Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

RAPPORT 

Den nya vattenförvaltningen 

- ett instrument i den 

kommunala planeringen 

Slutrapport. Oktober 2007.

Projektet drevs av Vattenmyndigheten Södra Östersjön tillsammans med Länsstyrelsen 

i Kalmar. Arbetsgruppen har bestått av Linus Karlsson (projektledare), Robert 

Dobak (vattenmyndigheten), samt Ingegärd Widerström (länsarkitekt i Kalmar län) 

Till projektet har funnits en aktiv referensgrupp knuten bestående av 

företrädare för tre av distriktets kommuner (Norrköping, Alvesta, Oskarshamn), 

Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelserna, 

Linköpings Universitet samt Vattenmyndigheten Södra Östersjön.

FÖRORD 

Projekt ”Den nya vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala planeringen” 

består av två olika delprojekt, vilka benämns ”Vattenaspekter i den kommunala 

planeringen” samt ”Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala planer”. 

Projektet har drivits inom Södra Östersjöns vattendistrikt och syftar som helhet till att 

ge en beskrivning av hur kommunala planer inom distriktet tar upp vattenfrågor med 

tyngdpunkt på plan- och bygglagen. De nya åtaganden som ställs i och med vattendirektivet, 

bla genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004: 660) ställer också nya 

krav på agerandet från såväl kommunala som statliga aktörer. 

”Vattenaspekter i den kommunala planeringen” som rapporterades i december 

2006, redovisade en översiktlig bild av översiktsplanernas aktualitet inom vattendistriktet. 

”Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala planer” bygger delvis 

på erfarenheter från föregående delprojekt och syftar till att mer kvalitativt utvärdera 

ett antal kommunala planer. De kommunala planerna studeras för att se hur dagens 

planeringstradition möter vattenförvaltningsförordningens konkreta frågeställningar 

avseende kust-, inlands- och grundvatten. 

Resultaten visar att alla aktörer måste förbättra sitt sätt att arbeta. Flera kommuner 

har kommit en god bit på vägen, men de flesta har mycket arbete framför sig vad gäller 

att uppdatera sitt vattenrelaterade planeringsmaterial. Även länsstyrelserna måste 

se över vilket underlagsmaterial de kan tillhandahålla för att samhällsplaneringen i 

kommunerna kan leva upp till den nya vattenförvaltningens åtaganden. Interaktionen 

och informationsutbytet mellan angränsande kommuner samt mellan kommuner och 

länsstyrelser kan utvecklas och intensifieras. Vattnet är en resurs som berör oss alla 

och för en framgångsrik process krävs att aktörer på alla instanser i samhället involveras 

för att en bättre vattenkvalitet på sikt ska kunna uppnås. 

Fortfarande finns stora utmaningar när det gäller att betrakta vattnets väg från källan 

till havet. Hur kan en samhällsplanering konkret genomföras så att vårt vatten ges 

ett långsiktigt skydd samtidigt som samhällets behov av vatten säkerställs och att det 

görs med horisonten över olika administrativa gränser? 

Rapporterna, liksom utförligare information om projektet, kan nås på (www.vattenmyndigheterna.se) 

under Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt. 

Dea Carlsson 

Vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING ............................................................................................................................... 5 

En första slutsats i projektet är att.. 5 

En andra slutsats i projektet är att.. 6 

En tredje slutsats är att.. 6 

En fjärde slutsats är att.. 6 

En femte slutsats är att.. 6 

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .................................................................................................. 8 

GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER ............................................................................................. 10 

Granskningförutsättningar 10 

Kristianstad kommun 10 

Bedömningskriterier för grundvatten 10 

Övergripande – Typområde 1, Grundvatten 11 

Påverkan/problem – Typområde 1, Grundvatten 13 

Möjligheter – Typområde 1, Grundvatten 15 

Värdekärnor – Typområde 1, Grundvatten 17 


Lessebo kommun 19 

Bedömningskriterier för inlandsvatten 19 


Söderköpings kommun 27 

Bedömningskriterier för kustvatten 27 

Övergripande – Typområde 3, Kustvatten 28 

ANALYS ................................................................................................................................................... 34 

Aktualitet på översiktsplaner enligt enkäten i delprojekt I 34 

Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP? 34 

Övriga ”styrdokument” eller vattenrelaterade planeringsdokument 34 

Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor 34 

Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 36 

Områden med bäring på Miljöbalken 37 





SLUTORD ................................................................................................................................................ 44 

En första slutsats i projektet är att.. 44 

En andra slutsats i projektet är att.. 44 

En tredje slutsats är att.. 44 

En fjärde slutsats är att.. 45 

En femte slutsats är att.. 45 

BILAGA 1 ................................................................................................................................................ 46 

BILAGA 2 ................................................................................................................................................ 47

SAMMANFATTNING 

Efter kartläggningsarbetet i delprojekt I hade vi fått en 

överskådlig bild av aktualiteten hos distriktets kommunala 

planer, med tyngdpunkt på översiktsplaner (ÖP), samt hur 

dagens vattenrelaterade planeringssituation ser ut inom 

distriktets kommuner. Vad vi kan konstatera är att mycket 

positivt arbete görs redan idag i distriktets kommuner, 

men att mer samordning måste till och att underlaget är 

mycket varierande i olika kommuner. Vilket utrymme får 

vattenaspekter i kommunal fysisk planering och hur ska 

dagens planeringstradition kunna möta de nya åtaganden 

som ställs i och med den nya vattenförordningen? Det var 

två av utgångspunkterna för delprojekt II inom ”Den nya 

vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala 

planeringen”. Inom delprojekt II var syftet att närmare 

utvärdera och analysera innehållet i ett antal översiktsplaner 

för att om möjligt närma oss svaret på hur framtidens 

kommunala vattenplanering kan se ut. 

I Södra Östersjöns vattendistrikt berörs, helt eller delvis, 

91 kommuner från sammanlagt 10 olika län. För att göra 

materialet hanterbart vid granskningen inom delprojekt II 

valdes tre typområden ut som skulle fungera som representativa 

för hela distriktet. De olika typområdena har 

sin grund i ramdirektivets definition av vatten och således 

valdes ett typområde ut för respektive grundvatten 

(Kristianstadsslätten), inlandsvatten (Ronnebyåns avrinningsområde) 

och kustvatten (tre kustkommuner). I varje 

typområde ingår tre kommuner vars översiktsplaner och 

övriga vattenrelaterade planeringsdokument har lästs och 

granskats utifrån ett större antal bedömningskriterier. Från 

Vellinge kommun i söder till Söderköpings kommun i norr 

har de utvalda kommunernas ÖP granskats utifrån allt från 

vattenkvalité, intressemotsättningar i vattenfrågor och 

VA-frågor, till krisberedskap och mellankommunalt samarbete. 

Tre av de granskade översiktsplanerna är från början 

av 1990-talet, medan de övriga är från 2002 eller senare. 

Vattenfrågorna har fått ett betydligt större utrymme i de 

nyare planerna, men skillnaderna är stora och vattenfrågor 

generellt har ingen stor plats i en översiktsplan. 

Vid analysen har de nio översiktsplanerna studerats utifrån 

två utgångspunkter; 

5 

• dels PBL-spåret och lämpligheten eller möjligheten att 

behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommunernas 

ansvar för planering enligt PBL (1987:10). 

• dels MB-spåret och VA-lagen och de möjligheterna att 

behandla/åtgärda frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser. 

Detta är kommunernas ansvar som tillsynsmyndighet enligt 

Miljöbalken (1998:808) och ansvariga för VA-verksamheten 

enligt VA-lagen (1970:244). 

För att förenkla analysen togs fyra bedömningsnivåer fram 

inom respektive typområde: 

A. Övergripande kriterier 

B. Kriterier för Påverkan/problem 

C. Kriterier för Möjligheter 

D. Kriterier för Värdekärnor. 

Det som har behandlats i planerna har därefter sorterats 

för respektive bedömningsnivå. Av de särskilda bedömningsmatriserna 

som visas i analysdelen före varje typområde 

framgår kriterier i nästa nivå. 

Det skall betonas att sorteringen, vad som har bäring 

på respektive plan-och bygglagen (PBL) och/eller miljöbalken 

(MB), inte får tolkas för strikt. Analysen har gjorts 

av personer som har praktisk erfarenhet av arbete med 

samråd och granskning av kommunala översiktsplaner 

samt hur översiktsplanerna används och tillämpas i efterföljande 

planering och tillståndsgivning enligt PBL och MB. 

En första slutsats i projektet är att.. 

Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial. Särskilt 

det som kan användas i planeringssammanhang i ett regionalt 

perspektiv (med hänsyn till att vattenförvaltningen 

måste ske över hela avrinningsområden). Särskilt underlag 

som kan användas i mellankommunala sammanhang är av 

intresse, men information måste även skapas som enkelt 

kan utbytas över länsgränser.

En andra slutsats i projektet är att.. 

översiktsplanen är ett lämpligt instrument för att hantera 

den övergripande vattenförvaltningen. Dels därför att 

den visar på och behandlar helheter, dels därför att den 

tas fram och förankras i en demokratisk process där alla 

berörda ges tillfälle till insyn, påverkan och delaktighet. Att 

integrera vattenförvaltningen kräver att planerare och vattenexperter 

måste engageras sida vid sida i ÖP-arbetet. 

En tredje slutsats är att.. 

Mycket planeringsinriktat arbete görs i kommunerna med 

bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen. Emellertid 

är bristen på information om dessa dokument påtaglig. 

Kommuner och länsstyrelser (staten) bör således ha ett 

bättre informationsutbyte i dessa frågor. 

Översiktsplanen kan tjäna som en ”uppsamlingsplats” 

för allt det översiktliga materialet. 

En fjärde slutsats är att.. 

Eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv 

på mark- och vattenanvändningen måste 

fler aktörer involveras och samarbetspartners sökas på alla 

nivåer i samhället. 

Bildandet av s k ”vattenråd”, som ett initiativ från vattenmyndigheterna, 

är ett exempel på ett samarbetsforum 

som kan fungera bra som informations- och samarbetskanal 

för dialog om bland annat den fysiska översiktsplaneringen 

i kommunernas avrinningsområden. 

6 

En femte slutsats är att.. 

Fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till, 

exempelvis organisationsformer, beslutsvägar, formalia för 

planer osv. Detta är en fråga som projektet i och för sig inte 

haft tyngdpunkt på, men presenterar en skisserad modell 

med erfarenhet från liknande mellankommunalt samarbete 

kring mark- och vattenanvändningsfrågor och som bör 

kunna tillämpas även på gemensamma vattenresurser. 

Det handlar om att formulera och lokalisera de 

strategiska vattenresursfrågorna inom kommunerna och 

överväga vilka markanvändningsfrågor som blir berörda. 

Det kan även gälla att förutspå effekter och konsekvenser 

av åtgärder över ett avrinningsområde som delas med flera 

kommuner samt att starta samarbetsprojekt om vattenfrågor 

med syfte att formulera mål, policies eller riktlinjer för 

angelägna vattenfrågor. Godkända eller beslutade riktlinjer 

från vattenmyndigheternas förvaltningsplaner (tex åtgärder) 

bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan, 

antingen när denna är på gång, eller som fördjupning 

– tex ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom 

ÖP-processen i PBL möjliggörs en demokratisk förankring 

och insyn från medborgarna eftersom denna stadgar om 

obligatoriskt samråd med och remiss till (kungörelse om 

utställning) såväl berörda mark- och fastighetsägare, som 

organisationer och kommunmedborgare i allmänhet. 

Resultatet av ett sådant samarbete bör inte enbart vara 

ett bra underlag/input till vattenmyndighetens arbete 

med förvaltningsplaner och åtgärdsprogram utan också 

ge utbyte för annan planering och andra vattenrelaterade 

planeringsfrågor som behöver regional överblick.

") 

") 

") ") 

") 

Borås 

Halmstad 

Malmö 

Karlstad 

") 

") 

Hässleholm 

Jönköping 

") 

Växjö 

") 

Örebro 

") 

") 

Linköping 

Karlskrona 

") 

Västerås 

Kalmar 

") 

Nyköping 

") 

Uppsala 

Förklaring 

") 

Stockholm 

") 

Visby 

Huvudavrinningsområden 

Länsgränser 

Kommungränser 

") Större städer 

Km 

0 50 100

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 

I detta kapitel kommer, i enlighet med den projektplan 

som upprättades inför projektstarten, tillvägagångssättet 

för framtagandet av typområden att presenteras. Likaså 

kommer det att presenteras hur projektet gått tillväga 

gällande urvalet av bedömningsgrunder för granskningar 

av översiktsplaner inom valda typområden. Både framtagandet 

av typområden och bedömningskriterier har gjorts 

i nära samarbete med projektets referensorganisationer 

och urvalet nedan är resultatet av åtskilliga diskussioner 

och alternativa lösningar. Projektet har ingen ambition att 

åskådliggöra en definitiv bild av den vattenrelaterade planeringssituationen 

inom Södra Östersjöns vattendistrikt, 

utan avser istället ge en överskådlig bild av hur vatten 

planeras/har planerats inom ett antal för distriktet representativa 

typområden. 

Sammanfattning av delprojekt I 

Under 2006 genomfördes delprojekt I inom ”Den nya 

vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala planeringen”. 

Delprojekt I gick ut på att överskådligt kartlägga 

aktualiteten hos samtliga ca 90 kommunala översiktsplaner 

inom Södra Östersjöns vattendistrikt, vilket gjordes via 

ett frågeformulär till distriktets Länsstyrelser. Syftet med 

kartläggningen var att få en sammanfattad nutidsbild av 

dagsläget som kunde utgöra underlag för det fortsatta 

arbetet inom nu aktuellt delprojekt II. Delprojekt I resulterade 

i en delrapport, ”Vattenaspekter i kommunal fysisk 

planering”, som i diagramform åskådliggör hur dagens 

vattenrelaterade planeringssituation ser ut i distriktets 

kommuner. Från resultatet kan nämnas att av 78 undersökta 

kommuner hade 16 stycken en översiktsplan äldre 

än 15 år, medan det genomsnittliga antagandeåret för 

samtliga 78 undersökta översiktsplaner var 1998. Relativt 

få fördjupningar inom vattenområdet har gjorts i kommunerna 

(åtminstone som Länsstyrelsen kände till), men flera 

goda exempel kunde ändå lyftas fram. Övriga frågor som 

belystes i delrapport I var bland annat mellankommunala 

frågor och om det fanns eventuella övriga vattenrelaterade 

planer och styrdokument. Delrapport I finns att beställa 

på Vattenmyndigheten Södra Östersjöns kansli, alternativt 

ladda ner som pdf på www.vattenmyndigheterna.se. 

Val av representativa typområden 

Då det var en praktisk omöjlighet att granska samtliga 91 

kommunala översiktsplaner inom vattendistriktet var det 

nödvändigt att göra en avgränsning. Redan i projektplanen 

för projektet finns det beskrivet att representativa 

typområden ska definieras och väljas ut efter uppställda 

urvalskriterier. Tillsammans med projektets referensgrupp 

arbetades en lista på kriterier fram som skulle vara underlag 

vid valet av typområden. Denna lista inkluderade 

bland annat att inte hela avrinningsområden skulle väljas 

ut, att kommuner med grundvattenproblematik skulle 

ingå, befolkningsintensiva områden kontra glesbygd, samt 

områden med bra respektive mindre bra interkommunala 

samarbeten. 

Valet av typområden har sin grund i ramdirektivets definition 

av vatten utifrån grundvatten, inlandsvatten och kustvatten. 

Detta innebar tre olika typområden att arbeta med 

och projektet fann att tre kommuner per typområde var en 

lämplig avgränsning. Ett antal olika varianter på typområden 

och kommuner har diskuterats i referensgruppen. 

Samtliga förslag har både för- och nackdelar och så långt 

det varit möjligt har en geografisk spridning över distriktet 

eftersträvats. Det slutliga valet består av ett jordbruksområde 

som är beroende av den viktiga grundvattentäkten 

under Kristianstadsslätten, ett gles- och skogsbygdsområde 

utmed Ronnebyåns avrinningsområde, samt tre utvalda 

kustkommuner med olika kustproblematik. Följande 

typområden representerar Södra Östersjöns vattendistrikt: 

Typområde 1: Kristiandstadslätten 

Kristianstads kommun, Bromölla kommun och Sölvesborgs kommun 

Typområde 2: Ronnebyån 

Lessebo kommun, Tingsryds kommun och Ronneby kommun 

Typområde 3: Kustkommuner 

Vellinge kommun. Ronneby kommun (även inom typomr 2) Söderköpings 

kommun 

Figur 1.1 Typområden.

Val av bedömningskriterier 

För att kunna göra materialet jämförbart mellan olika 

kommuner inom distriktet har vi valt att använda oss av ett 

antal fasta kriterier för bedömning av översiktsplanerna. 

Större delen av kriterierna är gemensamma för samtliga tre 

typområden och ska således användas för bedömning av 

samtliga utvalda kommuners översiktsplaner. Ett mindre 

antal kriterier (framför allt under rubriken Värdekärnor) har 

även valts ut specifikt per typområde där vi för exempelvis 

Typområde 1, Jordbruk-Grundvatten, kommer att bedöma 

de tre kommunernas ÖP inom detta typområde utifrån 

kriterier som vi inte kommer att beakta i de två övriga 

typområdena och vice versa. Samtliga kriterier för bedömningsstöd 

vid granskning av ÖP och andra eventuella 

vattenrelaterade plandokument presenteras i sin helhet 

som Bilaga 2, samt i specificerade matriser i introduktionskapitlet 

till varje typområde. Typområdena som valdes ut 

tillsammans med referensgruppen inför granskningsarbetet 

i delprojekt II utgjorde grunden för den kommande 

granskningen av planmaterialet, men samtidigt fastslogs 

att ytterligare kriterier kunde bli aktuella och således har 

kriterier tillfogats listan under resans gång. 

Projektet valde att bedömningskriterierna delades in 

i fyra kategorier för att göra granskningsarbetet överskådligt. 

Översiktsplanerna har bedömts utifrån kriterier 

inom kategorierna Övergripande, Påverkan/problem och 

Möjligheter, men även den per typområde mer specifika 

kategorin Värdekärnor som har haft som avsikt att spegla 

det aktuella typområdets unika karakteristik. 

Redovisning av resultat 

Utifrån ovanstående specifika bedömningskriterier för typområdet 

grundvatten så kommer resultatet att presenteras 

utifrån de fyra bedömningsområdena Övergripande, Påverkan/problem, 

Möjligheter, och Värdekärnor. För att göra 

materialet så överskådligt som möjligt redovisas resultatet 

i tabellform med en tabell för varje bedömningskriterie. 

I varje tabell redovisas samtliga tre kommuner inom 

typområdet där det för varje kommun markeras om dess 

kommun beaktat bedömningskriteriet eller ej. Förutom 

alternativen Ja och Nej har vissa svårbedömda planer kunnat 

markeras med Delvis. Så långt det går har dock något 

av alternativen Ja eller Nej förespråkats. Utöver detta så 

har det givits utrymme för kommentarer där intressanta 

noteringar har gjorts där detta varit befogat. 

9 

Granskningsmodell 

Utgångspunkten för granskningsarbetet är en modell som 

vi valt att kalla ”Trappstegsmodellen”. Denna kan närmast 

liknas vid en trappa där granskningsarbetet sker med 

utgångspunkt i en trappa med tre trappsteg. Första steget 

är att svara på om aktuellt bedömningskriterie nämns i planen 

eller ej. Som exempel kan vi använda bedömningskriteriet 

Vattenstatus, det vill säga om kommunen beskriver 

kommunens vattenstatus någonstans i översiktsplan. Blir 

svaret nej på denna första fråga stannar ”Trappstegsmodellen” 

på det första trappsteget. Om svaret istället blir ja 

fortsätter granskningen genom att undersöka om kommunen 

gjort något problembeskrivning eller kunskapssammanställning 

angående ämnet Vattenstatus. Tredje steget 

i raketen blir att undersöka om kommunen dessutom 

tagit fram några riktlinjer eller rekommendationer för hur 

eventuella problem inom ämnet Vattenstatus ska åtgärdas. 

Målsättningen är naturligtvis att kommunerna ska ha både 

aktuella problembilder inom vattenområdet identifierade 

och ha utarbetade lösningar eller rekommendationer 

framtagna. I resultatframställningen i kommande granskningskapitel 

presenteras goda exempel på kommuner som 

uppnått steg tre i trappstegen i löpande text efter respektive 

granskningskriterie. 

Bedömningskriteriet 

är nämt? 

Modell 1.1, Trappstegsmodellen. 

Kommunen har problembeskrivning 

eller kunskapssammanställning 

i ämnet 

Kommunen har riktlinjer 

eller rekommendationer 

eller åtgärder för det 

aktuella området/ämnet

GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER 

Typområde 1, Grundvatten 

Det första av de tre typområdena vars översiktsplaner 

granskats består av tre kommuner i nordöstra Skåne och 

västra Blekinge vars geografi sträcker sig över samma stora 

grundvattenområde. Kristianstadsslättens grundvattenområde 

är södra Sveriges största grundvattenreserv och 

de utvalda kommunerna är i högsta grad beroende av 

grundvattnet och att detta kan hålla en hög kvalitet. 

