B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige

More documents

Recommendations

Info

som trolig orsak av flera anläggningar. Slakteriavfall anges också av en anläggning vara problematiskt p.g.a. att nedbrytningen redan är igång när det pumpas in i anläggningen. När det gäller skumning i mottagningstankar finns det indikationer på att skumningen kan hänga ihop med hög utomhustemperatur. En anläggning uppgav skumningar i just mottagningstanken enbart under juli de senaste två åren. En annan anläggning hade problem under sammanställningen av denna enkät, under en period när temperaturen var ovanligt hög för årstiden. Båda dessa anläggningar upplevde problem när andelen fett i substrattanken var hög. Figur 1. Orsaker till skumning som uppgavs av svenska biogasanläggningar med samrötning. Siffrorna utanför diagrammet anger antalet anläggningar som angett en viss orsak. Diagrammet gäller skumning både i mottagningstankar och i rötkammare. Skumningsfrekvens Eftersom undersökningsunderlaget var relativt litet är det svårt att få fram en entydig bild av skumningsproblematiken på anläggningarna. Det är emellertid klart att flertalet av anläggningarna någon gång råkat ut för skumning (Fig. 2). Av de fjorton anläggningarna som svarat på enkäten har tio anläggningar till och från haft driftproblem som bl.a. resulterat i skumning och driftavbrott under perioder uppemot 3-4 månader. Två anläggningar uppger att de inte har haft skumningar. Gemensamt för båda dessa är att de i huvudsak rötar livsmedelsavfall (80 % respektive 100 %), och att de inte rötar slakteriavfall. Ytterligare två anläggningar är under uppstart och har heller inte haft skumningsproblem. Generellt tycks skumningsproblemen bli sällsyntare ju längre anläggningen har varit i drift. En trolig förklaring till detta är att de anställdas erfarenhet och kännedom om de anläggningsspecifika driftsparametrarna (lämplig belastning, alkalinitet, kvävekoncentrationer m.m.) växer med tiden, något som 4
gör det möjligt att motverka problem. Detta har också bekräftas av telefonsamtal med driftpersonal på anläggningarna. Vidare nämns också utökade provtagningar och analyser, tekniska förbättringar (t.ex. fler givare eller utökad mottagningskapacitet) som viktiga orsaker till att skumningstendenserna minskar med tiden. Skumningsincidencer som inträffat på anläggningar som varit i drift länge anses vara orsakade/kopplade till införande av nytt substrat eller oregelmässigheter i belastningen, exempelvis problem med omrörning. Figur 2. Skummningsfrekvens på svenska biogasanläggningar med samrötning mellan år 1996-2007. Siffrorna utanför diagrammet anger antalet anläggningar som angett en viss frekvens. Substratet Nedanstående figur redovisar anläggningarnas ungefärliga substratsammansättning i dagsläget (enligt enkätsvaren). Dessa substratsammansättningar motsvarar i stort sett också de som var aktuella då skumning skedde. I flera av enkätsvaren var hushållsavfall, restaurangavfall och ospecificerad livsmedelsindustri hoplagda. För enkelhets skull redovisas dessa därför som en substratkategori. Anläggning nr. 1-4 är de som angett inga problem med skumning eller är under uppstart. Anläggning 5, 6 och 7 angav 1-2 incidenter, anläggning 8,9 och 10 angav 3- 4 skumningar. 11 och 12 är anläggningar som angav att skumning skett sällan eller ett fåtal gånger. Nummer 13 och 14 har haft 5 eller fler incidenter enligt enkätsvaren. 5
Page 1: Skumning vid svenska samrötningsan
Page 4 and 5: Sammanfattning Denna rapport basera
Page 8 and 9: Figur 3. Substratsammansättning ho
Page 10 and 11: Bufferttank Det har inte framkommit
Page 12 and 13: Ett annat exempel på substrat som
Page 14 and 15: Slutsatser De slutsatser som kan dr
Page 17 and 18: RappoRteR fRån avfall sveRiges Utv

B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?