uppstå då<br />
andelen av dessa blir för stor i beskickningen eller <strong>vid</strong> hastiga förändringar av substratet. Slutsatser<br />
som kan dras är att det är viktigt att ha tillräcklig mottagningskapacitet och kontroll på belastningen<br />
så att den blir så jämn som möjligt. Det kan också vara nödvändigt att späda i perioder, eller jämna ut<br />
fluktuationer i leveranser med exempelvis extra kogödsel. Tidsaspekten är också viktig, organismernas<br />
relativt långsamma tillväxt fodrar att ändringar sker långsamt, men då kan å andra sidan gränserna för<br />
vad som är hämmande nivåer av exempelvis kväve eller fettandelen i substratet pressas uppåt betydligt.<br />
Det har också påpekats att utbildning av personalen och utarbetade tydliga driftsinstruktioner från<br />
anläggningsleverantören är viktiga.<br />
Saker att undersöka närmare:<br />
Genomtänkta analysrutiner kan ge tidiga förvarningar när något är i obalans. Lämplig provtagningspunkt<br />
är mottagningstanken, precis före rötkammaren och i rötkammaren.<br />
Eventuellt kan det vara intressant att göra analyser på LCFA som komplement till de analyser man gör<br />
idag, då framför allt för att få fram ett ”normalvärde” för LCFA i processen. En annan fråga som bör<br />
ställas är om anläggningarna har någon uppfattning om det är en särskild fraktion i slakt som är mest<br />
problematisk, en anläggning nämnde att myrsyrning av en viss fraktion verkade förbättra problemen<br />
de hade haft i buffertanken.<br />
12
Referenser:<br />
1. Nordberg, U. (2006). Biogas – Nuläge och framtida potential, Värmeforsk rapport 993<br />
2. Gerardi, M. (2003). The Microbiology of Anaerobic digesters. John Wiley & Sons Inc., New Jersey.<br />
3. Angelidaki, I och Ahring B. K. (1992) Effects of free long-chain fatty acids on thermophilic<br />
anaerobic digestion. Applied Microbioly Biotechnoly 37: 808-812.<br />
4. Pers. Kommentar, driftchef, Uppsala Biogasanläggning<br />
5. Koster I.W. och Cramer A. (1987). Inhibition of methanogenesis from acetate in granular sludge by<br />
long-chain fatty acids. Applied and Environmental Microbiology. 403-409.<br />
6. Schnürer, A and Nordberg, Å (2007) Ammonia, a selective agent for methane production by<br />
syntrophic acetate oxidation at mesophilic temperature (to be published)<br />
7. Hashimoto, A. G. (1986). Ammonia inhibition of methanogensis from cattle waste.Agricultural<br />
Wastes, 17, 241-261.<br />
8. Muntlig Källa, Mikael Hansson, JTI<br />
9. Lalman, J. A.och Bagley, D.M. (2001). Anaerobic degradation and methanogenic inhibitory effects<br />
of oleic and stearic acid. Water Resources 35 (12), 2975–2983.<br />
10. Chang, R. (1981) Physical Chemistry with Applications to Biological Systems. Macmillan<br />
Publishing & Kth.<br />
11. Hultman, B. och Levlin, E. (2003) Minskning av skumningsproblem och slammängd i<br />
rötkammare. Mark och Vattenteknik, KTH 2003.<br />
12. Fernandez, A., Sánches, A. and Font, X. (2005). Anaerobic co-digestion of a simulated organic<br />
fraction of municipal solid wastes and fats of animal and vegetable origin. Biochemical<br />
Engineering Journal 26, 22–28.<br />
13
RappoRteR fRån avfall sveRiges UtveCKlingssatsning föR BiologisK BeHanDling 2007<br />
<strong>B2007</strong>:01 Alternativa hygieniseringsmetoder<br />
<strong>B2007</strong>:<strong>02</strong> <strong>Skumning</strong> <strong>vid</strong> <strong>svenska</strong> samrötningsanläggningar
Adress<br />
Telefon<br />
Fax<br />
E-post<br />
Hemsida<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling <strong>B2007</strong>:<strong>02</strong><br />
ISSN 1103-4092<br />
©<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
040-35 66 00<br />
040-35 66 26<br />
info@avfallsverige.se<br />
www.avfallsverige.se