Granskningförutsättningar 

Kommun Antagandeår 

Kristianstad 1990 

Bromölla 2003 

Sölvesborg 1991 

Tabell 2.1, Antagandeår för kommuner inom typområde 1.. 

Kristianstad kommun 

Kristianstad kommun har en översiktsplan från 1990 som 

enligt kommunen själva endast behandlar vattenfrågor 

mycket övergripande. Från 1990 års ÖP har tre sidor kopierats 

som kommit projektets granskanda bedömningskriterier 

tillhanda, men i övrigt hänvisar kommunen helt till ett 

dokument som presenterades år 2000 och som benämns 

Kristianstads vattenförsörjning – förutsättningar, möjligheter 

& konsekvenser. Denna rapport som är ett resultat 

av ett projekt/utredning som inleddes med en förstudie 

redan 1995 redovisar en sammanfattning av resultaten 

under utredningen gällande Kristianstad centralorts framtida 

vattenförsörjning. Kristianstad kommun har mycket 

speciella grundvattenförhållande vilka redogörs ingående 

i rapporten. Rapporten avslutas med en diskussion om 

framtiden och möjligheterna till lokaliseringsalternativ för 

nya dricksvattenbrunnar. Detta dokument om Kristianstads 

vattenförsörjning benämns nedan ”Vattenplanen” och det 

är som sagt viktigt att poängtera att det i detta fall inte 

handlar om en ordinär översiktsplan som granskats, utan 

en rapport som beskriver vattensituationen. 

10 

Bromölla kommun 

ÖP 2000 Bromölla kommun är namnet på Bromölla kommuns 

översiktsplan som antogs 2003-01-27. Planen är på 

totalt drygt 200 sidor och indelad i två delar som benämns 

Del 1, Övergripande intressen och Del 2, Allmänna intressen. 

I den allmänna delen inleds varje kapitel med att 

redogöra för konkurrerande intressen samt åtgärdsbehov. 

Sölvesborgs kommun 

Översiktsplanen för Sölvesborgs kommun är daterad till 

februari 1991, men antogs av kommunfullmäktige 1990- 

06-25. ÖP:n är uppdelad i tre delar där Del 3 utgör den 

egentliga översiktsplanen i Plan- och bygglagens mening 

och bygger på de två andra delarna som utgör underlagsmaterial 

för Del 3. Del 1 behandlar kommunens tätorter 

med befintliga förhållanden, utvecklingstendenser och 

framtidsutsikter, medan Del 2 redogör för kommunens 

intressen och anspråk. Till översiktsplanen bifogades från 

Sölvesborgs kommun även två fördjupade ÖP för dels 

området Siretorp-Sandviken (2000) och dels området öster 

om Sölvesborgsviken (2005). Dessa två FÖP (Fördjupad 

ÖversiktsPlan) lyfter i stora drag samma områden som 

redogörs i den ordinarie översiktsplanen, om än på en 

mer detaljerad nivå. För den FÖP som gjordes för Siretorp- 

Sandviken (2000) kan dock nämnas en relativt omfattande 

redogörelse för avloppslösningar, samt för Sölvesborgsvikens 

FÖP (2005) kan bland annat nämnas ett uttömmande 

kapitel om dagvattenhantering. 

Bedömningskriterier för grundvatten 

I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som 

använts vid kartläggningen av Typområde 1, Grundvatten. 

Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som 

ingår i respektive kriterie.

A. Övergripande 

1. Avrinningsområdesperspektiv 

Är tillrinningsområdet definierat för kommunens grundvatten/dricksvattentäkter? 

Är påverkansomr definierat? Överrensstämmer yt- med 

grundvatten aro? 

2. Befintlig mark/vattenanvändning 

Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen? 

3. Demografi 

Andel försörjda med enskilt/kommunalt dricksvatten? Begränsar 

dricksvattentillgången antalet invånare i kommunen? Ytvattentäkter? 

4. Miljökvalitetsmål 

Hur används de nationella, regionala och kommunala målen? 

B. Påverkan/problem 

1. Vattenstatus 

Finns kvalitativ bedömning -året runt? Finns kvantitativ bedömning 

-året runt? Saltation av grundvatten? 

2. VA-frågor 

Fördelning av enskilda och kommunala avlopp? 

3. Diffusa utsläpp 

Nitrater, vägsalt, bekämpningsmedel mm. 

4. Vattenuttag 

Samlad bild av totalt vattenuttag? Enskilda resp kommunalt vattenförsörjning? 

5. Vattenrelaterade intressemotsättningar 

Vilka gör anspråk på kommunalt vatten? 

Övergripande – Typområde 1, Grundvatten 

Avrinningsområdesperspektiv 

Kommun Ja Nej Delvis Kommentar 

Kristianstad X 

11 

C. Möjligheter 

1. Mellankommunalt samarbete 

Finns samarbete i grund-/ dricksvattenfrågor med andra kn? 

2. Ekosystemtjänster 

Finns konstgjord infiltration?Storlek på energiuttag i form av bergvärme 

(el motsv)? 

3. Dricksvattenskydd 

Finns skyddsområden för dricksvatten?Dricksvattenförsörjning -alternativa 

källor? 

4. Krisberedskap 

Lokalisering av anläggningar? 

5. Folkhälsa 

Olika skyddsformer tex strandskydd 

D. Värdekärnor 

1. Jordbruk 

Jordbruket i sig, bevattning, Möjligheten att anv bekämpn.medel 

2. Naturvård 

Utströmmande grundvatten bör ha en viss kvant/kvalitet för ytvattenekosystem 

3. Rekreation 

Tätortsnära rekreation (jfr naturvård)? 

4. Vattenresurs 

Dricks- och bevattningsvatten 

Matris 2.1, Bedömningskriterier för grundvatten 

Bromölla X Vattnet följer inga geografiska gränser utan angränsande kommuner är berörda av samma vattenplanering. 

Stora delar av vattenplaneringen måste ske tillsammans med dessa kommuner (sid 28, del 1). Avrinningsområdet 

för Skräbeån, som Bromölla kommun till största delen avvattnas till, sträcker sig från Kronobergs län i norr 

till Blekinge län i öster (sid 9, del 2). På sid 27 (del 1) nämns att det i Översiktsplan 90 framlades ett program för 

vattenplanering, vilket anses gälla även för den nya ÖPn. I detta program för vattenplanering skrevs följande; 

Avrinningsområden kring vattendrag och sjöar ska avgränsas, samt beskrivas i detalj. 

Sölvesborg X Vattenkvalitén i kommunens havsområden påverkas i hög grad av omgivande områdens utsläpp, vilket även 

åskådliggörs med en tabell över utsläpp av närsalter till havet från utvalda omgivande områden (sid 86, del 2). 

Bromölla: Tillrinningsområdena, dvs avrinningsområdena, till kommunens sjöar och vattendrag måste inventeras (sid 27, 

del 1).

Befintlig mark/vattenanvändning 


Kristianstad X Knappt hälften av kommunens yta består av jordbruksmark och drygt en tredjedel består av skog. Övrig mark 

inom kommunen upptas av bebyggelse, trafikleder och övrig mark (sid 7, ÖP). 

Bromölla X Kommunens yta upptas av ca 55 % skog, 30 % jordbruksmark och 15 % av annan mark, ec tätbebyggda områden. 

Detta beskrivs under kapitlet Areella näringar på sid 12 (del 2). Markanvändning (pågående och förändrad) 

beskrivs på sid 21-23 (del 1). På sid 27 (del 1) nämns ett intressant kapitel om Vattenplaner. Kommunen har stora 

tillgångar både vad gäller ytvatten och grundvatten och till föregående ÖP (1990) togs det fram ett program för 

vattenplanering som fortfarande gäller. Grund-, yt- och havsvatten påverkar markanvändningen och är en del av 

samma system. Man skriver i ÖP att Vattenplaner upprättas över kommunens sjöar, vattendrag och våtmarker, 

grundvattenområden och havsvattenområden utifrån en arbetsmetod som beskrivs på sid 28 (del 1). 

Sölvesborg X På två till översiktsplanen hörande (separata) kartor redovisas kommunens mark- och vattenanvändning (Karta 

A Landområdet och Karta B Havsområdet). Endast tre mindre sjöar finns inom kommunens gränser, samt endast 

två större naturligt rinnande vattendrag (sid 90, del 2). 

Demografi 


Kristianstad X Vattenförsörjningen är helt baserad på grundvatten. Totalt finns 27 kommunala vattenverk med tillhörande 

brunnsanläggningar. Brunnarna är överlag av god eller mycket god kvalitet (sid 42, Vattenplanen). Grundvatten 

används för enskild vattenförsörjning inom ca 10 000 enskilda fastigheter (sid 38, Vattenplanen). 

Bromölla X 1998 fanns det drygt 12 100 invånare i Bromölla kommun (sid 73, del 2). På sid 2 (del 2) nämns i målbeskrivningen 

för kommunen att alla vattentillgångar och vattenmiljöer skall behandlas med högstaprioritet i all kommunal 

planering. 

Sölvesborg X Den allmänna vattenförsörjningen inom kommunen baseras på uttag av grundvatten (sid 44, del 1) från 

huvudsakligen sex stycken grundvattentäkter (fyra i Sölvesborgsområdet och två i Mjällbyområdet). Vatten kan 

dessutom tillföras från andra vattenverk genom sammankoppling i ett större ledningsnät (sid 56-91, del 1). I 

kapitlet som sammanfattar VA-förhållanden nämns att vattentillgången översiktligt kan sägas vara god inom 

kommunen. Vattenförsörjningen bedöms inte heller utgöra något hinder för eventuella bostadsexploateringar 

de närmaste åren (sid 44, del 1). Totalt årligt uttag av grundvatten i kommunen har uppskattas till ca 6,3 milj m3 

(sid 40, del 2). Risken för stora förändringar av grundvattennivån är relativt liten under förutsättning att större 

ingrepp av typ djupa vägskärningar och liknande undvikes (sid 83, del 2). 

Miljökvalitetsmål 


Kristianstad X På sid 67 i Vattenplanen nämns att de nationella miljömålen berör Kristianstadsslättens grundvatten. 

Bromölla X Miljömål och miljökvalitetsmål beskrivs i kapitlet Konsekvensbeskrivning på sid 39 (del 1). Nämns även på sid 

134 i del 2. Mål och delmål ska ställas upp och redovisas med nyckeltal i den kommunala planeringen. 

Sölvesborg X 

12

Påverkan/problem – Typområde 1, Grundvatten 

Vattenstatus 


Kristianstad X Vattentillgångarna är sedan länge utsatta för kraftig påverkan från mänsklig verksamhet både lokalt och från 

vår omvärld. Problemen baseras ffa av hög näringstillförsel från industrier, transporter, bebyggelse och läckande 

marker. Det ytliga grundvattnet och i vissa infiltrationskänsliga områden även det djupare grundvattnet 

löper stor risk att försämras genom höjda halter av nitrat, bekämpningsmedel eller infiltration av andra skadliga 

ämnen (sid 18, ÖP). Saltvatteninträngning i grundvattnet kan vara ett problem i kustnära områden om det görs 

för stora grundvattenuttag nära kusten (sid 32, Vattenplanen). Grundvattnets kvalitet hotas i första hand av spridning 

av föroreningar. Blir grundvattenuttagen för stora hotar detta även grundvattnets kvalitet (sid 48, Vattenplanen). 

På lång sikt är markanvändningen inom infiltrationsområdena den viktigaste faktorn som påverkar risken 

för förorening av grundvattnet. Översiktsplaneringen spelar här en central roll. Det är viktigt att områden som är 

känsliga ur grundvattensynpunkt arbetas in i översiktsplanen och att markanvändningen inom dessa styrs så att 

risken för förorening minskas så långt som möjligt. (sid 64, Vattenplanen) 

Bromölla X Punktkällor med stor påverkan på vattenmiljön är utsläppfrån reningsverk och industrier, vilka har gett upphov 

till koncentreradeskador i vattenmiljön. På sid 135 (del 2) nämns att nya miljökvalitetsnormer är under utveckling, 

bla för nitrat i grundvatten, fosfor, tungmetaller och organiska miljögifter i sjöar och vattendrag, samt 

flöden/nivåer i rinnande vatten. Övergödningsproblematiken beskrivs på sid 143 (del 2). 

Sölvesborg X Det kommunala vattnet har, enligt ÖP, överlag en tillfredsställande kvalité. Några bekämpningsmedelsrester har 

inte hittats vid analyser. I privata vattentäkter noteras högre nitrat- och kloridhalter, vilket måste följas upp enligt 

ÖP (sid 85, del 2). I ÖP del 2 (sid 61-65) beskrivs ekologiskt känsliga mark- och vattenområden i Sölvesborgs 

kommun. Bland annat listas försurade mark- och vattenområden, områden som är särskilt påverkade av olika 

föroreningar, samt våtmarker som inrymmer särskilda ekologiska värden. Havet som omger delar av Sölvesborgs 

kommun används idag som recipient för kommunalt och industriellt avloppsvatten (sid 90 + karta sid 95, del 2). I 

del 2 (sid 90) redogörs i tabellform hur stora utsläppen var till havet med kväve, fosfor och metaller. 

Bromölla: I del 2 (sid 4) av ÖP listas åtgärdsbehov för grundvattnet i kommunen, vilket här redovisas; 

• Utreda och säkerställa inströmningsområdena till befintliga grundvattentäkter och grundvatten där vattenskydd enligt vattenlagen 

saknas eller genom skyddsbestämmelser i PBL. 

• Medverka till att säkerställa Kristianstadsslättens grundvattenområde, t.ex med skyddsbestämmelser för känsliga inströmningsområden 

som en första åtgärd. 

• Utreda och närmare klargöra grundvattenförhållandena i kommunen, för att säkra dessa och dokumentera kvalitet och kapacitet för 

kommunens vattentäkter. 

VA-frågor 


Kristianstad X Få VA-frågor tas upp i Vattenplanen, men i kapitlet om grundvattenskydd nämns bla att möjligheter för att 

skydda centralortens brunnar kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling (sid 65, Vattenplanen). 

Bromölla X Vatten och avloppssystemet redogörs på sidorna 10-12 (del 2) under rubrikerna Dricksvatten, Spillvatten, Dagvatten, 

Miljöhot och Natur- och kulturvärden. På sidorna 41-64 (del 1) i kapitlet Konsekvensbeskrivning beskrivs 

konsekvenser av föreslagna utbyggnadsområden inom en tioårsperiod. Här nämns för varje område bla rubriken 

Kretslopp och Vatten/avlopp. Förutom framtida vattenförsörjning beskrivs hur spillvatten ska tas om hand och 

att dagvatten måste tas omhand på ett kretsloppsanpassat sätt. Högt grundvattenstånd och täta jordlager 

innebär svårigheter att på ett konventionellt sätt anordna enskilda avloppsanläggningar för såväl befintlig som 

ny bebyggelse (sid 144, del 2). 

Sölvesborg X De kommunala avloppsreningsverken försörjer enligt ÖP kommunen på ett tillfredsställande sätt och nuvarande 

kapaciteter utgör inte heller något hinder för eventuella framtida bostadsexploateringar (sid 44, del 1). I kapitlen 

som beskriver utvalda tätorter/utvecklingsområden (sid 56-91, del 1) nämner ÖP att reningsverkens kapacitet 

kommer minska väsentligt vid framtida kvävereduktion. Ca 87 % av kommunens invånare är anslutna till kommunens 

två största reningsverk (sid 42, del 2). 

13

Bromölla: På sid 4-5 i översiktsplanens andra del beskrivs kommunens åtgärdsbehov uppdelat på ytvatten, grundvatten 

och havsmiljö/kusten. En hel del intressanta åtgärder nämns och tyder på en medvetenhet om de problem som föreligger. 

Alla åtgärdsförslag kan inte redovisas här, men vad gäller VA-frågor så kan nämnas att gradvis separera dagvatten och spillvatten 

i kommunens kombinerade system och att begränsa kväveutsläppen från reningsverken genom efterbehandling i 

reningsverken. 

Ett åtgärdsbehov som nämns på sid 133 (del 2) är att utföra en fullständig inventering av enskilda avlopp och därefter 

komma med anvisningar om förbättrad rening. 

Diffusa utsläpp 


Kristianstad X Luftburen deposition av kväve och svavel, liksom läckage av växtnäringsämnen nämns som hot som utgörs av 

diffusa föroreningar. Luftföroreningarna nämns dock som ett internationellt problem då majoriteten av nedfallet 

härrör från utländska källor. Tillförseln av växtnäringsämnen sker bla genom spridning av handels- och stallgödsel, 

felaktig hantering av bekämpningsmedel, infiltration av avloppsvatten från ledningar och infiltrationsanläggningar 

och läckage från upplägg av stallgödsel. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen bedöms vara det 

största hotet mot grundvattnet inom Kristianstadsslätten (sid 49-50, Vattenplanen). 

Bromölla X Odlingsverksamhet, utsläpp från enskilda avlopp och dikningar ger upphov till olika former av diffus påverkan. 

Under de senaste decennierna har nedfallet av försurade ämnen från luften kraftigt påverkat sjöar och vattendrag 

i de norra delarna av kommunen (sid 7, del 2). Övergödning av mark och vatten genom tex jordbruksdrift 

(sid 11, del 2). 

Sölvesborg X ÖP beskriver den omfattande djurhållningens gödselhantering (ffa slaktsvin, kycklingar och mink) som påverkansfaktorer 

på vattenkvalitén. Gödselhanteringen kan leda till nedträngning av nitrat till grundvattnet och 

läckage av växtnäringsämnen till vattendrag och havet. Kommunen har även ett betydande överskott på fosfor i 

stallgödsel, dvs det produceras mer än vad växtodlingen kan ta hand om (sid 10, del 1). På sid 85 (del 2) nämns i 

text ett flertal punktutsläppskällor såsom industrier och fiskodlingar, samt diffusa utsläpp via bäckar som mynnar 

ut i olika havsvikar. På samma sida listas i tabellform även kända utsläppsmängder av fosfor, kväve och metaller 

till havet från Sölvesborgs kommun (sid 85, del 2). 

Bromölla: Ett åtgärdsbehov som redovisas i ÖP (sid 4, del 2) knyter an till diffusa utsläpp från jordbruket och säger att vid 

jordbruksdrift på inströmningsområden bör särskilt prövas möjligheten att ställa om till ekologisk odling för att minska 

läckage till grundvattnet. 

Sölvesborg: Kväveläckaget kan, enligt ÖP, minskas genom bättre stallgödselhantering. För att minska fosformängden 

kan det bli nödvändigt att antingen minska animalieproduktionen eller transportera gödsel till mindre djurtäta områden. 

Som alternativ nämns även möjligheten att omvandla gödseln till biogas för energiproduktion (sid 10, del 2). 

Vattenuttag 


Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000- 

4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning, 

bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning 

svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning 

till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom 

Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens 

storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket 

viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på 

slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen 

att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga 

vattenuttag går. 

Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2). 

Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till 

ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca 

ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen, 

men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag. 

Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2). 

14

Vattenuttag 


Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000- 

4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning, 

bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning 

svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning 

till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom 

Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens 

storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket 

viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på 

slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen 

att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga 

vattenuttag går. 

Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2). 

Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till 

ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca 

ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen, 

men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag. 

Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2). 

Vattenrelaterade intressemotsättningar 



Bromölla X Som konkurrerande intressen vad gäller Bromölla kommuns vatten nämns bebyggelseintrssen, bevattningsintressen, 

men även den stora massafabriken och finpappersbruket Stora Enso Nymölla AB som har stor påverkan 

på det lokala vattnet (sid 3, del 2). Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd 

med berörda intressenter viktigt (sid 14, del 2). Grundvattentillgångar och ytvatten, som utgör recipient, utsätts 

för risker i samband med pågående verksamheter (sid 132, del 2). 

Sölvesborg X Motstridande intressen gällande kommunens vattenområden nämns på sidan 91 (del 2). Här nämns i löpande 

text fiske, recipient, friluftsliv, energiproduktion, försvaret och olika undersöknings- och kontrollprogram. 

Möjligheter – Typområde 1, Grundvatten 

Mellankommunalt samarbete 



Bromölla X Som ett av översiktsplanens första kapitel nämns mellankommunala frågor, vilket är noterbart. ÖP nämner att 

det inom den fysiska planeringen finns behov av att samråda och samverka när det gäller bla miljövård, naturvård, 

vattenplanering i vid bemärkelse, vattenplanering inom avrinningsområden, grundvatten inom Kristianstadslätten 

och VA-frågor. Redan idag samarbetar Bromölla kommun med grannkommunerna ibland annat vissa 

avloppsfrågor (sid 5, del 1). Som ett av kommunens nio mål med vattenarbetet nämns att Tillsammans med angränsande 

kommuner utreda och säkerställa vattenmiljöerna t .ex Ivösjön med tillrinningsområden (sid 2, del 2). 

Sölvesborg X 

Ekosystemtjänster 



Bromölla X I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på ”solution multiplers”, dvs åtgärder som löser flera 

problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena 

under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2). 

Sölvesborg X 

Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom 

lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2). 

15




Bromölla X I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på ”solution multiplers”, dvs åtgärder som löser flera 

problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena 

under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2). 

Sölvesborg X 

Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom 

lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2). 

Dricksvattenskydd 


Kristianstad X Grundvattenskydd beskrivs ingående på sidorna 48-65 i Vattenplanen. Här konstateras att skyddsbehovet 

varierar mellan olika områden beroende på att de två faktorerna hot (både kvalitet och kvantitet) och särbarhet 

varierar. Flera av kommunens brunnsanläggningar saknar idag, helt eller delvis, vattenskyddsområden. 

Flera av de befintliga vattenskyddsområdena ger dock endast ett begränsat skydd åt grundvattnet då de inte 

omfattar infiltrationsområdena. Vattenplanen gör klart att en översyn av befintliga vattenskyddsområden, både 

föreskrifter och geografisk utsträckning, är en viktigt skyddsåtgärd. Man för även ett resonemang om att vattenskyddsområden 

kan upprättas för områden med grundvattentillgångar som inte nyttjas idag, men som kan 

komma att utnyttjas för vattentäkt i framtiden. Skyddsområden kan således även vara ett redskap för långsiktigt 

skydd. En hel del ytterligare kan göras inom vattenskydd och det viktigaste är att upprätta en beredskapsplan 

med utgångspunkt i ett hydrogeologiskt underlag. Andra åtgärder inom vattenskydd som kan göras är fysiska 

skyddsåtgärder längs vägar, reglering av kvävegödsling, inventering av potentiella föroreningskällor och en 

tillsyn på åsarna och deras ränder. Just att ha tillsyn över åsarna är viktigt för att på lång sikt förebygga förorening 

av slättens grundvatten. och Enligt modellberäkningar är det mkt viktigt med grundvattenskydd inom områden 

med isälvsavlagringar, då grundvattenbildning såsom läckage ofta är betydande inom dessa områden (sid 26, 

Vattenplanen). 

Bromölla X Grundvattentillgångarna ska enligt ÖPn ges ett utökat och starkare skydd (sid 131, del 2). För att skydda glaukonitsandsakvifären 

från förorening bör grundvattenskydd aktualiseras och likaså skydd för ytligt grundvatten och 

ytvatten (sid 9, del 2). Sju kommunala vattentäkter finns inom kommunen. För varje vattentäkt finns fastställda 

skyddsområden som får ses som den inre skyddszonen (sid 141, del 2). 

Sölvesborg X På en karta på sid 41 (del 2) presenteras ett lämpligt område för lokalisering av nya grundvattentäkter. ÖP 

nämner att skyddande bestämmelser bör snarast införas för aktuellt område och i de fall där skyddsområde för 

vattentäkter inte införts bör detta ske snarast (sid 40-41 och 85, del 2). 

Kristianstad: På den avslutande sidan om grundvattenskydd i Vattenplanen nämns olika möjligheter till skydd av Kristianstad 

centralorts brunnar. Här nämns åtgärder för att minska diffus spridning av föroreningar, vilket kan innebära åtgärder 

för dagvattenhantering, förorenade områden, kemikaliehantering och trafik. Viktigt är också åtgärder inom särskilt känsliga 

delar av infiltrationsområdena, vilket kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling samt åtgärder för att minska 

kvävegödsling. Som nämnts tidigare bör skyddsåtgärderna inkludera att de befintliga vattenskyddsområdena kompletteras 

med vattenskyddsområden för brunnarnas infiltrationsområden (sid 65, Vattenplanen). 

Bromölla: Kommunen avser att utreda och fastställa även yttre skyddszoner till kommunens vattentäkter för att säkerställa 

inströmningsområdena. 

Krisberedskap 


Kristianstad X Växthuseffektens risker diskuteras i korthet på sidan 7-8 i översiktsplanen. Då stora delar av Kristianstads kommun 

ligger väldigt lågt är det av stor vikt vad som händer med vattenståndet i Östersjön. De mest sannolika 

bedömningarna utgår från en höjning av havsytans nivå med ca 0,5 meter till år 2050 och 1-2 meter till år 2100. 

Vad följderna blir för kommunen listas i sex punkter, där bland annat den ökade översvämningsrisken nämns (sid 

7-8, ÖP). Under krisberedskap kan även nämnas den beräkningsmodell (MIKE SHE –ett avancerat datorbaserat 

numeriskt modellverktyg) som används för att studera kretsloppet i Kristianstadsslätten. Med denna modell kan 

olika beräkningar göras och ex kan underlag skapas för att bedöma hotbilden för områdets brunnar och hitta 

lokaliseringsalternativ för nya brunnar. Följande beräkningar har utförts; vattentransportberäkningar, partikelspårningsberäkningar 

och spridningsberäkningar. För mer info om MIKE SHE-verktyget hänvisas till sidorna 

16-17 i Vattenplanen. 

Bromölla X Riskhänsyn skall beaktas tidigt i planeringsprocessen, enligt ÖPn. 

Sölvesborg X Kommunen har i allmänhet goda grundförhållanden och risken för bergras, jordskred, eller allvarliga sättningar 

är liten, men undantag för strandområdet i inre delen av Sölvesborgsviken (sid 83, del 2). 

16

Folkhälsa 



Bromölla X Tillgången på naturområden för friluftsliv är grundläggande för folks hälsa (sid 43, del 2). 

Sölvesborg X 

Värdekärnor – Typområde 1, Grundvatten 

Jordbruk 


Kristianstad X Kommunen präglas av ett intensivt markutnyttjande inom de areella näringarna (sid 7, ÖP). 

Bromölla X De areella näringarna, där bla jordbruk ingår, är viktiga näringar i kommunen, som direkt sysselsätter ca 200 

personer (sid 12, del 2). 

Sölvesborg X Sölvesborgs kommun har en hög andel förvärvsarbetande inom jordbruk och skogsbruk, 11,2 % mot rikets 5 % i 

genomsnitt. I kommunens siffra ingår dock fiske och pälsdjursindustrin som sysselsätter en hel del i kommunen 

(sid 22, del 1). För enbart jordbruk är siffran 7 %, vilket även det är över riksgenomsnittet (sid 2, del 2). 

Bromölla: Behov av åtgärder inom jordbruket för att förbättra vattenmiljöerna redovisas på sid 15 (del 2). Här nämns bla att 

i samråd med jordbruksnäringen upprätta förslag till odlingsfria zoner utmed vattendrag och sjöar till skydd för vattenmiljön. 

Att genom rådgivning med näringen minimera gödselgivorna och därigenom näringsläckaget till yt- och grundvattnet. 

Restaurera och efter behov utöka och anlägga nya arealer av våtmark för att minska näringsinnehållet i vattnet. 

Naturvård 


Kristianstad X Kristianstads Vattenrike utgör Helgeåns avrinningsområde och omfattar många olika vattenmiljöer och innehåller 

stora naturvärden (sid 36, Vattenplanen). 

Bromölla X Kristianstadsslätten utgör en ytterst värdefull naturresurs i formav det högkvalitativa och lättillgängliga 

grundvattnet (sid 9, del 2). Grundvattentäkten under Kristianstadsslätten är i Bromölla kommun utpekat som 

riksintresse för vattenförsörjning (sid 33, del 2).Kommunen har i del 1 av ÖP ett kapitel som heter Det uthålliga 

samhället/En hållbar utveckling där man bla har som inriktning att verka för att bevara större sammanhängande 

vattenområden och skydda dessa för exploateringsföretag som kan påverka områdets karaktär (sid 19, del 1). 

Strandskyddet beskrivs på sid 37 (del 2) och det nämns att en översyn av strandskyddsområdena pågår och att 

förslaget innebär en kraftig utökning av områdena. På sid 39 (del 2) nämns MB 3 kap 2 § som beskriver stora 

opåverkade mark- och vattenområden. På sid 40-42 nämns två sådana utpekade områden i kommunen. 

Sölvesborg X På sid 46-65 beskrivs riksintressanta områden för naturvården, samt övriga områden med höga bevarandevärden. 

De olika riksintressena listas efter varandra och för en del vattenanknutna områden nämns bland annat att 

områdets värden påverkas negativt av olika typer av vattenföretag såsom muddring, utfyllnader, fiskodlingar 

samt föroreningar i vattnet (sid 53, del 2). 

Rekreation 



Bromölla X I ÖP nämner kommunen att man arbetar mot inriktningen i tätortsplaneringen att utgå från att grönstrukturen 

är av särskilt stor betydelse för bra livskvalitet och boende miljö (sid 20, del 1). Rekreation ägnas ett eget kapitel 

på sid 43 (del 2) där olika områden i kommunen listas. Bla nämns Strandängsområdet som ett viktigt närströvsområde 

för allmänheten i Bromölla tätort. 

Sölvesborg X Kommunen har ett flertal attraktiva ströv- och badområden med ett högt rekreationsvärde (sid 66, del 2). 

17

Vattenresurs 


Kristianstad X De geologiska förutsättningarna för grundvattenuttag på Kristianstadslätten är unika då området är Sveriges 

största grundvattentillgång i ett sandlager, den s k glaukonitsanden på stort djup. Detta är en värdefull resurs 

som ofta kan användas utan omfattande rening och utgör också till stor del en förnybar resurs under förutsättning 

att uttaget kontrolleras (sid 8, Vattenplanen). Ur de många bevattningsbrunnar som finns på Kristianstadsslätten 

tas stora grundvattenmängder (samt även ytvatten i stor omfattning, sid 41) under bevattningssäsongen 

(sid 37, Vattenplanen). Bevattningsuttagens storlek varierar dock kraftigt från år till år, beroende på nederbörden 

(sid 40, Vattenplanen). 

Bromölla X Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd med berörda intressenter viktigt 

(sid 14, del 2). 

Sölvesborg X 

18

Typområde 2, Inlandsvatten 

Typområde 2 innehåller tre kommuner längs Ronnebyåns 

avrinningsområde. 



Lessebo 1990 

Tingsryd 2006 

Ronneby 2006 

Tabell 2.1, Antagandeår för kommuner inom typområde 2. 

Lessebo kommun 

För kommunen finns en 16 år gammal översiktsplan som 

består av fem delar, vilka benämns enligt följande; Del 1 

Befintliga förhållanden, Del 2 Strategiska överväganden, 

Del 3 Förslag, samt Del Lessebo samhälle och Del Hovmantorps 

samhälle. I de två sistnämnda delarna för de 

två större tätorterna i kommunen beskrivs vattenförhållandena 

mer specifikt för respektive områden, men utgår 

helt från det material som presenterats i övriga delar av ÖP. 

Inför framtagandet av ÖP i slutet av 1980-talet tog Lessebo 

kommun hjälp av konsultföretaget K-Konsult i Växjö för att 

ta fram en vattenutredning för kommunen. Utredningen 

kallades ”Lessebo kommun Översiktsplan – Vatten, fördjupning 

avseende delen Lessebo centralort” 861103, rev 

890301. I denna ingick ”Lessebo kommun vattenutredning, 

delen Lessebo bruk” med samma datum som föregående. 

Tingsryds kommun 

Tingsryds kommuns översiktsplan antogs 2006-06-29, men 

har efter det överklagats till länsrätten. Överklagandet 

gäller förfarandet och har ingen betydelse för sakfrågorna i 

planen, vilka är de som har granskats och analyserats inom 

ramen för nu aktuell studie. 

Den nya översiktsplanen består av två delar. Del 1 beskriver 

Mål och visioner medan del 2 redovisar Huvuddragen 

i framtida markanvändning samt Allmänna intressen. 

I del 1 inleds varje kapitel med kommunens övergripande 

mål och förslag till åtgärder. I del 2 redovisas kommunens 

viljeinriktning för både bevarandeområden och förändringsområden. 

En del områden benämns som utredningsområden 

och det är där fördjupade studier krävs. 

19 

I ÖP hänvisas till en särskild utredning (Vattenvårdsplan) 

som utgjort underlag för översiktsplanens redovisning av 

vattenfrågor. I del 2 av Vattenvårdsplanen redovisas även 

grundvattenförekomster. Denna vattenvårdsplan togs 

ursprungligen fram till Tingsryds kommuns föregående 

ÖP 1991. Vattenvårdsplanen presenterar och redovisar 

materialet för kommunens ytvatten avrinningsområde för 

avrinningsområde. På sidan 4 i Vattenvårdsplanen nämns 

att den bör uppdateras kontinuerligt, allteftersom tillstånd 

förändras och åtgärder utförs. Dock har ingen senare 

utredning gjorts inom vattenområdet i kommunen så 

nämnd vattenvårdsplan utgör underlag för vattenfrågor 

även för 2006 års ÖP, vilket man bör ha i åtanke. Vattenvårdsplanen 

har läst och granskats utifrån samma kriterier 

som kommunens ÖP. I Vattenvårdsplanen hänvisas till skriften 

”Åsnen i översiktsplaneringen” och även denna kunde 

efter hand tillfogas underlagsmaterialet för granskningen 

av Tingsryds kommuns planeringsmaterial. 

Ronneby kommun 

En alldeles färsk ÖP som antogs 2006-11-30 utgör granskningunderlaget 

för Ronneby kommun. Översiktsplanen 

omfattar cirka 200 sidor och är uppdelad i tre delar med 

totalt elva kapitel. Olyckligt användes den föregående 

översiktsplanen från 1991 av Länsstyrelsen i Blekinge vid 

besvarandet av frågeformuläret i delprojekt I. Detta kompenseras 

dock av att Ronneby kommuns översiktsplan nu 

kommer skärskådas både inom typområde 2 och typområde 

3. 

Ronneby kommuns ÖP har ett tilltalande upplägg 

på det sätt att i de kapitel som behandlar kommunens 

ställningstaganden (kap 3-10) inleds varje kapitel med en 

målformulering för kommunens framtida mål och avslutas 

med åtgärdsstrategier. På så vis kan man säga att Ronneby 

kommun för ett flertal bedömningskriterier borde redovisas 

utifrån den beskrivna Trappstegsmodellen. Dock utgör 

en hel del av åtgärdsstrategierna ganska övergripande 

ställningstaganden, men i de fall det har ansetts motiverat 

har materialet presenterats utifrån trappstegsmodellen. 

Bedömningskriterier för inlandsvatten 

I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier 

som använts vid kartläggningen av Typområde 2, Inlandsvatten. 

Under varje bedömningskriterie ges exempel på 

vad som ingår i respektive kriterie.



Överrensstämmer yt- med grundvatten aro? 

Finns medvetenhet om upp-nedströms- samt havsproblematik? 

2. Detaljerad mark/vattenanvändning 


3. Demografi 

Ytvattentäkter? 





Finns kvalitativ bedömning -året runt? 

Finns kvantitativ bedömning -året runt? 

Betydande punktkällor? 

2. VA-frågor 

Fördelning av enskilda och kommunala avlopp? 

Vatten som recipient? 


Finns källfördelning N/P i olika vattendrag? 

Påverkan i ytvattentäkter? 

Lagring av timmer i vatten? 

4. Markavvattning 

Dräneringar? Sjösänkningar? 

Utdikade vattendrag innebär krav på rensningar (andel yta som omfattas 

av dikningsföretag) 


Vilka gör anspråk på kommunalt vatten? 

Övergripande – Typområde 2, Inlandsvatten 

Avrinninsområdesperspektiv 


20 



Vattenvårdsförbund? Planer? 


N/P red 

Strategi för att öka vattnets uppehållstid i landsk? 

Spridningsvägar för djur och växtliv? 

Infiltration till grundvatten? 


Finns skydddsområden för dricksvatten? 

Dricksvattenförsörjning -alternativa källor? 


Finns områden med buffringskapacitet vid höga vattenflöden? 

Finns strategier för lokalisering av viktiga samhällsfunktioner? 

5. Folkhälsa 



1. Skogsbruk 

Skogsbruket i sig 

2. Naturvård 


Vattenbiotoper i landskapet 

3. Hydraulik 

4. Rekreation 

Tätortsnära rekreation (vandringsleder mm) 


Bevattning och dricksvatten 

Matris 2.1, Bedömningskriterier för inlandsvatten. 

Lessebo X Kommunen berörs av tre olika vattensystem/avrinningsområden, varav två av dem beskrivs relativt tillfredsställande 

(det tredje, Ljungbyåns avrinningsområde berör endast ett mindre område i nordöstra kommunen). 

Dock inget resonemang om avrinningsområdet utanför kommunens gränser. Ingen upp-nedströmsproblematik 

nämns. 

Tingsryd X Kommunen berörs i huvudsak av fem vattensystem; Mörrumsån, Mieån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån. 

På sid 47 (del 2) presenteras en karta med de avrinningsområden som berör Tingsryds kommun. ÖP fastslår 

att vattenutnyttjandet både uppströms och nerströms måste samordnas (sid 99 del 1 samt sid 45 del 2). På sid 

101och 115 (del 1) beskrivs ramdirektivet i kortare stycken, dock inget resonemang utifrån avrinningsområden 

mer än att arbetet nu ska läggas upp utifrån just avrinningsområden. I Vattenvårdsplanen förs ett resonemang 

under redovisningen av varje avrinningsområde hur aktuellt avrinningsområde förhåller sig till omgivande kommuner. 

Ronneby X På sid 115 presenteras kommunens avrinningsområden på en karta. I kommunen finns fem större avrinningsområden 

med huvudvattendrag. Nättrabyån, som är ytterligare ett större vattendrag, passerar genom NÖ hörnet av 

kommunen (sid 116). På sidan 166 nämns att Ronnebyåns och Bräkneåns vattenkvalitet är en gemensam fråga 

för hela respektive avrinningsområde.

Befintlig mark/vattenanvändning 


Lessebo X En mycket stor del av marken i Lessebo kommun utgörs av skogsmark (sid 46, del 1). Framtida anspråk på vattenförekomsterna 

i anslutning till Lessebo tätort redovisas i FÖP – Vatten på sid 21 

Tingsryd X Tingsryds kommun beskrivs i sin ÖP som en sjörik kommun i skogs- och mellanbygd (sid 47, del 1). I Vattenvårdsplanen 

beskrivs mark- och vattenanvändningen relativt ingående för varje avrinningsområde och dess olika 

delar. Del 2 av ÖP beskriver ingående riktlinjerna för kommunens mark- och vattenanvändning på sid 11-40. 77 

olika områden har identifierats och redogörs med dels en kortare beskrivning av området och dels områdets 

riktlinjer vad gäller bla bevarandeintressen, exploatering och vattenskyddsområden. För vissa områden är riktlinjerna 

få pga få skyddsbestämmelser eller värden, medan det för andra områden såsom Mien med omland (sid 

23-24, del 2) finns skarpa restriktioner. 

Ronneby X I korthet nämns på sid 117 att grundvatten finns överallt, men att grundvattentillgångarna i östra Blekinge är 

begränsade och att dessa tillgångar bör skyddas. På samma sida åskådliggörs även en karta över Ronneby kommuns 

grundvattentillgångar. 

Demografi 


Lessebo X Minsta komm i G län. 8800 inv (1990). 1987 bodde 87 % av dessa i kommunens fyra tätorter. Kommunens fyra 

vattentäkter ligger, väl anpassade, i anslutning till dessa tätorter. Dessa utgörs huvudsakligen av ytvatten och till 

viss del grundvatten. 

Tingsryd X Tingsryds kommun hade knappt 13000 invånare den 1 jan 2005 där merparten av invånarna är bosatta i tätorterna. 

Mer än en tredjedel (38 %, mest i länet) av kommuninvånarna bor dock på ren landsbygd och befolkningstätheten 

är gles i Tingsryds kommun (sid 11, 49 och 81, del 1). Kommunens vattenförsörjning är baserad på fem 

grundvattentäkter (sid 41, del 1), varav tre av dem bedrivs med konstgjord infiltration. En av grundvattentäkterna 

baseras på ytvatten (se under rubriken Ekosystemtjänster). Av kommunens ca 13000 inv får ca 8000 sitt dricksvatten 

från kommunens vattenverk. På sid 41 (del 1) nämns som mål med kommunens vattenförsörjning att man 

ska tillgodose förväntade framtida vattenbehov genom att bedriva en långsiktig planering. 

Ronneby X Tot 28 300 inv. 2/3 av bef i de två största orterna. Ronneby tätort får dricksvatten från grundvatten i grusåsar och 

till viss del ytvatten från Listerbyån som infiltreras och renas i Johannishusåsen. Övriga tätorter i kommunen får 

dricksvatten från grundvattentäkter (sid 146). 

Tingsryd: För att nå upp till målet om framtida vattenbehov nämns som förslag (sid 41, del 1) att kommunen ska medverka 

till att skydda områden som kan fungera som framtida vattentäkter (infiltrationsområden). 

Ronneby: Kommunen föreslår som åtgärdsstrategi att ett samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge påbörjas för att peka ut 

viktiga grustillgångar för att bland annat säkra den framtida dricksvattenförsörjningen (sid 181). 



Lessebo X 

Tingsryd X Sid 7-10, del 1. Redovisar förutom nationella miljömål, även Kronobergs läns miljömål samt Tingsryds kommuns 

egna miljöprogram. I miljöprogrammet finns förslag till åtgärder som årligen ska följas upp. På sid 9-10 beskrivs 

även kortfattat kommunens lokala Agenda 21-arbete. 

Ronneby X Sid 14-18. ÖP tar även upp åtgärdsstrategier för att bidra till att uppnå målen. På sid 116 nämns de nationella 

miljömål som främst berör vatten. För kommuens del finns en handlingsplan i Miljöprogrammet och planen ska 

följas upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. Nämnas bör att under kapitlet 4.4 Vatten 

(sid 114) nämns EU:s vattendirektiv, samt övriga lagar och förordningar som styr vattnets hantering. 

21

Påverkan/problem – Typområde 2, Inlandsvatten 

Vattenstatus 


Lessebo X Lessebo bruk är en stor och betydande punktkälla (höga fosfor och kvävehalter) som påverkar vattenkvalitén i 

ffa Lesseboån (Ronnebyån) och sjön Oset (tidigare del av sjön Öjen). Stora fosformängder tillförs även Lesseboån 

direkt från sjön Läen (sid 4, del 3). När det gäller vattenförsörjningen för Lessebo tätort görs en konsekvensbeskrivning 

på sid 22 i FÖP – Vatten. I samma FÖP nämns på sid 8 att Ronnebyåns vattenvårdsförbund utför 

provtagningar för vattenstatus i Ronnebyån, liksom Lyckebyåns VVF gör i Lyckebyån. 

Tingsryd X Det största hotet mot vattenkvaliteten i Tingsryds kommun är försurningen och den medföljande urlakningen 

av metaller till vattendragen. Kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten är hot mot vattenkvaliteten 

med mer lokal påverkan. ÖP tar även upp att Ronnebyåns avrinningsområde har störst påverkan av utsläppskällor 

utanför Tingsryds kommun. På samma sida nämns även en intensiv vattenkraftsutbyggnad i kommunens 

större åar som orsakat förändringar i deras naturliga lopp (sid 100, del 1). Viktiga vattenfrågor för kommunen 

listas på sid 100 (del 1) och sid 46 (del 2) och här nämns bla annat Skyddet av Hensjön som är Tingsryds vattentäkt, 

Skyddet av Åsnen och Mörrumsån som har stora värden, samt Fortsatt arbete för att motverka försurningen. 

På sid 99 i del 1 skrivs följande ”Bra vatten med god kvalitet är en framtidsfråga för kommunen”. Vattenvårdsplanen, 

del 2 Grundvatten, presenterar grundvattenförekomster i jord och berg i Tingsryds kommun. Här hänvisas 

till en översiktlig utredning som gjordes 1973 gällande olika samhällens vattenförsörjning, samt en inventering 

av grusförekomster för grundvattenutvinning i anslutning till samhällena. Resultatet presenteras samhälle för 

samhälle. 

Ronneby X På sid 116 nämns hur kommunen tar vattenprover avseende vattenkvalitet och hur kommunens vattendrag ligger 

till i förhållande till de målvärden som satts upp i kommunens Miljöprogram. 

Tingsryd: För att komma tillrätta med försurningen och återställa det ekologiska systemet har Tingsryds kommun ett kalkningprogram 

som berör ca 100 sjöar och våtmarker. Kalkningen av sjöar beskrivs som en naturvårdsåtgärd med koppling 

till miljömålen liksom miljökvalitetsmålen. Karta över kommunens kalkningsåtgärder redovisas på sid 47 (del 2). 

Ett långsiktigt arbete med vattenfrågorna bör drivas i samverkan med berörda kommuner, länsstyrelser, Skogsvårdsstyrelsen, 

vattenvårdsförbund och vattenförbund. 

VA-frågor 


Lessebo X Lite fritidshusbebyggelse, en stor del saknar vatten och avlopp eller har avlopp med sluten tank (sid 19-20, del 1). 

På sid 23-24 (ÖP, del 1) beskrivs hur kommunens avlopp och spillvatten hanteras. Vatten som recipient beskrivs 

på sid 22-24 i FÖP – Vatten. 

Tingsryd X I kommunen finns ca 2300 enskilda avloppsanläggningar (två- eller trekammarbrunn). På sid 43-44 (del 1) nämns 

även ledningsnätets status och hanteringen av dagvatten. Tingsryds kommun har satt upp tre mål för avlopp 

och dagvatten (sid 43, del 1), vilket i korthet handlar om att skydda miljön från skadligt orenat avloppsvatten och 

hitta möjligheter för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). På sid 109-112 (del 1) kan man läsa kapitel 

9, Konsekvensanalys, och här redovisas miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser för vissa delar av 

det som presenteras i ÖP. Här redovisas konsekvensanalys för områdena Vattenförsörjning och Avlopp och 

dagvatten. 

Ronneby X Länsstyrelsen i Blekinges regionala miljö- och hushållningsprogram Mer liv i skärgården. Nämner VA-frågan i 

skärgården, ekologiska avloppslösningar ska beaktas m.m. Svårt att planera VA-anläggningar i kustnära områden 

utan att få saltvattenintrång i brunnarna (sid 25). Huvuddelen av kust- och skärgårdsområdet får betecknas som 

problemområde när det gäller vatten och avlopp. Orsaker och förutsättningar redogörs på sid 147 med tillhörande 

karta. I kommunen finns ca 6000 enskilda avlopp 

Tingsryd: Som förslag på åtgärd för att uppnå målen gällande avlopp och dagvatten nämns att hantering av dagvatten bör 

göras inom det områden där det bildas och därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. Som förslag tar kommunen 

upp infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvattnet (sid 43, del 1). 

22

Diffusa utsläpp 


Lessebo X Utsläpp av näringsämnen vilket lett till igenväxning, samt risk för algblomning, i flera viktiga sjöar. Allvarlig 

försurningssituation i Lyckebyån och Lesseboån (Ronnebyån), trots omfattande kalkningsåtgärder (sid 6-7, del 

1). Stort industriutsläpp från Lessebo bruk, i huvudfåran av Lesseboån ner mot Ronnebyåns huvudfåra finns citat; 

endast obetydligt biologiskt liv kvar (sid 7, del 1). 

Tingsryd X Separata kartor i Vattenvårdsplanen beskriver Näringstillstånd och Kvävehalter för samtliga större avrinningsområden 

i kommunen. Dessa kartor redovisar även statusen på olika delar enligt en femgradig skala. I Vattenvårdsplanen 

beskrivs under varje avrinningsområde dess vattenkvalitet även i text där pH-värde, fosfor- och kvävebelastning, 

samt metaller och toxiska ämnen i vattnet redovisas. Detta redovisas separat dels utifrån områden 

i avrinningsområdets huvudfåra och dels för dess biflöden, således väldigt detaljerat. I tabellform presenteras 

även olika verksamheters (industri, mark, djurhållning, dagvetten, komm avlopp och enskilda avlopp) belastning 

på olika vattendrag utifrån kväve, fosfor och BOD7. Enligt Vattenvårdsplanen finns det ett dokument som tagits 

fram i samarbete med berörda kommuner och Länsstyrelsen som heter ”Åsnen i översiktsplaneringen”, dvs ett 

underlagsdokument för kommunens största sjö Åsnen (Vattenvårdsplanen, sid 16). 

Ronneby X Försurade ämnen från regnvattnet nämns som ett av de större hoten för vattenkvaliteten (sid 116). På sid 116 

nämns i text de främsta gödande ämnena inom kommunen och slår även fast att de huvudsakliga problemen 

uppkommer när ämnena når kusten. De enskilda avloppen bidrar påtagligt till utsläpp av ffa kväve och fosfor 

och åtgärd från kommunens sida för att komma tillrätta med problemet presenteras under Vattenstatus i kap II.3 

Typområde Kust nedan. I konsekvenskapitlet på sid 180 nämns näringsläckaget från jordbruket till vattendragen 

samt utsläpp av kolväten från fritidsbåtar som två av de fem viktigaste miljöproblemen i kommunen. 

Ronneby: ÖP beskriver de områden som är försurade och för att komma tillrätta med problemet har Ronneby kommun 

en kalkningsplan som följs.Som grund för kalkningsprogrammet ligger Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i 

Blekinge län. 

Vattenuttag 


Lessebo X Ronnebyåns och Lyckebyåns avrinningsområden beskrivs på sid 6-9 (ÖP, del 1). Här nämns hur sjöar och vattendrag 

avvattnas till åsystemen, vilka regleringar (dammar) som görs gällande vattnets strömning, samt sjösänkningar 

och sjöhöjningar i kommunen. I FÖP – Vatten nämns att skogsdikning bör bedrivas med återhållsamhet 

(sid 24, FÖP – Vatten). 

Tingsryd X I Mörrumsån, och andra större åar, förekommer betydande kraftproduktion och dess utbyggnad på 1950-talet 

har orsakat stora förändringar på dess naturliga lopp (Vattenvårdsplanen, olika sidor). I Vattenvårdsplanen nämns 

även under vissa avrinningsområden och sjöar att sjösänkningar gjorts vid olika tidpunkter. 

Ronneby X 



Lessebo X För sjön Rottnen råder intressekonflikt vattenförsörjning kontra dagvattenrecipient, där det förstnämnda dock 

prioriteras. Utöver detta kommer naturvårdens, fiskets och friluftslivets intressen. Vattenreglering av sjön Rottnen 

innebär även ett regleringsintresse som ställs över de tre sistnämnda intressena. Efter regleringsintresset, men 

före naturvård, friluftsliv och fiske ställs även energiintresset enligt kommunens rangordningslista i ÖP (sid 9-10, 

del 3). Även övriga sjöar i kommunen har en liknande rangordning, men dessa nämns ej i ÖP. För att reglera intressen 

riktade till Ronnebyåns avrinningsområde har kommunen upprättat förslag till ”ÖP – Vatten, fördjupning 

avseende Lessebo centralort” 861103, rev 890301 (nämns på sid 11, del 3). 

Tingsryd X Inga särskilt nämnda intressemotsättningar nämns i översiktsplanen eller Vattenvårdsplanen. Åtskilliga gånger 

nämns dock exempelvis bevarandeintressen kontra exploatering, samt områdesskydd kontra rörligt friluftsliv. På 

sid 45 (del 2) nämns tex de många sjöarna och vattendragens alla aktiviteter och intressen och att de ibland kan 

komma i konflikt med varandera. 

Ronneby X 

23

Möjligheter – Typområde 2, Inlandsvatten 



Lessebo X För Lyckebyån finns ett vattenvårdsförbund som enligt ÖP huvudsak är inriktat på recipientkontroll (sid 6, del 1). 

Ronnebyåns vattenvårdsförbund undersöker vattenbeskaffenheten i Ronnebyån (sid 8, del 1). 

Tingsryd X Mellankommunalt samarbete för sjöar och vattendrag beskrivs under en egen rubrik på sid 83 (del 2) och det 

nämns att det nya vattendirektivet kommer att påverka den kommunala planeringen och hanteringen av vattenfrågor 

i framtiden. Här nämns även, citat; Metoden att använda avrinningsområdena som gräns för vattenskyddsområden 

har ingen naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån det primära vattenskyddsområdet. 

Kommunen nämner att ytterligare begränsningar utöver vad som regleras i MB är inte relevant att föra in 

i dessa delar (sid 83, del 2). Vattenutnyttjandet både nerströms och uppströms måste samordnas utifrån de fem 

vattensystem som berör kommunen (sid 45, del 2). I kommunen finns tre vattenvårdsförbund, Mörrumsåns och 

Ronnebyåns vattenvårdsförbund och Bräkneåns vattenförbund (sid 48, del 2). Ramdirektivet för vatten, liksom 

Förordningen om förvaltning av vattenmiljön (SFS 2004:660) beskrivs relativt ingående på sid 49 (del 2). Här 

beskrivs vattenmyndighetens arbete de kommande åren och här hänvisas även till www.vattenportalen.se. 

Ronneby X På sid 166 beskrivs på ett bra sätt vattenfrågor av mellankommunal karaktär. Bland annat nämns här att Ronnebyåns 

vattenkvalitet är en gemensam fråga för hela avrinningsområdet. Kalmar, Kronobergs och Blekinge 

län berörs och och frågorna kring ån och vattenkvaliteten bevakas av Ronnebyåns vattenvårdsförbund. Likaså 

nämns att Bräkneåns vattenvårdsförbund bevakar intressena för Bräkneåns vattenkvalitet. Här nämns även 

Vattenmyndigheten för Södra Östersjön och deras arbete med att nå god vattenkvalitet på vattnet som ett mellankommunalt 

intresse (sid 166). 

Ronneby: Kommunen beskriver ramdirektivet för vatten på en halv sida i ÖP och nämner även separat efter stycket att 

Kommunens miljöprogram innehåller åtgärder med koppling till vattendirektivet, vilka kommer att kompletteras efter 

hand som arbetet fortskrider. 



Lessebo X Kosta samhälles vattenförsörjning är baserad på konstgjord infiltration av ytvatten från sjön Djupgöl (sid 6, del 1). 

Sjöns Rottnen är ytvattentäkt för Hovmantorps samhälle och ytvattnet behandlas genom konstgjord infiltration i 

grusförekomster väster om Hacksjön (sid 9, del 1). 

Tingsryd X Ytvattnet från Hensjön tas in i vattenverket i Hensmåla för att behandlas och pumpas till Flisehult. I Flisehult 

infiltreras vattnet i grusåsen och konstgjort grundvatten av god kvalitet skapas som ett tillskott till det naturliga 

grundvattnet (sid 41, del 1). 

Ronneby X Ytvatten från Listerbyån infiltreras genom konstgjord infiltration och renas i Johannishusåsen för att utgöra en 

del av dricksvattnet för Ronneby tätort (sid 146). 



Lessebo X Beskrivs på sid 20-22 samt på sid 54 (del 1) i ÖP. För tre av de fyra vattentäkterna låter ÖP meddela att det är tveksamt 

om de skyddsområden som finns tillgodoser de krav på skydd som bör ställas och att en översyn är aktuell. 

Tingsryd X På sid 41 (del 1) och sid 8 (del 2) nämns att kommunen har som mål att tillskapa vattenskyddsområden för 

samtliga kommunala vattentäkter och som förslag till åtgärder nämns att vattenskyddsområde ska upprättas för 

Flisehult och Yxnanäs. Skyddsbestämmelser finns idag för vattentäkterna, men dessa bör ses över och moderniseras 

(sid 42, del 1). Flisehults vattentäkt är den enda av kommunens vattentäkter med reservvattentäkt. Övriga 

vattentäkter saknar reservtäkter men strategi för kortsiktiga lösningar finns (sid 41, del 1). På sid 46 (del 2) finns 

en karta över kommunens vattenskyddsområden. På sid 7 i Vattenvårdsplanen del 2 Grundvatten, nämns att det 

finns kommunala brunnar för grundvattenuttag i berg i sju orter, men att det bara är en av dessa som är i drift. 

Övriga brunnar är nedlagda, men finns kvar som reservvattentäkter. Tingsryds kommun medverkar i Miljösamverkan 

Kronoberg som är ett samverkansprojekt inom Miljö- och hälsoskyddsområdet. Inom projektet arbetar 

man bland annat med egenkontroll av dricksvatten och med att ta fram en gemensam policy för dricksvatten 

(sid 108, del 1). 

Ronneby X Kommunalt miljömålsarb. De större vattentäkterna bör snarast få beslutade skyddszoner (Sid 14). I samma stycke 

nämns även vikten av säker och uthållig dricksvattenförsörjning. På sid 118 hittas rubriken Vattenskyddsområden 

och här nämns att kommunen idag har fyra större områden som ligger inom ett vattenskyddsområde, samt att 

det finns förslag på ytterligare fyra vattenskyddsområden i kommunen. På sid 119 finns en karta över kommunens 

vattenskyddsområden. Kommunen planerar att ta fram reservvattentäkt för att säkra dricksvattenförsörjningen 

för Bräkne-Hoby (sid 154 och 181). 

24

Ronneby: Som åtgärdsstrategi för kommunens vatten redovisas att skyddsområden och tillgång till grundvatten och 

dricksvattentäkter ska tydligt redovisas och tas hänsyn till vid all planering. En utredning av kommunens grustillgångar 

och sambandet med framtida vattenförsörjning föreslås (sid 120). 

Krisberedskap 


Lessebo X 

Tingsryd X I Vattenvårdsplanen beskrivs med kartor buffringsförmågan för samtliga större avrinningsområden i kommunen. 

Kartan beskriver buffringskapaciteten utifrån skalan god till obetydlig. Klassificeringen är gjord enligt naturvårdsverkets 

bedömningsgrunder (i Vattenvårdsplanen i enlighet med källan Wiederholm 1989). På sid 74-79 i 

ÖP del 2 redovisas risker för kommunen och här nämns specifikt översvämningar och dammbrott som områden 

att belysa ur risksynpunkt. Det nämns att systemet för vattenförsörjning självklart är sårbart. Här listas frågor som 

bör belysas i en framtida risk- och sårbarhetsanalys, vilken även inkluderar hushåll med egen vattenförsörjning. 

Översvämningsrisker redovisas separat och det poängteras att pga växthuseffektens verkningar bör kommunen 

förbereda sig för eventuella framtida extremsituationer kopplade till vädret och att en framtida risk- och sårbarhetsanalys 

bör innefatta en fördjupad analys inom detta område (sid 79, del 2). 

Ronneby X 

Folkhälsa 


Lessebo X 

Tingsryd X Under kapitlet Hälsa och säkerhet i ÖP del 2 (sid 75) redovisas att ett nytt dokument ”Bra miljö i Tingsryds kommun” 

med koppling till det regionala miljömålsdokumentet som beräknas antas av Kommunfullmäktige under 

2006. Under samma kapitel redovisar även kommunen sin hållning till miljökvalitetsnormer och MKB i planprocesserna. 

Kapitlet tar upp kommunens hälso- och säkerhetsaspekter och dokumentet som nämns ovan bör, 

enligt ÖP, komplettera översiktsplan i detta aktuella kapitlet när det blir färdigt (sid 75-78, del 2). 

Ronneby X Ronneby kommuns miljöprogram anger en vision vid namn ”En ekologiskt hållbar utveckling” som bla ska syfta 

till att hushålla med naturresurser och skydda människors hälsa (sid 156). På de följande sidorna i Öp nämns till 

exempel att mark och vatten ska ha en surhetsgrad som inte skadar människors hälsa. Sammantaget nämns att 

översiktsplanen ska skapa förutsättningar för god folkhälsa och livskvalitet. 

Värdekärnor – Typområde 2, Inlandsvatten 

Skogsbruk 


Lessebo X Inom kommunen, som enligt ÖP tillhör länets mest utpräglade skogsbygder, bedrivs ett rationellt skogsbruk. 

Skogen utgör en viktig råvaruresurs för kommunen (sid 46, del 1). 

Tingsryd X Tingsryd är en skogrik kommun och skogsproduktion är en viktig näringsgren i hela kommunen. Den produktiva 

skogsmarken upptar mer än ¾ av kommunens landareal. Konvertering av betesmark till skogsmark är inte ovanlig. 

I ÖP nämns även att efter stormen Gudruns härjningar i januari 2005 har förutsättningarna för skogsbruket 

ändrats på både kort och lång sikt (sid 51, del 2). Reservat och begränsningar för den enskilde skogsägaren 

mottas, enligt ÖP, motvilligt och ÖP nämner att skog som ska skyddas bör säkras genom frivilliga skötsel- och 

driftsavtal mellan skogsägaren och staten (sid 98, del 1). 

Ronneby X Trots det lovande kapitlet 4.1.2 Jord- och skogsbruk nämns där inget specifikt för skogsbruket (sid 88). På sid 124 

specificeras dock skogsbruket med redovisning av förhållanden barr/löv, årlig avverkning och åldern på kommunens 

skogar. Skogsmark utgör 66 % av Ronnebys kommuns yta (sid 122). 

25

Naturvård 


Lessebo X Väldigt lite fritidshusbebyggelse i Lessebo kommun, mest koncentrerat invid sjön Rottnens östra strand (sid 19, 

del 1). Strandskyddet är utökat till 200 m för sjön Rottnen, annars är det 100 m för övriga sjöar och vattendrag i 

kommunen (sid 54, del 1). Länsstyrelsen i Kronoberg har redovisat 36 områden inom Lessebo kommunen som är 

av intresse (ej riksintresse) ur naturvårdssynpunkt (sid 47, del 1). Naturvårdens intresseområden redovisas också 

på en separat karta. I den fördjupade ÖP:n som benämns ”Översiktsplan – Vatten (Lessebo tätort)” formuleras 

ett anspråk att vattenkvaliteten i kommunen ska bibehållas där den är bra och förbättras där den är sämre (FÖP 

– Vatten, sid 21). Sid 102-113 beskriver intressabta områden knutna till naturvård, bla utpekade så kallade ramsarområden 

och naturreservat. 

Tingsryd X För Tingsryds kommun gäller utökat strandskydd till 200 m för sjöarna Åsnen, Mien och Stora Hensjön (sid 100, 

del 1). I Tingsryds kommun finns 108 m obebyggd inlandsstrand per invånare. Inlandsstränderna beskrivs som 

en viktig tillgång bade vad gäller turism, friluftsliv och bebyggelse. Tingsryds kommun ställer sig positiva till 

att förändra strandskyddsbestämmelerna så att samma stränga krav inte ska gälla glesbygdskommuner som 

tätbebyggda områden (sid 47-48, del 1). I kommunen finns ca 1400 fritidshus där flertalet ligger i anslutning till 

någon av kommunens ca 200 sjöar (sid 79, del 1). Tingsryds kommun beskriver på sid 95 (del 1) sina mål för natur 

och kultur och tar bland annat upp vikten av balans mellan människa och natur i utnyttjandet av Åsnen- och 

Mienområdet. På de efterföljande sidorna redogörs även för de naturskydd som förekommer inom kommunen, 

såsom Natura 2000 och naturvårdsavtal (sid 95-97, del 1). På sid 49 (del 2) beskrivs Ramsarkonventionen och sjön 

Åsnen som upptogs i sin helhet 1989. Sjön delas av tre kommuner och har ett stort värde även ur internationellt 

perspektiv. 

Ronneby X Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas (sid 17). ÖP nämner även som 

åtgärdsstrategi inom vår bedömningskategori naturvård att nya program/fördjupningar som rör fritidshusbebyggelse 

vid kusten föreslås upprättas (sid 18). Strandskydd beskrivs övergripande på sid 112. 

Ronneby: Bebyggelse av våtmarker ska så långt som möjligt förhindras. Vid eventuell exploatering ska istället möjligheten 

att återskapa fler våtmarker undersökas. 

Hydraulik 


Lessebo X 

Tingsryd X I Vattenvårdsplanen beskrivs med kartor buffringsförmågan för samtliga större avrinningsområden i kommunen. 

Kartan beskriver buffringskapaciteten utifrån skalan god till obetydlig. Klassificeringen är gjord enligt naturvårdsverkets 

bedömningsgrunder (Wiederholm 1989). 

Ronneby X 

Rekreation 


Lessebo X Tätortsnära bad- och campingplatser nämns i ÖP för fem-sex platser (sid 35, del 1). 

Tingsryd X Kommunen ser fisket som en viktig del inom turismen och många besöker idag kommunens sjöar och 25-tal 

fiskevårdsområden för just fiske. Kommunen säger sig vilja satsa på ekoturism där fisket ska utgöra en del. Lätttillgängligheten 

betonas och framför allt kring kommunens sjöar (sid 19-20, del 1). PÅ sid 38 i del 1 poängterar 

kommunen att det finns behov av fler tätortsnära vandringsleder. Ronnebyån är attraktiv för kanotister och även 

andra ”kanotleder” finns i kommunen (sid 39, del 1). 

Ronneby X Möjligheterna till tätortsnära rekreation nämns på sid 130 i kapitlet Grön fritid. Kommunen lägger i ÖP som 

förslag att en Grönplan ska upprättas för kommunen gällande hur Ronneby tätorts grönområden ska bevaras 

och utvecklas (sid 130). 

Vattenresurs 


Lessebo X Vattenresurserna har stor betydelse för kommunen och delas av en mängd intressen (sid 9, del 3). På sid 11-19 i 

ÖP del 3 redovisas delområdesvis relativt ingående hur kommunen anser att vattenresurserna inom kommunens 

tre avrinningsområden skall få utnyttjas. 

Tingsryd X På sid 99 (del 1) i ÖP står följande; Vattnen är en grundläggande faktor i de ekologiska system som Tingsryd utgör 

och att vattentillgången har skapat förutsättningarna för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. 

På samma sida beskrivs att sjöarna och vattendragen har stor betydelse för många aktiviteter och intressen 

inom kommunen. 

Ronneby X 

26

Typområde 3, Kustvatten 

Det tredje typområdet behandlar kustvatten och tre olika 

kustkommuner har valts ut. De utvalda kustkommunerna 

ligger väl fördelade över Södra Östersjöns vattendistrikt 

och åskådliggör olika planeringsförutsättningar och möjligheter. 

Havsnivåhöjning och översvämningsproblematik, 

skärgårdsfrågor, samt det faktum att en kustkommun är 

väldigt beroende av vilken kvalitet det är på vattnet i vattendragen 

som anländer från inlandskommunerna. 



Kristianstad 1990 

Bromölla 2003 

Sölvesborg 1991 

Tabell 3.1, Antagandeår för kommuner inom typområde 3. 

Söderköpings kommun 

Översiktsplanen för Söderköpings kommun är daterad till 

år 2005 och den version som använts för granskningen 

utifrån bedömningskriterierna är utställningsförslaget 

från 2005-09-12. På cirka löpande 70 sidor, plus kartor, har 

innehållet delats upp i två delar, Del 1 Ställningstaganden 

och Del 2 Förutsättningar. 

Vellinge kommun 

Vellinge kommun – Översiktsplan 2000 är namnet på gällande 

ÖP, vilken antogs i kommunfullmäktige 2002-01-23. 

Liksom för Söderköpings kommun är det utställningshandlingen 

(daterad 2001-05-05) som varit föremål för projektets 

granskning. Översiktsplanens omfattande innehåll 

presenteras i sju separata delkapitel, samt kompletteras 

med ett flertal kartor. Till översiktsplanen bifogade kommunen 

Länsstyrelsens yttrande/utställningsutlåtande som 

är daterad som antagandehandling 2002-01-23. Dessutom 

bifogades en utredning om vindkraft i Skåne, som ställdes 

ut i samband med översiktsplanen. 


Se kapitel II.2. 

Bedömningskriterier för kustvatten 

I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som 

använts vid kartläggningen av Typområde 3, Kustvatten. 

Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som 

ingår i respektive kriterie. 

27 



Överrensstämmer yt- med grundvatten aro? 

Finns medv om upp-nedströms- samt havsproblematik? 

2. Kustzonens beskaffenhet 

Kustnära markanvändning 


3. Demografi 

Året-runt-boende och/eller sommar problematik? 

Lokalisering av kustnära boende? 

Levande skärgård? 





Finns kvalitativ bedömning -året runt? 

Finns kvantitativ bedömning -året runt? 

Fiskeri 

Övergödning (makro/planktonalgblomn mm) 

2. VA-frågor 

Fördelning av enskilda och komm avlopp? 

Vatten som recipient? 

3. Hamnverksamhet 

Yrkes o fritidstrafik? Sjöfart mm 


Vilka gör anspråk på kommunalt kustvatten? 

5. Fiske 

Fritids- och yrkesfiske 

6. Land-/ havsnivåhöjning 

Erosionsproblematik? 



Finns kustvattenvårdsförbund? 

Förekommer bebyggelseplanering? 


Finns saltation till följd av vattenuttag 


Hamnverksamheter? 

4. Folkhälsa 

Hållbart boende? 


1. Fiske 

Sysselsättningsproblematik? 

Fiskbeståndsförvaltning 

2. Naturvård 

Kustnära naturvård? 

3. Rekreation 

Regionalt/ lokalt perspektiv (tex båt, bad turism) 

Matris 3.1, Bedömningskriterier för kustvatten.

Övergripande – Typområde 3, Kustvatten 

Avrinningsområdesperspektiv 


Söderköping X I första kapitlet av del 1 i ÖP poängterar man att det är viktigt med samarbete mellan olika kommuner när det 

gäller möjlighet att skydda avrinningsområden från föroreningar (sid 9). 

Vellinge X I kapitel 3 (sid 35) finns ett avsnitt med rubriken ”Vattendrag och avrinningsområden” där kommunens större 

bäckar beskrivs. Dock beskrivs endast den del av vattendragen som ligger inom Vellinge kommuns gränser. Det 

just nämnda åskådliggörs även med en karta på sid 34 (kap 3). 

Ronneby X På sid 115 presenteras kommunens avrinningsområden på en karta. I kommunen finns fem större avrinningsområden 

med huvudvattendrag. Nättrabyån, som är ytterligare ett större vattendrag, passerar genom NÖ hörnet av 

kommunen (sid 116). På sidan 166 nämns att Ronnebyåns och Bräkneåns vattenkvalitet är en gemensam fråga 

för hela respektive avrinningsområde. 

Kustzonens beskaffenhet (kustnära mark-/ vattenanvändning) 


Söderköping X På till ÖP bifogade kartor redogörs förslag på framtida markanvändning i kommunen. 

Vellinge X Pågående mark- och vattenanvändning presenteras på en karta på sid 2 (kap 1). Större delen av kommunen 

består av jordbrukslandskap och 67 % av marken i kommunen är odlad mark för jordbruket (kap 2, sid 7 + kap 

3, sid 13). Stora delar av Vellinge kommun ligger inom kustzonen, samt även de tre största bebyggelseorterna 

(kap 6, sid 8). Kustzonen ägnas ett kortare avsnitt i kapitel 2, Utgångspunkter och målsättning, där det nämns att 

restriktivitet vid exploatering längs kusterna ska gälla (kap 2, sid 15). Inom kommungränsen finns stora grundvattentillgångar 

som idag delvis nyttjas för vattenförsörjning (kap 3, sid 137). 

Ronneby X Ronneby kommun anser att kustzonen bör behandlas som ett särskilt planeringsområde i ett regionalt perspektiv 

där en fördjupning av kustområdet bör göras. Samarbete bör ske med berörda skärgårdskommuner (sid 101). 

Söderköping: Sidorna 12-13 i den inledande delen av ÖP (Ställningstagamden) redogör i fem punkter grunddragen för 

kommunen vad gäller användningen av grund- och ytvatten. Dessa är som följer; 1 För att minska övergödning av hav, 

sjöar och vattendrag måste läckage av näringsämnen på alla sätt minimeras. 2 Hänsyn ska tas till värdefulla våtmarker vid 

en eventuell exploatering. 3 Regnvatten (dagvatten) som inte är förorenat skall i möjligaste mån omhändertas lokalt genom 

att det sprids ut i marken (infiltration). 4 En områdesvis översyn har inletts för att säkerställa tillgång på vatten av god 

kvalité. 5 Dagvatten som är förorenat ska genomgå rening innan det släpps till ytvatten (recipient). 

Vellinge: Områden med stora grundvattentillgångar bör få speciell bevakning avseende verksamhetstillåtelser och 

använding. Flertalet av dessa områden ligger inom jordbruksområden och erfordrar särskilda skydd (kap 3, sid 137). 

Demografi 


Söderköping X Att långsiktigt klara försörjningen av dricksvatten till invånarna är därför en av kommunens viktigaste uppgifter. 

Vattenverket i Söderköping utnyttjas för närvarande till ca 60 %. I kommunen finns ca 4000 invånare som tar sitt 

dricksvatten ur egna vattentäkter (sid 36-37). Kommunen har en medveten fokusering på att försöka öka antalet 

åretruntboende i skärgården (sid 33). 

Vellinge X I Vellinge kommun bodde ca 30 000 människor då ÖP´n skrevs (kap 1, sid 3). 

Ronneby X Tot 28 300 inv. 2/3 av bef i de två största orterna. Ronneby tätort får dricksvatten från grundvatten i grusåsar och 

till viss del ytvatten från Listerbyån som infiltreras och renas i Johannishusåsen. Övriga tätorter i kommunen får 

dricksvatten från grundvattentäkter (sid 146). 

Söderköping: Liksom ställningstagandena för grund- och ytvatten (se föregående) redovisas även hur kommunen ser på 

sina vattentäkter på sidorna 12-13. Följande ställningstaganden gör kommunen; 1 Grundvattentäkter och reservvattentäkter 

(vattenbrunnar) ska kartläggas och skyddas från föroreningar. 2 Dricksvattenförsörjningen i skärgården och i befintliga 

fritidsområden måste säkerställas (eventuellt genom tillståndsplikt på nya enskilda vattentäkter samt skyddsföreskrifter 

och bättre nyttjande av befintliga gemensamma täkter). 

28



Söderköping X Miljömål kopplade till miljö, hälsa och säkerhet nämns kort på sid 13-14. 

Vellinge X Nämns i kap 2 på sid 9, men ffa i kap 3 (sid 117-126). På de sistnämnda sidorna redovisas samtliga svenska nationella 

miljömål ingående och det nämns även något regionalt miljömål. Kommunen sammanfattar sin målsättning 

med att miljömålen och agenda 21 ska integreras i den konkreta handläggningen av mark- och vattenområden, 

men poängterar att detta är ett långsiktigt arbete. 

Ronneby X Sid 14-18. ÖP tar även upp åtgärdsstrategier för att bidra till att uppnå målen. På sid 116 nämns de nationella 

miljömål som främst berör vatten. För kommuens del finns en handlingsplan i Miljöprogrammet och planen ska 

följas upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. Nämnas bör att under kapitlet 4.4 Vatten 

(sid 114) nämns EU:s vattendirektiv, samt övriga lagar och förordningar som styr vattnets hantering. 

Påverkan/problem – Typområde 3, Kustvatten 

Vattenstatus 


Söderköping X ÖP redovisar hur grundvattnet påverkas av bla vårt sätt att bedriva jord- och skogsbruk, energiförsörjning, 

utsläpp av avloppsvatten och uttag av grundvatten. Saltvatteninträngning kan bli följden om man gör överuttag 

av grundvatten i vissa kust- och skärgårdsområden. De viktigaste föroreningskällorna är ett intensivt jordbruk 

med stora mängder näringsämnen som medför läckage, samt utsläpp från enskilda och kommunala avloppsanläggningar. 

Kväve och fosfor transporteras sedan genom mark, sjöar och vattendrag för att slutligen nå 

Slätbaken och Östersjön (sid 35). Skärgårdsområdet påverkas negativt av näringsämnen från Söderköpingsån 

och Motala Ström. Övergödningseffekter i form av försämrat siktdjup och syrebrist i bottensedimenten är vanliga 

i skärgården (sid 36). De största hoten mot de enskilda vattentäkterna nämns på sidan 37. 

Vellinge X Sedan 1988 har kontinuerliga prover tagits på vattnet i kommunens största bäckar. Hög belastning av närsalter, 

men stora variationer förekommer mellan åren pga att provresultaten är väldigt beroende av bla väder, flöde och 

temperatur (kap 3, sid 35). Övergödningen nämns i ÖP som ett av de största miljöhoten mot havet. Övergödningen 

orsakas av bla överskott av näringsämnen (kväve och fosfor) och kommer till stor del från jordbruket 

och utsläpp från enskilda avlopp. Även berggrunden och moränen nämns som väldigt näringsrika och bidrar till 

övergödningen (kap 3, sid 35-36). På sid 147 (kap 3) ställs följande fråga angående färskvatten: Hur skall kommunens 

framtida vattenbehov säkerställas? 

Ronneby X Vattenmiljön längs kusten och i de grunda skärgårdarna får ta emot väldigt stora mängder näringsämnen. Stort 

och allvarligt problem och negativa exempel som detta för med sig listas i löpande text. 

Söderköping: Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag påverkas av utsläpp i luften och kvävegödsling av åkermark och 

skog. Inga nya bostäder kommer att byggas där påverkan av vattenkvaliteten kan bli negativ (sid 24). Som en åtgärd för att 

förebygga problem med enskilda vattentäkter nämner ÖP att det är viktigt att dricksvattenförsörjningen tryggas redan på 

planeringsstadiet. Detta kan ex ske genom att införa tillstånds- och bygglovsplikt för vattentäkter inom fritidsområden (sid 

37). 

Vellinge: När jordbruksmark tas ur produktion bör överväganden om anläggning av våtmarker eller skyddszoner 

(randzoner) vid vattendrag prioriteras som alternativ markanvändning (kap 3, sid 45). För att säkerställa vattentillgången 

erfordras ny vattendom för att täcka ökad förbrukning (kap 3, sid 137). 

29

VA-frågor 


Söderköping X I kommunen finns sju kommunala avloppsreningsverk Enligt miljöbalkens bestämmelser skall avloppsvatten och 

dagvatten omhändertas och renas på lämpligt sätt för att förebygga att olägenheter uppkommer. Idag sker inte 

detta omhändertagande på ett tillfredsställande sätt överallt i kommunen. Inom Söderköpings kommun finns 

ca 4000 åretruntboende som använder enskilda avloppsanläggningar plus ca 2000 fritidsboende. Inventeringar 

under de senaste åren visar att nästan hälften av anläggningarna saknar längre gående rening än slamavskiljning. 

Krav på att förse avloppen med tillfredställande rening ställs vartefter samt alltid vid till - och ombyggnader. 

Vid prövning av nya anläggningar är föroreningsrisk och slamtömningsmöjligheter viktiga faktorer. När fritidsbostäder 

omvandlas till åretruntbostäder krävs ofta en högra VA-standard och det är viktigt att kommunen är 

med i denna process och ger förslag på lämpliga åtgärder så att inte grund- och ytvatten påverkas negativt (sid 

37-38). På sidorna 57-63 beskrivs kommunens central- och tätorter och för varje tätort/område redovisas under 

delavsnittet teknisk försörjning deras respektive VA-lösningar med avloppsreningsverk och vattenverk. 

Vellinge X Den tekniska försörjning gällande VA-frågor beskrivs övergripande i kapitel 3 på sid 137. Vattenverken i Vellinge 

och Höllviken är ombyggda för att klara båda kvantitet och kvalitet för en överskådlig framtid. 

Ronneby X Se ovan under Vattenstatus. På sid 148 nämns att enskilda avlopp utgör 28 % av fosforbelastningen på kusten 

och 7 % av kvävebelastningen (siffrorna avser hela Blekinge län). 

Söderköping: Kommunens ställningstagande för avlopp är att; 1 Sanering och upprustning av det kommunala ledningssystemet 

ska fortsätta. 2 Vid nya bostadsområden ska separata ledningar byggas för spill- och dagvatten. 3 Dagvatten från 

förorenade områden skall omhändertas och renas innan utsläpp sker i åar eller vattendrag. 4 Vid nybyggnad av hus med 

enskilt avlopp skall sortering av urin eller annan minskning av näringsämnen ske. 5 I skärgården och i fritidsområden utan 

gemensamt vatten- och avloppssystem och inom andra känsliga områden skall kommunens praxis fortfarande vara att 

inte tillåta nyinstallation av vanliga vattentoaletter. Avloppsfrågan löses genom kretsloppsbaserade lösningar, där restprodukterna 

tas om hand lokalt enligt gällande detaljplaner och bestämmelser för olika områden. 

Vellinge: Fastigheter som saknar fullgott vatten bör få bör få möjlighet att ansluta till kommunens nät. Byar och mindre 

bebyggelsegrupper bör förses med kommunalt vatten och avlopp. Utbyggnad av avloppsnätet är viktigt i syfte att minska 

utsläppen i vattendragen. 

Ronneby: Med anledningen av problemet med enskilda avlopp ovan har Ronneby kommun utrett och tagit fram förslag 

på prioriteringsområden (listas i ÖP + karta) som bör anslutas till kommunalt vatten- och avlopp (sid 148). 

Hamnverksamhet 


Söderköping X 

Vellinge X Det nämns i ÖP att det är viktigt att de få licensierade fiskarna inom kommunen bereds hamnplatser och 

utrymme för tex sjöbodar och kylanläggningar i anslutning till hamnarna. Flertalet av kommunens få aktiva 

yrkesfiskare finns i fiskehamnen i Skanör och i Falsterbokanalen (kap 3, sid 43). I Skanörs hamn finns en marina 

med båtplatser för fritidsbåtar. En mindre marina med båtplatser finns även vid Falsterbokanalens norra utlopp. 

I detaljplan för Höllviken är en småbåtshamn planerad intill östra pirarmen vid Falsterbokanelen (kap 3, sid 107- 

109). 

Ronneby X Ronneby hamn för en tynande tillvaro och har ingen trafik av regional betydelse. Samarbete sker med Karlshamns 

hamn och viss trafik sker idag. I ÖP nämns ett förarbete till fördjupad ÖP för den kuststräcka där hamnen 

ingår och att det finns tankar om att anlägga en marina. På sid 144 finns mer att läsa om sjöfart i Ronneby 

kommun. Ronneby kommun är miljömässigt belastad med stora mängder föroreningar från den internationella 

sjöfarten (sid 181). 



Söderköping X I skärgården har det i vissa delar sedan lång tid förekommit motstridigheter mellan areella näringar och andra 

intressen (natur, fritid, vatten, kultur). Exempel på vattenrelaterade intressemotsättningar är det fria fisket, skarv- 

och sälfrågorna samt vårjakt på sjöfågel (sid 49). 

Vellinge X 

Ronneby X Exploatering i kustzonen kontra skyddsintresset nämns på sid 148. 

30

Fiske 


Söderköping X Fiske och vattenbruk bedrivs i en förhållandevis blygsam omfattning. Tillstånd finnXs för ett fåtal traditionella 

vattenbrukare att producera drygt 100 ton fisk (sid 49). Yrkesfiske av rent yrkesmässig karaktär, som enda försörjningskälla, 

torde icke längre förekomma i Söderköping kommun, utan utgör idag endast ett komplement till 

andra skärgårdsnäringar (sid 54). 

Vellinge X Stora delar av havet utanför kommunens kuststräcka har stort intresse för yrkes- och fritidsfisket (kap 3, sid 33). 

Kommunen har ett tiotal yrkesfiskare (kap 3, sid 43). 

Ronneby X Yrkesfiske och vattenbruk nämns i ÖP på sid 120. 

Land-/havsnivåhöjning 



Vellinge X Framtida förändringar i havsvattennivån och ökande variationer i hög- och lågvatten följs regelbundet upp som 

en del i kommunens långsiktiga planering (kap 2, sid 14). Kustvattnet kring Falsterbohalvön utgör ett sandvandringsområde 

utan motsvarighet i Sverige. I detta område pågår enligt ÖP ständiga ackumulations- och 

erosionsprocesser (del 3, sid 33). Frågan av vattenståndshöjning presenteras ingående i kapitel 3 på sidorna 

139-140, sXamt illustreras med en karta på sid 138. här beskrivs bla en sammanfattning av en forskningsrapport 

som gjorts av Lunds universitet 1999 som beskriver hur översvämnings- och stranderosionsprocesser vid 

Falsterbohalvön kan komma att påverkas. Rapporten redogör för de mest utsatta områdena, framtidsscenarion, 

åtgärdsförslag och att kommunen bör beakta de framkomna resultaten i sin långsiktiga planering. Vellinge 

kommun presenterar sin syn på frågan i tre övergripande punkter, vilket kan sammanfattas med att det är 

ingen anledning till oro, och om det skulle visa sig att situationen förändras så finns en erfarenhet att med vallar 

bemästra översvämningar. 

Ronneby X 

Vellinge: Stranderosionsfrågan ska utarbetas vidare i den kommande naturvårdsplanen alternativt grönstrukturplanen 

(kap 3, sid 37). 

Höjningen av havsvattennivån hänger samman med grundvattennivån och samarbete bör därför ske med SGU. Hög 

grundvattennivå och brister i ytvattenledning inom vissa vägföreningsområden kan i framtiden kräva utbyggnad av 

ledningsnät och pumpstationer i Höllviken, Skanör och Falsterbo. Att förse dagvattensystemen med backventiler eller 

invallade pumpstationer utreds för att förhindra havets inträngning (kap 3, sid 137). 

Utforma en åtgärdsplan för upprättande av skyddsvallar på näset skall göras, nämns som åtgärdsbehov under delkapitlet 

Teknisk försörjning ((kap 3, sid 147). 

Möjligheter – Typområde 3, Kustvatten 




Vellinge X Energi-, avfalls och avloppsfrågor är idag angelägenheter som diskuteras och sköts på ett regionalt plan. I ÖP 

nämns att tillgången på färskvatten på sikt kan bli ytterligare en fråga att diskutera för ett större område (kap 1, 

sid 7). 

Ronneby X Det regionala miljö- och hushållningsprogrammet, Mer liv i skärgården, betonar vikten av samverkan mellan 

skärgårdskommunerna och presenterar förutsättningar för en långsiktig hållbarhet i området (sid 101). Ronneby 

kommun anser att kustzonen bör behandlas som ett särskilt planeringsområde i ett regionalt perspektiv där en 

fördjupning av kustområdet bör göras. Samarbete bör ske med berörda skärgårdskommuner (sid 101, 166 samt 

176). 

31



Söderköping X Det finns flera hot mot vår dricksvattenförsörjning. Alltför mycket grundvatten förorenas på grund av bristande 

kunskaper och skydd. Tänkbara reservvattentäkter för tätorten nämns på sid 37 och det nämns även att 

reservkraftverk finns för eventuella strömavbrott. På samma sida listas även övriga kommunala vattentäkter och 

privata vattenverk. Tre vattentäkter, bla tätortens, har skyddsområden fastställda, medan ytterligare en vattentäkt 

väntar på att få sitt skyddsområde fastställt. Övriga kommunala vattentäkter ligger relativt skyddade från risk 

för påverkan (sid 36-37). 

Vellinge X Områden som kan utgöra risker för kommunens dricksvattenförsörjning inkluderar salvatteninträngning, sabotage, 

miljöskada vid borrbrunnar, lokala föroreningar i grundvattnet, samt att ett antal av kommunens borror för 

råvatten ligger utmed väg för farligt gods (kap 3, sid 137). 

Ronneby X 

Krisberedskap 


Söderköping X Vattentäkter som i första hand blir aktuella ur beredskapssynpunkt är, enligt ÖP, kommunens egna vattentäkter 

i övriga tätorter, samt de täkter som vanligen betjänar de större fritidsområdena. Även större vattentäkter på 

lantbruk osv kan bli aktuella i de fall överkapacitet finns (sid 37). 1993 upprättades en översiktlig skredriskkartering 

inom kommunen. Detta för att ha en överblick inför framtida exploateringar och för förebyggande åtgärder 

mot skred (sid 41). 

Vellinge X På grund av den mycket flacka och låglänta terräng som kännetecknar den geografiska topografin i Vellinge 

kommun föreligger också mycket stora risker för översvämningar (kap 3, sid 131). I kap 5 Konsekvensbeskrivning 

(sid 3-) beskrivs olika utbyggnadsområden och bla havsnivåns och grundvattnets påverkan redogörs i de fall där 

det är aktuellt. 

Ronneby X 

Söderköping: Kommunen har satt upp som mål/åtgärder att befintliga yt- och grundvattentäkter skall kunna nås av räddningsstyrka 

inom godtagbar tid (sid 28). 

Vellinge: En riskinventering och analys samt handlingsplan skall göras. Säkerhetsavstånd och andra skyddsåtgärder 

utarbetas på grundval av denna riskanalys (kap 3, sid 133). 

Folkhälsa 


Söderköping X Under del 1 Ställningstagande förs ett resonemang under delkapitlet Miljö, hälsa och säkerhet om bla radon och 

elektromagnetiska fält i anslutning till boendemiljöer (sid 13-14). 

Vellinge X En ny naturvårdsplan ska tas fram för kommunen och ÖP lyfter fram tillgången till natur som en av de viktigaste 

faktorerna för människors hälsa och välbefinnande (kap 1, sid 7). I kap 3 finns ett delkapitel som heter Friskfaktorer 

– Livskvalitet som presenteras på sidorna 73-76. 

Ronneby X Som folkhälsa bör hållbart boende nämnas och Ronneby kommun nämner i sin ÖP att ny bebyggelse samt permanentering 

av befintliga fritidshus ska så långt som det är möjligt endast accepteras om avloppsfrågan löses på 

ett miljömässigt godtagbart sätt (sid 182-183). 

Värdekärnor – Typområde 3, Kustvatten 

Folkhälsa 


Söderköping X Under del 1 Ställningstagande förs ett resonemang under delkapitlet Miljö, hälsa och säkerhet om bla radon och 

elektromagnetiska fält i anslutning till boendemiljöer (sid 13-14). 

Vellinge X En ny naturvårdsplan ska tas fram för kommunen och ÖP lyfter fram tillgången till natur som en av de viktigaste 

faktorerna för människors hälsa och välbefinnande (kap 1, sid 7). I kap 3 finns ett delkapitel som heter Friskfaktorer 

– Livskvalitet som presenteras på sidorna 73-76. 

Ronneby X Som folkhälsa bör hållbart boende nämnas och Ronneby kommun nämner i sin ÖP att ny bebyggelse samt permanentering 

av befintliga fritidshus ska så långt som det är möjligt endast accepteras om avloppsfrågan löses på 

ett miljömässigt godtagbart sätt (sid 182-183). 

32

Fiske 


Söderköping X ÖP nämner att Söderköping bör utvecklas mot/och profileras som en attraktiv sportfiskekommun (sid 49). Som 

en del i ett skärgårdsbaserat mångsyssleri kan t.ex. ett entreprenörskap i form av professionell fiskeguidning 

säkert ha en lönande framtid (sid 54). 

Vellinge X Inom kommunen finns reproduktions- och uppväxtområden som är av stor betydelse för fiskenäringen i hela 

Östersjöregionen (kap 3, sid 43). 

Ronneby X Förutsättningarna för fiske (fiskekort) beskrivs väldigt kortfattat på sid 31. Behov finns att förbättra vandraingsvägar 

för fisk vid flera vandringshinder (sid 152). 

Naturvård 


Söderköping X Sjöarna i kommunen har en viktig funktion som biologiska filter som minskar näringstransporten till Slätbaken. 

Slätbaken benämns som en tröskelfjärd som effektivt förhindrar djupvattenutbytet med havet. Detta tillsammans 

med en tillförsel av näringsämnen resulterar i en kraftig förhöjning av fosfor- och kvävehalterna. Tydliga 

övergödningseffekter är ett mycket dåligt siktdjup sommartid och syrebrist i bottnarnas ytsediment (sid 36). 

Strandskyddet beskrivs på sid 55-56. 

Vellinge X Större opåverkade land- och vattenarealer redovisas på en karta i kap 3, sid 29. Återstående oexploaterade kuststräckor 

ska bevaras för bland annat friluftsliv och turism (kap 3, sid 30). Strandskyddet redogörs generellt på sid 

52 i kap 3. Olika former av kustnära naturvård presenteras på sid 52-56 (kap 3). 

Ronneby X Andelen fritidsboende är mycket stort i vissa delar av Ronneby kommun (kusten) och trycket sommartid kan 

vara stort (sid 101). 

Rekreation 


Söderköping X Det finns tre starka turistmål inom kommunen som inkluderar den historiska stadskärnan av Söderköping, Göta 

kanalområdet och S:t Anna skärgård och besöksantalet brukar uppskattas till 1,5 – 2 miljoner besökare under 

sommarperioden (sid 33). Friluftslivets förutsättningar är utmärkta (sid 43). 

Vellinge X Alla orter i kommunen har en unik närhet till områden för fritid och naturupplevelser (kap 3, sid 13). Randzoner 

utmed bäckar bidrar även till att skapa vegetationsstråk lämpliga för promenad och i ÖPn diskuteras detta som 

något väldigt positivt för en del tätortsnära rekreation. Kommunen är högintressant för naturturism och ffa 

fågelskådning nämns (kap 3, sid 105). 

Ronneby X Kustområdet ska skyddas från exploatering för att gynna det rörliga friluftslivet och säkra naturvärden (sid 101). 

Skärgård 


Söderköping X Skärgården i Söderköpings kommun är Sveriges mest finskurna skärgård. Omsättningen av vatten minskar i 

Skärgården av havsvikarna och de djjupsvackor som skär in ger en positiv effekt genom att de ger ett avsevärt 

vattenutbyte (sid 36). 

Vellinge X 

Ronneby X Utv samarbete med grannkommunerna gällande kust- och skärgårdsfrågor nämns specifikt som en av sex 

viktiga regionala frågor för kommunen (sid 14).Gällande bevarandevärden inom riksintressen nämns i ÖP att det 

finns starka skäl att prioritera de intressen som berör kust- och skärgårdsområden (sid 90). På de efterföljande 

sidorna presenteras samtliga riksintressen relaterade till naturvård + Natura2000-områden, varav flertalet har 

tydlig vattenanknytning (sid 90-95). De två områden som är utpekade som riksintresse för det rörliga friluftslivet 

utgörs av två olika skärgårdsområden (sid 97). 

33

ANALYS 

Sammanfattande slutsatser från delprojekt 

I 

Aktualitet på översiktsplaner enligt enkäten i delprojekt 

I 

Av de totalt 78 översiktsplaner inom Södra Östersjöns 

vattendistrikt som ingick i delprojekt I framgår att vissa 

kommuner har relativt färska och aktuella översiktsplaner 

(ÖP), medan andra inte har det. Orsakerna till detta kan 

vara många. Behovet av en uppdaterad ÖP kan vara en 

resursfråga i kommun såväl som fråga om vilken nytta 

denna har som ”vägledande” styrdokument. Rättspraxis 

pekar på vikten av en aktuell ÖP, att en detaljplan har stöd i 

en ÖP och allmänt att ÖP är betydelsefull som kommunens 

övergripande vilja för efterföljande beslut. Det finns inte 

heller några sanktioner i lagen för den kommun som inte 

upprättar eller har en aktuell ÖP. Resursfrågan kan ha varit 

ganska avgörande. Små landsbygdskommuner har ofta 

mindre ekonomiska resurser till förebyggande planarbete. 

Resurspersoner och engagemang kan också ha haft 

betydelse. 

När det gäller aktualitet av en ÖP så som den formuleras 

i PBL 4:14 finns orsaker att söka också hos länsstyrelserna. 

Det är inte klarlagt vilken som tar initiativ till att 

aktualisera en ÖP. Somliga menar att det är länsstyrelserna 

som ska driva detta, skriva den sammanfattande redogörelsen 

som åsyftas i paragrafen och tillskriva kommunerna 

med påminnelser. Andra menar att detta är också en ren 

kommunal angelägenhet att själv bestämma om och när 

man anser sig behöva aktualisera sin ÖP. Om vi antar att 

några länsstyrelser mera aktivt drivit den första linjen så 

kan detta ha resulterat i att flera kommuner i det länet 

håller på med översiktsplanearbetet jämfört med om länsstyrelsen 

inte varit aktiv. Därav följer att detta också är en 

resursfråga hos länsstyrelserna eftersom det handlar om 

att ta initiativ. 

Att ställa samman planeringsunderlag för hela länet, 

göra analyser och jobba förebyggande med länsöverblickar 

har ofta inte prioriterats på länsstyrelserna i ett läge 

där man endast har resurser att ta hand om de aktuella 

produktionsförberedande detaljplanerna. 

Resonemanget ovan gäller generellt även för den process 

som startar med en fördjupning av ÖP för visst tema 

eller visst geografiskt område. Det svar som kom fram i 

enkäten visar att nästan en tredjedel av de 78 undersökta 

34 

kommunerna inte är på gång med fördjupningar eller 

aktualiseringar. 

Slutsatserna blir alltså att frågan huruvida kommunerna 

har eller inte har aktuella översiktsplaner eller om 

sådant arbete på gång inte alltid speglar det verkliga behovet 

i kommunen. Personella och ekonomiska resurser hos 

såväl kommuner och länsstyrelser har stor betydelse. 

Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP? 

Merparten av kommunerna svarar att de på något sätt 

tagit upp vattenfrågor i ÖP. Svaren är dock alldeles för 

disparata för en jämförande analys. Möjligen kan man dra 

slutsatsen att de kommuner som behandlar vattenfrågor 

har större problem knutna till vatten, frågan är mer akut i 

någon kommun eller att det finns mer av särskild kompetens 

på vattenfrågor i just den kommunen. 

Övriga ”styrdokument” eller vattenrelaterade planeringsdokument 

Det är viktigt att konstatera att kommunerna inte har 

någon skyldighet att samråda med länsstyrelsen eller att 

sända in dokument till länsstyrelsen om vilket planeringsarbete 

som pågår utom i det fall det handlar om ÖP enligt 

PBL. Det är därför mycket troligt att planfunktionerna på 

länsstyrelserna inte haft all kunskap om vilka vattenprojekt 

som pågår i kommunerna. Det framgår inte av svaren 

huruvida andra inom länsstyrelsen blivit involverade vid 

svar på enkäten. 

Alla former av vattenrelaterade utredningar, program, 

planer kan på olika sätt knytas till åtgärder inom den nya 

vattenförvaltningen. I den fördjupade analysen i detta delprojekt 

II har särskilt granskats huruvida kommunerna i de 

utvalda typområdena har sådant vattenrelaterat material 

som på något sätt kopplats till ÖP:n. 

Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor 

Enkäten i delprojekt I gav till svar att 41 % av de undersökta 

kommunerna på ett eller annat sätt arbetar tillsammans 

med andra kommuner om vattenfrågor, medan 10 % 

uppger att det inte finns något sådant samarbete. Svarsfrekvensen 

från länsarkitekterna för respektive kommun 

var dock ganska låg varför slutsatserna inte kan dras för 

generellt.

När det gäller mellankommunalt samarbete kopplat till 

översiktsplanen och PBL skall noteras att det enligt PBL 

12: 1 är en fråga för länsstyrelsen att i sitt granskningsyttrande 

tillse att mellankommunala frågor samordnats på 

lämpligt sätt. Erfarenheten visar att de mellankommunala 

frågornas karaktär ändrats över tiden. I början på 90-talet 

handlade det mycket om nya stora infrastruktursatsningar 

som måste samordnas över kommungränser och där hade 

länsstyrelsen en viktig roll. Det samma gäller lokalisering 

av stora köpcentra under 90-talet och början av 2000 

talet. Länsstyrelsen hade då en roll att bevaka att kommunerna 

samarbetade/samordnade sig i dess frågor men 

det förekom dock diskussioner på vilket sätt och med vilka 

styrka länsstyrelserna skulle engagera sig i dessa frågor, på 

eget initiativ eller på uppmaning av någon annan berörd 

kommun. PBL är inte heller i detta fall tydlig utan lämnar 

öppet till myndigheterna att själva bedöma vilka initiativ 

som behöver tas. 

Det är tydligt att vattenfrågorna inom avrinningsområden 

mer och mer kommer att bli en fråga av mellankommunal 

karaktär. Redan med dagens gällande PBL har alltså 

länsstyrelsen möjlighet att påverka/påpeka för kommunerna 

att vissa sådana frågor behöver samordnas. 

Några PBL- utgångspunkter för den fördjupade 

analysen 

Av de åtta översiktsplaner som nu granskats mer ingående 

är tre från tidigt 1990-tal (Kristianstad, Lessebo och 

Sölvesborg) alltså den första omgångens översiktsplaner 

enligt PBL, medan de övriga (Vellinge, Bromölla, Söderköping, 

Tingsryd och Ronneby) är antagna mellan 2003 och 

2006. För Kristianstads kommun har deras Vattenplan varit 

med i granskningen och detta innebär att dessa planer 

egentligen inte är riktigt jämförbara. Även de äldre och de 

nyare ÖP är i flera avseenden inte heller riktigt jämförbara 

eftersom kunskapsläget skiljer sig väsentligt åt under en 

10-15-årsperiod. Statligt och regionalt planeringsunderlag 

har tillkommit, handböcker, statliga utredningar och inte 

minst EU:s ramdirektiv för vatten som implementerats i 

den svenska lagstiftningen 2004 (Förordningen om vattenförvaltning, 

SFS 2004:660). Se vidare i bilaga 3: Historik, 

handböcker och utredningar om vatten i planeringen. 

Syftet i projektet är dock inte att gradera de valda 

översiktsplanerna utan att se hur olika kommuner tagit 

sig an vattenrelaterade frågor i översiktsplanearbetet. De 

valda kommunerna skall dels vara representativa för vissa 

typområden, dels ska de faktiskt behandla vattenfrågor i 

ÖP:n. 

35 

I PBL slås fast att kommunala ÖP skall behandla både 

mark och vattenanvändningen. Orsakerna till att vattnet 

inte behandlats mera likvärdigt med markanvändningsfrågorna 

i de studerade översiktsplanerna är framför allt 

bristen på och relevans av underlagsmaterial lämpligt 

för fysisk planering. I bilaga 3 sammanfattas de viktigaste 

utredningarna och handböckerna från centrala verk och 

myndigheter som tagits fram under en 25-årsperiod och 

med syfte att utgöra stöd för vattenfrågor i ÖP-arbetet. I 

det nämnda materialet saknas dock exempel på mellankommunalt 

arbete som visar just på vattenplanering i ett 

avrinningsområdesperspektiv. Detta tas också upp av länsstyrelsen 

i Skåne som i ett av deras granskningsyttrande 

över en av de studerade översiktsplanerna påpekar att 

man saknar vatten- och kustfrågor som en mellankommunal 

fråga, liksom frågor om dricksvattenförsörjning. 

Granskningen i kap 2 visar vad som de facto finns i ÖP: 

n om vattenfrågor utifrån ett antal bedömningskriterier. En 

sammanfattande bild av dessa visas i matrisform före respektive 

typområde. Detta material har sedan analyserats 

utifrån två utgångspunkter; 

• dels PBL spåret och lämpligheten eller möjligheten att 

behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommunernas 

ansvar för planering enligt PBL. 

• dels MB-spåret och VA-lagen och de möjligheter att behandla/åtgärda 

frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser. Detta är 

kommunernas ansvar som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken 

och ansvariga för VA-verksamheten enligt VA-lagen 

Till skillnad från i granskningsskedet finns i analysen mer 

av egna värderingar och kanske subjektiva, men empiriska 

val av det som känns angeläget att lyfta fram. Matrisen före 

varje analys kan användas som en snabb överblick över 

vilken fråga/ämne som är mer eller mindre behandlat i just 

en kommun. Kommentarerna med kursiv stil i detta kapitel 

3 är projektets bedömning och gradering av angelägna 

frågor. Förslag ges hur de i vissa fall bör hanteras i planprocessen 

och varför de i så fall bör tas upp och genomgå den 

vägnings- och beslutsprocess som ingår i översiktsplanearbetet 

enligt plan- och bygglagen.

Analys av granskade ÖP inom typområde 1, Grundvatten 

A. Övergripande B. Påverkan/Problem C. Möjligheter D. Värdekärnor 


2. Befintlig mark/ 

vattenanvändning 

3. Demografi 



2. VA-frågor 



5. Vattenrelaterade 

motsättningar 

36 

1. Mellankommunalt 

samarbete 




5. Folkhälsa 

1. Jorddbruk 

2. Naturvård 

3. Rekreation 


Kristanstad (A2), A3, (A4) B1, (B2), B3, B4 C3, C4 A1, A2, (A3), A4 

Bromölla A1, A2, (A3), A4 B1, B2, B3, (B4), B5 C1, C2, C3, (C4), (C5) (D1), D2, D3, (D4) 

Sölvesborg (A1), (A2), A3 B1, B2, B3, B4, B5 C3, (C4) D1, D2 (D3) 

Tabell 3.1, Analys av ÖP inom typområde Grundvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP 

Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 

Övergripande 

Beskrivningar av grundvattenförekomsternas geografiska 

utbredning finns, t ex vattensystem, vilka vattendrag som 

berörs och vilka kommuner som är berörda, storlek m fl. 

Befintlig mark och vattenanvändning i form av jord- och 

skogsbruksmark, antal procent etc är övergripande fakta 

som kan finnas i översiktsplanens beskrivningsdel eller i 

det underlagsmaterial som hänvisas till. Dessa kan variera 

från kortfattat konstaterande till mer exakta siffror på andel 

skog, jord, myrmark etc. 

Demografiska frågor, invånare och befolkning, hur vattenförsörjningen 

är baserad, vattenuttag, samt tröskelvärden 

behandlas särskilt i Sölvesborgs och Kristianstads ÖP. 

Kommentarer: Kan vara bra att inledningsvis konstatera 

hur stort uttaget av grundvatten är, hur stor befolkning det 

räcker till, vilka som använder vattnet och vilken potential 

man således har. Vattnet kan också beskrivas med avseende 

på kvalité och kvantitet.*** 

Miljömålen är verktyg i planeringen och översiktsplanens 

förslag bör relatera till hur måluppfyllelsen påverkas, 

antingen i ÖP:ns konsekvensbeskrivning eller på annat 

sätt. Det kan dock räcka med övergripande nivå. Mål, 

delmål och nyckeltal kan behandlas i mer produktionsförberedande 

dokument. 

Det är angeläget att grundvattenförekomsterna, inklusive 

respektive kommungränser, finns på en karta i översiktsplanen. 

De flesta granskade ÖP har en beskrivning, 

men dock inte alltid karta. Bra exempel är Bromölla och 

Tingsryd som också har en karta. En beskrivning av markanvändningen 

kan med fördel göras i ett sådant avsnitt. 

Påverkan/problem 

Hur grundvattentillgångarna är påverkade och vilka 

nuvarande och framtida problem som finns redovisas i 

översiktsplanerna med följande exempel: 

• beskrivning av punktkällor, reningsverk, industrier mfl 

• problem med reningsverken, kapacitet, anslutning, kvävereduktion 

etc 

• luftburen deposition av kväve och svavel 

• läckage av växtnäringsämnen 

• odlingsverksamhet och enskilda avlopp 

• djurhållningens gödselhantering och påverkan på vattenkvaliteten 

• problem som är vattenrelaterade motsättningar t ex fiske 

friluftsliv, recipient, energiproducent 

• krisberedskap och riskhänsyn 

I Kristianstads vattenplan anges att på lång sikt är markanvändningen 

inom infiltrationsområdena den viktigaste faktorn 

som påverkar risken för förorening av grundvattnet, 

att översiktsplaneringen har en central roll, att områden 

känsliga ur grundvattensynpunkt ska tas med i översiktsplanen 

och att markanvändningen inom dessa skall styras 

så att risken för förorening minskas så långt möjligt. 

Kommentar: Av exemplet ovan syns en tydlig koppling till 

PBL. Hela kedjan från identifiering av problem och påverkan 

till effekter och konsekvenser kan följas och förslag ges 

att ”markanvändningen måste styras så att risk för föroreningar 

minimeras.”

Möjligheter 

Här finns exempel från översiktsplanerna som anger 

följande: 

• mellankommunalt samarbete bör ske, t ex Bromölla, utreda 

och säkerställa vattenmiljöer i Ivösjön med tillrinningsområde. 

• ekosystemtjänster med förslag om att omhänderta dagvattnet 

på ett ekologiskt sätt genom lokal infiltration, utjämnande 

våtmarksmagasin mfl åtgärder av typ ”solution multiplers”, 

dvs som löser flera problem samtidigt tas upp särskilt av 

Bromölla. 

• Dricksvattenskydd beskrivs ingående i de tre kommunerna. 

Behov finns av nya vattenskyddsområden, översyn av gällande 

bestämmelser och skydd. 

Kommentarer: Mellankommunala frågor ska alltid tas 

upp i översiktsplanerna. Här framgår översiktsplanen som 

en lämplig planeringsform att klara ut aktuella frågor, se 

vidare i avslutningskapitlet. 

Vattenskyddsområden, såväl befintliga som planerade 

bör alltid tas upp i översiktsplanen med beskrivningar 

och karta. Flera kommuner nämner ÖP:n som ett viktigt 

instrument att ange riktlinjer och skyddsbestämmelser 

för grundvattentillgångarna, infiltrationsområden, inströmningsområden, 

samt yttre och inre skyddsområden. 

Förslag om en geohydrologisk beredskapsplan som ett 

långsiktigt skydd och redskap i krisberedskapen tas upp av 

Kristianstad. 

Värdekärnor 

Exempel är följande: 

· naturvård, flora, fauna, riksintressen, ex i Sölvesborg 

· rekreation, bad, fiske, kanoting, strövande 

· vattenresurs 

Kommentar: Dessa intressen stärker varandra och utgör 

inga konflikter och bör behandlas i översiktsplanen. 

Områden med bäring på Miljöbalken 

Som framgår av bedömningskriterierna i grupp B och C tas 

t ex följande upp: 

· säkerställa grundvattenområdet med skyddsbestämmelser 

antingen genom fastlagda vattenskyddsområden eller andra 

skyddsbestämmelser 

· utreda och fastställa yttre skyddszoner för kommunens vattentäkter 

för att säkerställa inströmningsområdena 

· skyddsbestämmelser enligt PBL för både inre och yttre 

skyddsområden 

· konkreta åtgärdsbehov avseende VA, t ex separera dagvatten 

och spillvatten, begränsa kväveutsläpp från kommunala 

reningsverk 

· genomföra fullständig inventering av enskilda avlopp 

37 

· minska kväveläckaget genom bättre stallgödselhantering, 

alternativt flytta eller minska djurantalet 

· ställa om till ekologisk odling vid jordbruksdrift 

· odlingsfria zoner utmed vattendrag och sjöar 

· genom rådgivning minska gödselgivorna och därigenom 

näringsläckaget till grundvatten och ytvatten 

· bättre stallgödselhantering, transportera gödsel till mindre 

djurtäta områden 

· omvandla gödsel till biogas 

· omhänderta dagvatten på ekologiskt sätt, LOD, utöka och 

anlägga nya våtmarker mm 

· minska diffus spridning av föroreningar 

· åtgärder för kemikaliehantering, förorenade områden, trafik 

mm 

Kommentarer: Flera av dessa är konkreta åtgärder för hantering 

i åtgärdsplaner eller annat kommunalt miljöarbete. 

Förorenade områden och trafikens påverkan bör dock behandlas 

i översiktsplanen. När det gäller trafikfrågor är det 

särskilt viktigt att ange transportleder för farligt gods som 

löper nära vattendrag med risk för föroreningar i ytvatten 

vid eventuell olycka. 

Strandnära jordbruk eller djurhållning kan innebära risk 

för smittospridning och komma i konflikt med t ex bad och 

friluftsliv. 

Ekosystemtjänster av olika slag är konkreta åtgärdsbehov 

som kan följas upp med stöd av miljöbalken. 

Det vore intressant om kommunen i översiktsplanen 

gick ett steg längre beträffande kväveläckage, tex infiltration 

till grundvatten, genom att formulera konkreta mål för 

detta i siffror och ta fram en plan för genomförande. 

Med hänsyn till att det i kommunerna finns många 

olika dokument, planer och program, ofta framtagna på 

olika förvaltningar vore det av stort värde om översiktsplanen 

kunde fungera som den uppsamlande informationsplatsen 

för alla dessa dokument. Översiktsplanen ska ju 

behandla helheten och ge den samlande och översiktliga 

bilden av kommunens mark-och vattenanvändning.

Analys av granskade ÖP inom typområde 2, Inlandsvatten 





3. Demografi 



2. VA-frågor 





38 


samarbete 




5. Folkhälsa 

1. Jorddbruk 

2. Naturvård 

3. Rekreation 


Lessebo kommun A1, (A2), A3 B1, B2, B3, B4, B5 (C1), C2, C3 (D1), D2, (D4), D5 

Tingsryds kommun A1, A2, A3, A4 B1, B2, B3, B4, (B5) C1, C2, C3, C4, C5 D1, D2, D3, D4, D5 

Ronneby kommun A1, (A2), A3, A4 (B1), B2, B3 C1, C2, C3, C5 (D1), D2, D4 

Tabell 3.2, Analys av ÖP inom typområde Inlandsvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP 


Övergripande 

Samtliga tre kommuner beskriver övergripande de berörda 

avrinningsområdena. Tingsryd och Ronneby har dessutom 

kartor som visar avrinningsområdena. Befintlig mark- och 

vattenanvändning behandlas utförligt i Tingsryds ÖP 

genom att man här hänvisar till ett särskilt dokument ”vattenvårdsplan” 

som ursprungligen har tagits fram till den 

första översiktsplanen. Även i Lessebo ÖP hänvisas till ett 

sådant äldre dokument. 

Tingsryds ÖP tar upp olika grader av rekommenderande 

riktlinjer till skarpa restriktioner och anger som mål att 

kommunen ska medverka till att skydda områden som kan 

fungera som framtida vattentäkter.*** Ronneby anger att 

man som åtgärd vill tillsammans med Länsstyrelsen peka 

ut viktiga grustillgångar för att säkra den framtida dricksvattenförsörjningen. 

Miljömålen tas upp i två av kommunerna, såväl nationella, 

som regionala och lokala miljömål. Det finns förslag 

på åtgärder som ska följas upp årligen med miljöbokslut 

och miljöövervakningsrapporter. 

Kommentar: Översiktplanen skall ange grunddragen av 

mark- och vattenanvändningen och då är det viktigt att 

man särskilt för samtliga områden från inströmningsområden 

till skyddsområden för grundvatten redovisar förslag 

till riktlinjer eller rekommendationer för befintlig och eventuell 

planerad mark- och vattenanvändning. 


Samtliga kommuner beskriver vilka problem som finns: 

· Betydande punktkällor 

· Försurning och medföljande urlakning 

· Kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten 

· Intensiv vattenkraftsutbyggnad i större åar 

· Utsläppskällor utanför kommunen (Tingsryd) 

· Enskilda avloppsanläggningar 

· Ledningsnätets status och hantering av dagvatten 

· Diffusa utsläpp 

· Försurande ämnen från regnvatten 

· Intressekonflikter vattenförsörjnings-, dagvatten- och vattenreglering 

I Lessebo ÖP beskrivs sjön Oset som tidigare var en del av 

sjön Öjen och att den idag fungerar som en del i reningssystemet 

i och med att större delen av det fosfor som kommer 

från Lessebo pappersbruk stannar i Oset och kommer 

inte ut i Öjen. 

Oset har helt enkelt offrats för övriga sjön och är idag 

kraftigt övergödd. 

Kommentarer: Beskrivningar hur man kan komma tillrätta 

med problemen görs ibland Detta kan vara värdefullt som 

information i översiktsplanen även om flera av dessa är för 

detaljinriktade för att ges riktlinjer och förslag i en översiktsplan. 

Beträffande vattenkraftsutbyggnad kan kraftfördämningarna 

försvåra för fiskens vandringsmöjligheter. Därför 

är det viktigt med kommunala ställningstaganden till 

nyetableringar respektive utrivningar. Det finns ju faktiskt 

vissa vattendrag där det enligt miljöbalken 4 kap 6§ är 

förbjudet med vattenreglering och vattenöverledning för 

kraftändamål, t ex Emån, Bräkneån och Mörrumsån.

Möjligheter 

Samtliga tre kommuner tar upp flera exempel på frågor 

som bör tas upp i mellankommunalt samarbete. I Tingsryd 

nämns att ”…metoden att använda avrinningsområdena 

som gräns för grundvattenskyddsområdena har ingen 

naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån 

det primära vattenskyddsområdet”. Vattennyttjande 

uppströms och nerströms är andra exempel som tas upp 

liksom att vattenkvaliteten är en gemensam fråga för hela 

avrinningsområdet (Ronnebyån). Det pekas på vattenvårdsförbunden 

som bevakar intressena för vattenkvalitet 

och att vattenmyndighetens arbete är ett sätt att genom 

mellankommunalt samarbete nå god vattenkvalitet. 

Vattenskyddsområden tas upp i alla tre kommunerna, 

en översyn av befintliga lagskydd är aktuell (Lessebo), 

kommunens mål är att tillskapa sådana för samtliga vattentäkter 

i kommunen (Tingsryd), hälften av kommunens 

vattentäkter har skyddsområden och det finns förslag på 

sådana för de övriga fyra (Ronneby). Ekosystemtjänster tas 

upp som en annan möjlighet, t ex att klara dricksvattenförsörjningen 

genom konstjord infiltration i grustäkter. 

I Tingsryds ÖP redovisas översvämningsrisker och det 

anges att en framtida risk- och sårbarhetsanalys särskilt bör 

behandla dessa områden. 

Kommentarer: En översiktsplan ska innehålla en beskrivning 

av de” miljö-och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut 

om användningen av mark- och vattenanvändningen” 

(PBL 4:5). Att sådana avsnitt inte tas upp mer frekvent i de 

granskade ÖP:arna kan möjligen bero på nomenklaturen 

och att vissa kommuner väljer att redovisa detta under 

andra problemorienterande avsnitt. 

Senaste årens översvämningar har visat på vikten av 

att ny bebyggelse grundläggs på en betryggande nivå 

över högsta högvattenståndet. Kartor som visar översvämningskänsliga 

områden bör alltid finnas i ÖP:n (jfr ovanom 

miljö-och riskfaktorer). Det är också värdefullt om ÖP:n går 

ett steg längre och anger vilka åtgärder man tänkt vidta för 

att minska eller mildra effekterna av översvämningar. Detta 

kan avse både akuta åtgärder och åtgärder på lite längre 

sikt. I ÖPn räcker det om man redovisar en viljeyttring i 

frågan och hänvisar till detaljerat program eller plan som 

ska upprättas. 

*** Yt- grund?Kommentar: Förslag på befintliga och nya 

vattenskyddsområden bör alltid finnas i en ÖP då de kan 

innebära restriktioner för markanvändningen såväl som de 

bör vara styrande för annan markanvändning. 

Värdekärnor 

Samtliga tre kommuner tar upp skogsbruket som en råva- 

39 

ruresurs och utgångspunkt för rationell skogsproduktion. 

En kommun anger att begränsningar genom skydd t ex 

naturreservat bör ske genom frivilliga skötselavtal mellan 

staten och den enskilde skogsägaren. 

Områden värdefulla för och intressanta för naturvården 

redovisas i alla ÖP:arna. I Tingsryd förs ett resonemang om 

fritidshusbebyggelse kontra inlandssträndernas betydelse 

för turism och friluftsliv och det anges att stränderna är en 

viktig tillgång såväl för turism och friluftsliv som för bebyggelse. 

Våtmarkers ekologiska och hydrologiska funktion tas 

upp (Ronneby) och det anges att bebyggelse vid våtmarker 

ska så långt möjligt förhindras och i parallellt med att 

man önskar skapa fler våtmarker. 

Kommentarer: Som ovan sagts kan dessa intressen förstärka 

varandra och behöver normalt inte utgöra konflikt med 

vattenskyddsintressena. Ett rationellt skogsbruk kräver 

dock att naturvårdshänsyn tas och att t ex tillräckligt breda 

skyddszoner utmed vattendrag lämnas kvar. Nya våtmarker 

som fördröjningsmagasin av t ex dagvatten är positivt 

för såväl bebyggelsen som utsläppen nedströms till haven. 

Enskilda avlopp från fritidshusbebyggelse bör observeras 

i översiktsplanen så att planeringen inte medför 

ytterligare enskilda avlopp och därmed nya förorenande 

punktutsläpp. En förtätning med ny bebyggelse i befintliga 

fritidshusområden kan däremot skapa förutsättningar för 

gemensamma bättre lösningar och anslutning till kommunalt 

VA-nät. Befintliga problemområden med VA bör alltid 

anges i ÖP:n. 


Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktsplanerna; 

· Kalkningsprogram/planer eller motsvarande ”åtgärdsprogram” 

för sjöar och vattendrag 

· Ytvatten – dricksvattenförsörjning 

· Dagvattenfrågar allmänt 

· Infiltration och perkolation eller lokal fördröjning av dagvatten 

(för att nå målen gällande vatten och avlopp) 

· Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder 

kopplade till vattendirektivet 

· Återskapa fler våtmarker 

· Strandskyddsfrågor 

En kommun anger att åtgärder för att nå målen beträffande 

avlopp och dagvatten är att hantera dagvattnet inom 

de områden där det bildas och därmed omöjliggöra eller 

minimera dess bortledande. 

Ronneby kommun beskriver ramdirektivet för vatten

och nämner att kommunens miljöprogram innehåller 

åtgärder med koppling till vattendirektivet, vilka kommer 

att kompletteras efter hand. 

När det gäller översvämningsrisker och beredskap för 

detta tar Lessebo kommun upp problemet vid förfrågan 

(nämns dock inte i ÖP:n) och anger att vissa samhällen 

löper större risk för översvämning. Det finns dock inga möjligheter 

till flödesbuffring, men de åtgärder som ska vidtas 

går ut på att få fria flödesvägar så att vattnet inte stoppas 

upp. 

Kommentarer: Återskapande av våtmarker och anläggande 

av fördröjningsmagasin för dagvatten är exempel på 

åtgärder som ofta tas upp i översiktsplanerna. Kalkningsplaner 

nämns också ofta. 

Områden som löper risk för översvämning bör tas upp 

Återskapandet av våtmarksmiljöer är en åtgärd som oftas nämns i översiktsplanerna. Foto: Tobias Borger. 

40 

i översiktsplanen. Enligt PBL 4: 1 skall ÖP: n redovisa de 

”miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om 

användningen av mark och vattenområden.”. Det är alltid 

en fördel när man redovisar denna typ av kartor att risken 

är allmänt känd för boende inom området. Förslag på 

skyddsåtgärder bör också tas upp eller hänvisas till i annat 

dokument (jfr ovan kommentar under Krisberedskap).

Analys av granskade ÖP inom typområde 3, Kustvatten 

Lessebo kommun 

Tingsryds kommun 






3. Demografi 



2. VA-frågor 





41 


samarbete 




5. Folkhälsa 

Tabell 3.3, Analys av ÖP inom typområde Kustvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP 


Övergripande 

Samtliga tre kommuner i typområdet nämner avrinningsområdesperspektivet, 

någon har en karta över området, 

andra gör en kort beskrivning av ingående vattendrag och 

nämner att det är viktigt med samarbete när det gäller att 

skydda avrinningsområdena från föroreningar. 

Kustzonens beskaffenhet beskrivs med utgångspunkt i 

förslag till mark- och vattenanvändning. 

Söderköping redogör i fem punkter för viktiga mål, 

vilka är följande; läckages av näringsämnen minimeras, 

hänsyn till befintliga våtmarker, lokalt omhändertagande 

av dagvatten, säkerställa vatten av god kvalité (grundvatten- 

och reservvattentäkter ska kartläggas), samt 

rening av förorenat dagvatten. Dricksvattenförsörjningen 

i skärgården och i befintliga fritidshusområden uppmärksammas 

med t ex förslag om riktlinjer för nya enskilda 

vattentäkter. 

Vellinge anger att då flera av de stora grundvattentillgångarna 

ligger inom jordbruksområden (67 % av marken 

i kommunen är odlad jord) måste dessa få särskilda skydd. 

Miljömålen nämns i de tre översiktsplanerna, men då 

som hänvisning till andra dokument, t ex Miljöprogram 

och Agenda 21. 

Rekreationsaspekter, turism och exploatering i skärgårdsområdena 

tas upp i samtliga översiktsplaner och 

behandlas med lite varierande målsättningar beroende på 

respektive kommuns inriktning. 

Kommentarer: En långsiktig försörjning av dricksvatten har 

uppmärksammats som en av de viktigaste uppgifterna i 

kommunerna och att detta skall ske redan på planerings- 

1. Jorddbruk 

2. Naturvård 

3. Rekreation 


stadiet. Som en åtgärd för att förebygga problem med t ex 

enskilda vattentäkter föreslås i en av översiktsplanerna att 

tillståndsplikt och bygglov skall införas. Denna koppling 

till efterföljande bygglovprövning är viktig att behandla i 

översiktsplanen (se vidare kommentarer under Påverkan/ 

problem nedan). 

Ett generellt problem i kustkommuner med kustnära 

sommarorter och äldre fritidsbebyggelse är att dessa ofta 

inte från VA-synpunkt är dimensionerade för dagens användning. 

Många väljer också att bosätta sig längre perioder 

än normal semesterperiod i sina fritidshus. Hithörande 

frågor, var och om man kan tillåta helårsboende i sådana 

områden, respektive vad som i så fall måste vidtagas på 

VA-sidan är angelägna frågor att ta ställning till i översiktsplanen. 


Exempel på problem som beskrivs är: 

· Grundvattenpåverkan av jordbruksdrift och intensivt jordbruk 

· Saltvatteninträngning 

· Övergödning pga näringsläckage 

· Omhändertagande av kommunalt avlopp med tillfredsställande 

lösningar 

· Problem med enskilda avlopp 

· Diffusa utsläpp från hamnverksamhet och belastningar från 

internationell sjöfart 

· Problem med havsnivåhöjningen 

· Vattenrelaterade motsättningar, t ex exploatering i kustzonen 

kontra skyddsintresset 

· Det fria fisket kontra skarv och sälfrågor 

· Öka sportfisket i skärgården (Söderköping)

Höjningen av havsnivån behandlas särskilt i Vellinge. Sandvandring 

med ständiga ackumulations- och erosionsprocesser 

tas upp och skall behandlas vidare i en kommande 

naturvårds- eller grönstrukturplan. Vattenståndshöjningen 

illustreras på karta. En åtgärdsplan för skyddsvallar på 

Falsterbonäset skall göras. 

I Vellinge ÖP anges att byar och bebyggelsegrupper 

bör anslutas till kommunalt avloppsnät. I Söderköping sägs 

att avloppsfrågan i fritidsområden och andra känsliga områden 

fortsatt ska lösas med kretsloppsbaserade system 

där restprodukterna tas om hand lokalt enligt gällande 

detaljplaner eller andra bestämmelser. 

Hamnverksamheten tas upp i Ronneby på så sätt stora 

mängder föroreningar från internationellt sjöfart belastar 

miljön, samtidigt som hamnen för en tynande tillvaro och 

inte har trafik av regional betydelse. 

Kommentarer: Eftersom vattenståndshöjningen är påtaglig 

i södra Sverige och denna inte kan kompenseras 

av landhöjning (som saknas i södra Sverige men däremot 

finns i norra Sverige) vore det ett minimikrav att alla 

översiktsplaner framledes skall behandla denna fråga, som 

också är intressant ur ett klimatperspektiv. Öp bör också 

överväga hur frågan konkret ska behandlas, t ex kartlägga 

speciellt utsatta boendeområden och föreslå åtgärder för 

genomförande. 

När det gäller VA-frågor kan konstateras en skillnad i 

jordbrukskommunen Vellinge och i de mindre skärgårdsstäderna 

Söderköping och Ronneby, vilka har problem 

med flertalet fritidsboende som har enskilda avloppsanläggningar 

som inte fyller längre gående rening än slamavskiljning. 

I Vellinge däremot är den tekniska försörjningen 

gällande VA ombyggd för att klara kvantitet och kvalitet för 

en överskådlig framtid. 

En bra åtgärd är att göra som Ronneby och ta fram en 

prioriteringslista med karta över områden som bör anslutas 

till kommunalt vatten och avlopp. Det blir en tydlig 

riktlinje för kommande bebyggelse i översiktsplanen. 

Möjligheter 

Söderköping nämner energi-, avfalls- och avloppsfrågor 

som angelägenheter att diskutera i mellankommunalt 

samarbete. 

Ronneby anger att det regionala miljö- och hushållningsprogrammet 

”Mer liv i skärgården” kan vara en 

utgångspunkt för mer samverkan mellan skärgårdskommunerna 

och anser att en fördjupad planering med ett regionalt 

perspektiv ska göras tillsammans för kustområdet. 

Dricksvattenskydd behandlas i Vellinge ur aspekten 

risker för vattentäkter, t ex saltvatteninträngning, sabotage, 

42 

miljöskada vid borrbrunnar, samt vid läge nära vägar med 

farligt godstransporter. Risken för översvämningar nämns i 

Vellinge. Konsekvenserna för olika utbyggnadsområden på 

grund av bla havsnivån (jämför ovan Påverkan/problem). 

Söderköping har som mål att befintliga yt- och grundvattentäkter 

skall kunna nås av räddningsstyrka inom 

godtagbar tid. 

Kommentar: Översiktsplanens konsekvenser skall beskrivas 

med utgångspunkt från sociala, miljömässiga och 

ekonomiska konsekvenser. Detta är bra. Över huvudtaget 

borde flera aspekter i översiktsplanen behandlas utifrån ett 

konsekvenstänkande. När detta infördes i lagstiftningen 

som ett tillägg till ÖP:s regler i PBL var nog tanken i första 

hand att man skulle beskriva konsekvenserna av nya förslag 

och exploateringar. Men det är ju inte fel att beskriva 

konsekvenserna även av ett befintligt läge, dvs ”vad händer 

om vi inte gör någonting”. Detta kallas ”nollalternativet” 

och borde användas mer. Särskilt för olika risker och för 

sådana verksamheter som inte har godtagbara lösningar i 

dag eller som inte medverkar till ett framtida bättre skydd 

och hushållning, men även ur det perspektiv att ingen 

utveckling förutspås, t ex stagnation i bebyggelsen. 

Värdekärnor 

Förutsättningarna för att förbättra fiskemöjligheterna, såväl 

för fritids- och sportfiske som för yrkesfisket tas kortfattat 

upp i de tre översiktsplanerna. Exempel på förbättringar 

är att undanröja vandringshinder, att bevaka reproduktions- 

och uppväxtområdena av betydelse för fiskenäringen 

samt profilering av sportfisket i skärgårdsturismen. 

Rekreation och friluftsliv är stora resurser i skärgården 

som måste värnas, t ex St Anna skärgård i Söderköping 

och fågelskådning och naturturism i Vellinge. Ronneby 

anger att kustområdet ska skyddas från exploatering för 

att gynna det rörliga friluftslivet och säkra naturvärden 

(samtliga nämnda är riksintressen enligt miljöbalken). 

Naturvårdsplaner som lyfter fram tillgången till natur 

som en av de viktigaste faktorerna för människors hälsa 

och välbefinnande, anges av flera kommuner och att vattenanknutna 

grönområden därvid har särskilt stor betydelse. 

I Vellinge nämns även de små grönremsorna, t ex 

randzoner utmed bäckar som skapar vegetationsstråk 

lämpliga för promenader och positivt för den tätortsnära 

rekreationen. 

Fiske och rekreationsfrågor tas upp i Vellinge, dels 

vikten av att bereda licensierade fiskare plats för båtplatser, 

sjöbodar och kylanläggningar i anslutning till hamnarna, 

dels att skapa ytterligare marinor för fritidsbåthamnar.

Kommentarer: Grönstrukturen och behovet av grönska 

i städer och tätorter är också ett miljömål (delmål under 

God bebyggd miljö) med syfte att de gröna ytorna inte 

skall minska i omfattning. Om man betänker att en kommun 

som Vellinge till 2/3 består av odlad jord så förstår 

man betydelsen av värdet hos varje liten grönplätt! 

Utveckling och disposition av befintliga hamnar är en 

given fråga att behandla i översiktsplanen. 


Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktsplanerna; 

• Dricksvattenförsörjningen - ytvatten 

• Problem med kommunala avloppsreningsverk respektive 

enskilda avloppsanläggningar 

• Intensiv jordbruksdrift med stora mängder näringsläckage, 

kväve, fosfor mm 

• Saltvatteninträngning i grundvattnet 

• Övergödningen 

• Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder 

kopplade till miljömålen 

• Dagvatten samt återskapa fler våtmarker 

• Strandskyddsfrågor 

43 

Översiktsplanerna inom ”typområde Kustvatten” har större 

tonvikt på vissa frågor och det är dels frågorna om intensiv 

jordbruksdrift med stora mängder näringsläckage, dels 

frågor sammanhängande med exploatering i kust- och 

skärgårdsområdena. 

Reservvattentäkter och skyddsområden för befintliga 

och planerade vattentäkter tas upp i samtliga ÖP samt riskfrågor 

kopplade till dessa, t ex saltvatteninträngning, lokala 

föroreningar i grundvattnet, kommunala borrbrunnar för 

råvatten utmed vägar för farligt gods mm. 

Att förutsättningarna för fiskenäringen och fritidsfisket 

kan förbättras genom att värna reproduktions- och uppväxtområden 

för fisk tas bla upp i Söderköpings ÖP. 

Kommentarer: Flera av översiktsplanerna tar upp konkreta 

åtgärder att ta itu med i ”nästa steg”, t ex i kommande 

VA-planer, naturvårdsprogram, grönstrukturplaner etc. 

Eftersom översiktsplanen inte kan inrymma alla frågor, 

med risk för att överskådligheten då går förlorad, är det 

ändå väsentligt att redovisa det kommunala ställningstagandet 

och hänvisa till de särskilda program, dokument 

som avses tas fram. Söderköping redovisar på ett bra sätt 

hur det kommunala ledningsnätet ska saneras och rustas 

upp. Kommunens praxis för att inte tillåta nyinstallation av 

vanliga vattentoaletter redovisas konkret. Detta är exempel 

på hur en bra ÖP ger tydliga signaler och riktlinjer för 

användning i efterföljande beslut om lov och tillstånd.

SLUTORD 

Vattenförvaltning och vattenplanering 

EU har enats kring att alla nationer skall genomföra en 

vattenplanering för att säkerställa tillgången på vatten av 

god kvalitet. I Sverige har det bildats fem vattenmyndigheter 

för vart och ett av landets fem vattendistrikt, och 

ett - Södra Östersjöns vattenmyndighet - har sitt säte vid 

Länsstyrelsen i Kalmar. Inom vattenförvaltningen ska alla 

vatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Därefter 

ska VM göra åtgärdsplaner för att säkerställa god ekologisk 

status i sjöar, vattendrag och grundvatten i enlighet med 

lagstiftningen till vattendirektivet. 

De kustnära områdena är av särskilt intresse både ur 

exploateringssynpunkt men också ur sårbarhetssynpunkt. I 

vattendirektivets kärna ligger ett ansvar för varje medlemsstat 

att komma igång med förebyggande insatser i syfte 

att förhindra negativa effekter på vattenmiljön. Den nya 

vattenförvaltningen innebär ett bättre helhetsgrepp på 

samhällsplaneringen samt integrering av vattenfrågorna i 

den fysiska planeringen. 

Vattenförvaltningen utgår från avrinningsområden och 

kommunerna ingår som en viktig kugge i förvaltningen 

av vattenresurserna. Det är även ett starkt kommunalt 

intresse att värna en långsiktigt god tillgång på vatten 

av god kvalitet. Kommunerna blir den naturliga nivån 

där vattenplaneringen kan bedrivas inom ramen för den 

kommunala demokratiska processen enligt plan- och 

bygglagen (PBL) och upprättande av den obligatoriska 

översiktsplanen. I detta projekt har vi kommit fram till att 

vattenplaneringen väl kan tas om hand inom processen 

för denna kommunala översiktsplanering. Vissa kommuner 

har redan gjort särskilda plandokument för vattenfrågor, 

ofta benämnda vattenöversikter (t ex Kristianstad). Andra 

har tagit med vattenplaneringsfrågorna i den ordinarie 

översiktsplanen. I de fall då flera kommuner delar ett avrinningsområde 

kan gemensamma lösningar användas. Det 

finns några exempel från andra delar avlandet där kommuner 

har gjort en gemensam fördjupad översiktsplan över 

kommungränserna. 

Vattenförvaltning en möjlighet till integrerad 

planering 

I den kommunala översiktsplaneringen åligger det länsstyrelserna 

att ta fram underlagsmaterial om mark och vattenförhållanden 

inom sina respektive län. Detta finns numera 

44 

att ladda ner från hemsidorna, www.gis.lst/lstgis. Exempel 

på sådant underlagsmaterial är Gränser för avrinningsområden 

och delavrinningsområden, Sjöar och vattendrag i 

skala 1:50 000 samt Provtagningspunkter i sjöar och vattendrag, 

kustområden samt grundvattenförekomster. 

Det viktigaste underlagsmaterialet finns dock hos vattenmyndigheterna, 

där det pågår arbete med att ta fram 

sådant underlagsmaterial för vatten. VISS (www.viss.lst.se) 

är ett informationssystem som bl a innehåller stationsdata 

från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomster 

och som har utvecklats av vattenmyndigheterna för att 

användas i det dagliga arbetet med svensk vattenförvaltning. 

VISS är lättåtkomligt via sitt webbaserade gränssnitt, 

vilket gör det möjligt för myndigheter, privatpersoner och 

aktörer att se vilka bedömningar som gjorts av vatten och 

vilka faktorer som påverkar dess nuvarande status. 

Ett annat verktyg är vattenkartan www.vattenkartan.se 

En första slutsats i projektet är att.. 

Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial, ställa sig 

frågan vad som kan behövas i ett regionalt perspektiv med 

hänsyn till att vattenförvaltningen måste ske inom hela 

avrinningsområdet och därför är mellankommunal och regional, 

samt med hänsyn till att fler aktörer är involverade. 

En andra slutsats i projektet är att.. 

Vattenförvaltningen ger en möjlighet till integrerad planering 

och översiktsplanen är då ett lämpligt instrument att 

hantera detta, dels därför att den visar på och behandlar 

helheter, dels därför att den tas fram och förankras i en 

demokratisk process där allmänheten ges tillfälle till insyn, 

påverkan och delaktighet. 

Att integrera vattenförvaltningen innebär att planerare 

och vattenexperter måste engageras sida vid sida i ÖParbetet. 

En tredje slutsats är att.. 

Mycket planeringsinriktat arbete görs i kommunerna med 

bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen men 

bristen på information om dessa dokument är påtaglig. 

Kommuner och länsstyrelser bör således ha ett bättre informationsutbyte 

i dessa frågor. Det självklart att speciella 

frågor som myndigheterna har ett ansvar för att utreda och 

klarlägga kan och skall behandlas i särskild ordning, utan 

medverkan och dialog med den breda allmänheten. Insyn,

kännedom och vetskap om dessa dokument är däremot 

särskilt angelägen och översiktsplanen kan där tjäna som 

en ”uppsamlingsplats” för detta underlagsmaterial. 

En fj ärde slutsats är att.. 

eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv 

på mark- och vattenanvändningen måste 

fl er aktörer involveras och samarbetspartners sökas på alla 

nivåer i samhället. Bildandet av s k ”vattenråd”, som är ett 

initiativ från vattenmyndigheterna, är ett exempel på ett 

samarbetsforum som kan fungera bra som informations- 

och samarbetskanal för dialog till den fysiska översiktsplaneringen 

i kommunerna. 

En femte slutsats är att.. 

fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till, 

organisationsformer, beslutsvägar, mm. Detta är en fråga 

som projektet i och för sig inte haft tyngdpunkten på men 

nedan skisseras förslag till en modell som ofta tillämpas 

vid mellankommunalt samarbete kring mark- och vattenanvändningsfrågor 

och som bör kunna tillämpas även på 

gemensamma vattenresurser. 

Ett första steg i ett sådant arbete är att formulera och 

lokalisera de strategiska frågorna inom kommunen. Därefter 

överväga vilka markanvändningsfrågor som får eff ekter 

på vattenförekomsterna/vattenmiljöerna och därefter vilka 

konsekvenser dessa i sin tur får på vattenförvaltningen och 

god vattenkvalitet. Ställning till dessa frågor måste sedan 

tas gemensamt mellan berörda kommuner eftersom detta 

1 

KOMMUN C 

KOMMUN A 

ÖP 

ÖP 

KOMMUN B 

Gemensamt 

ställningstagande 

t ex i vattenråd 

ÖP 

45 

måste ske med överblick i hela avrinningsområdet. 

Nästa steg kan vara att starta mellankommunala 

samarbetsprojekt om vattenfrågorna inom avrinningsområden 

med syfte att formulera mål, policys eller riktlinjer för 

angelägna vattenfrågor såväl när det gäller grundvattenförekomster 

som inlandsvatten (sjöar och vattendrag) eller 

kustvatten. 

De gemensamt godkända eller beslutade riktlinjerna 

bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan, 

antingen när denna är på gång, eller som en självständig 

fördjupning - ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom 

ÖP-processen i PBL sker en demokratisk förankring med 

insyn från medborgarna eftersom lagen stadgar obligatoriskt 

samråd med berörda och övriga som skall ges möjlighet 

att medverka och lämna synpunkter på planen. 

Det åligger vattenmyndigheten att enligt vattendirektivet 

upprätta dels Förvaltningsplaner (5 kap), dels Åtgärdsprogram 

(6 kap) för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet 

skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna 

ska kunna uppfyllas. 

Den ovan skisserade modellen med brett och lokalt 

förankrat samarbete kring vattenplaneringsfrågorna inom 

ett avrinningsområde är ett stöd för vattenmyndigheten 

i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen och åtgärdsprogram. 

Samtidigt kommer troligen fl era andra vattenresursfrågor, 

som inte direkt eller enbart handlar om god 

vattenkvalitet, att kunna belysas och kanske få sin lösning. 

Arbetssättet illustreras i bilden nedan. 

1 

2 

3 

3 

2 

Samarbetsprojekt 

Formulera, lokalisera strategiska 

frågor mellan berörda kommuner 

Samarbetsprojekt för att ta fram 

mål, riktlinjer, policys och beslut 

Inarbetas i översiktsplaner (ÖP) 

enligt Plan- och bygglagen

BILAGA 1 

Historik, handböcker och utredningar om vatten i planeringen 

• SOU: Mark och vatten 1971-72, var starten till den fysiska riksplaneringen och resulterade bl a i kommunöversikter. 

Dess uppföljning i Mark och vatten II 1979 

• SOU: 1980:39-40, Vattenplanering tar upp vattenöversikter och har förslag hur man gör sådana. En del kommuner 

gjorde i samband med sina kommunöversikter ” tudelade ”sådana, en för vattnet och en för marken. 

• 1985 kom Havsresursdelegationen, Naturvårdsverket och Planverket med rapporten Fysisk planering av 

kustvatten och hav. Länsstyrelserna uppmanades att upprätta en intresseredovisning och fördjupad problemanalys, 

det här är mellankommunala frågor, kräver regional planering och det borde länsstyrelsen ta 

hand om. 

• 1987 kom det stora paketet med ny Plan och bygglag och Naturresurslagen. Nu stod det i lagen att kommunerna 

skulle ha en översiktsplan (ÖP) och den skulle omfatta både mark och vatten, åtminstone ”grunddragen” 

i mark och vattenanvändningen.. 

• I samband med att de första ÖP:arna skulle var klara till 1990 så kom Boverket och Naturvårdsverket 1989 

med en idébok ”Vattnet i kommunal planering”. Exempel på en mark- och vattenanvändningsplan för Åtvidaberg 

visades där konfliktområden identifierades och behovet av helhetssyn i planeringen betonades. 

• 1993 kom Boverkets Kust och hav i översiktsplaneringen: Här betonas igen att länsstyrelserna har en viktig 

roll i att förmedla relevant planeringsunderlag och att vattnet är regionalt! 

• 1996 Sveriges inträde i EU, där arbetet med ett ramdirektiv för vatten pågick. Boverket och Naturvårdsverket 

kom med en ”verktygslåda” om Vattenplanering, en hel box med sektorsvisa handböcker samt en sammanfattande 

syntes. Syftet med denna var att dels påvisa att vattnet inte fått den roll i de första ÖP:arna som det 

var tänkt, dels påvisa vikten av samordning inom avrinningsområden och komma bort från detta att bara 

åtgärda punktkällor.. 

• 1996 var också ett viktigt årtal för då kom den första större ändringen av PBL föregånget av prop 94/95:230. 

Nu betonades att ÖP skulle hållas aktuell, miljöhänsynen förstärktes, miljö- och riskfaktorer skulle med och 

främst, krav på mer MKB i planeringen. Detta var ju ett steg i rätt riktning eftersom konsekvenserna av olika 

exploateringar och ingrepp skulle beskrivas och då måste man ta med vattnet också. 

• 1999 kom Miljöbalken och ungefär samtidigt beslut om 15 nationella miljökvalitetsmål. 

• Vattendirektivet blev klart 2000 och med dess svenska implementering 2004. 

• Vattenmyndigheterna bildades 2004. 

I början på 2005 kom tre parallella statliga utredningar: 

• PBL-remissen: SOU 2005:77 Får jag lov? (Vattenfrågorna behandlas inte specifikt) 

• MB-kommitténs slutbetänkande SOU 2005:59 (Samordningsfrågorna med PBL, dvs att vissa verksamheter 

kräver dubbelprövning enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen har inte heller här behandlats 

tillräckligt med konkreta förslag på lösningar) 

• SOU 2005:113 om åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer (Här föreslås rättsligt bindande miljökvalitetsnormer 

som ett sätt att precisera vattenkvalitet i ett visst vattenområde. Som en följd av detta kommer då att 

gälla att planläggning och andra beslut enligt PBL inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds 

eller att ett åtgärdsprogram inte följs.)

BILAGA 2 

Referensgrupp 

Referensgruppen för ”Den nya vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala planeringen” 

har bestått av följande personer: 

Boverket June Lindahl 

Sveriges kommuner & landsting Bo Rutberg 

Naturvårdsverket Anna Åhr Evertson, Anneli Carlén 

Norrköpings kommun Magnus Gullstrand 

Alvesta kommun Ingegerd Andersson 

Oskarshamns kommun Bodil Liedberg Jönsson 

Linköpings Universitet Reinhold Castensson 

Länsstyrelsen i Kalmar Ingegärd Widerström 

Vattenmyndigheten Södra Östersjön Dea Carlsson, Robert Dobak, Linus Karlsson 

Gruppen har träffats fysiskt vid totalt fyra tillfällen. Anna Åhr Evertsson från Naturvårdsverket gick 

på föräldraledighet under hösten och ersattes under projektets avslutande del av kollegan Anneli 

Carlén.

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?