Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

More documents

Recommendations

Info

ANALYS Sammanfattande slutsatser från delprojekt I Aktualitet på översiktsplaner enligt enkäten i delprojekt I Av de totalt 78 översiktsplaner inom Södra Östersjöns vattendistrikt som ingick i delprojekt I framgår att vissa kommuner har relativt färska och aktuella översiktsplaner (ÖP), medan andra inte har det. Orsakerna till detta kan vara många. Behovet av en uppdaterad ÖP kan vara en resursfråga i kommun såväl som fråga om vilken nytta denna har som ”vägledande” styrdokument. Rättspraxis pekar på vikten av en aktuell ÖP, att en detaljplan har stöd i en ÖP och allmänt att ÖP är betydelsefull som kommunens övergripande vilja för efterföljande beslut. Det finns inte heller några sanktioner i lagen för den kommun som inte upprättar eller har en aktuell ÖP. Resursfrågan kan ha varit ganska avgörande. Små landsbygdskommuner har ofta mindre ekonomiska resurser till förebyggande planarbete. Resurspersoner och engagemang kan också ha haft betydelse. När det gäller aktualitet av en ÖP så som den formuleras i PBL 4:14 finns orsaker att söka också hos länsstyrelserna. Det är inte klarlagt vilken som tar initiativ till att aktualisera en ÖP. Somliga menar att det är länsstyrelserna som ska driva detta, skriva den sammanfattande redogörelsen som åsyftas i paragrafen och tillskriva kommunerna med påminnelser. Andra menar att detta är också en ren kommunal angelägenhet att själv bestämma om och när man anser sig behöva aktualisera sin ÖP. Om vi antar att några länsstyrelser mera aktivt drivit den första linjen så kan detta ha resulterat i att flera kommuner i det länet håller på med översiktsplanearbetet jämfört med om länsstyrelsen inte varit aktiv. Därav följer att detta också är en resursfråga hos länsstyrelserna eftersom det handlar om att ta initiativ. Att ställa samman planeringsunderlag för hela länet, göra analyser och jobba förebyggande med länsöverblickar har ofta inte prioriterats på länsstyrelserna i ett läge där man endast har resurser att ta hand om de aktuella produktionsförberedande detaljplanerna. Resonemanget ovan gäller generellt även för den process som startar med en fördjupning av ÖP för visst tema eller visst geografiskt område. Det svar som kom fram i enkäten visar att nästan en tredjedel av de 78 undersökta 34 kommunerna inte är på gång med fördjupningar eller aktualiseringar. Slutsatserna blir alltså att frågan huruvida kommunerna har eller inte har aktuella översiktsplaner eller om sådant arbete på gång inte alltid speglar det verkliga behovet i kommunen. Personella och ekonomiska resurser hos såväl kommuner och länsstyrelser har stor betydelse. Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP? Merparten av kommunerna svarar att de på något sätt tagit upp vattenfrågor i ÖP. Svaren är dock alldeles för disparata för en jämförande analys. Möjligen kan man dra slutsatsen att de kommuner som behandlar vattenfrågor har större problem knutna till vatten, frågan är mer akut i någon kommun eller att det finns mer av särskild kompetens på vattenfrågor i just den kommunen. Övriga ”styrdokument” eller vattenrelaterade planeringsdokument Det är viktigt att konstatera att kommunerna inte har någon skyldighet att samråda med länsstyrelsen eller att sända in dokument till länsstyrelsen om vilket planeringsarbete som pågår utom i det fall det handlar om ÖP enligt PBL. Det är därför mycket troligt att planfunktionerna på länsstyrelserna inte haft all kunskap om vilka vattenprojekt som pågår i kommunerna. Det framgår inte av svaren huruvida andra inom länsstyrelsen blivit involverade vid svar på enkäten. Alla former av vattenrelaterade utredningar, program, planer kan på olika sätt knytas till åtgärder inom den nya vattenförvaltningen. I den fördjupade analysen i detta delprojekt II har särskilt granskats huruvida kommunerna i de utvalda typområdena har sådant vattenrelaterat material som på något sätt kopplats till ÖP:n. Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor Enkäten i delprojekt I gav till svar att 41 % av de undersökta kommunerna på ett eller annat sätt arbetar tillsammans med andra kommuner om vattenfrågor, medan 10 % uppger att det inte finns något sådant samarbete. Svarsfrekvensen från länsarkitekterna för respektive kommun var dock ganska låg varför slutsatserna inte kan dras för generellt.
När det gäller mellankommunalt samarbete kopplat till översiktsplanen och PBL skall noteras att det enligt PBL 12: 1 är en fråga för länsstyrelsen att i sitt granskningsyttrande tillse att mellankommunala frågor samordnats på lämpligt sätt. Erfarenheten visar att de mellankommunala frågornas karaktär ändrats över tiden. I början på 90-talet handlade det mycket om nya stora infrastruktursatsningar som måste samordnas över kommungränser och där hade länsstyrelsen en viktig roll. Det samma gäller lokalisering av stora köpcentra under 90-talet och början av 2000 talet. Länsstyrelsen hade då en roll att bevaka att kommunerna samarbetade/samordnade sig i dess frågor men det förekom dock diskussioner på vilket sätt och med vilka styrka länsstyrelserna skulle engagera sig i dessa frågor, på eget initiativ eller på uppmaning av någon annan berörd kommun. PBL är inte heller i detta fall tydlig utan lämnar öppet till myndigheterna att själva bedöma vilka initiativ som behöver tas. Det är tydligt att vattenfrågorna inom avrinningsområden mer och mer kommer att bli en fråga av mellankommunal karaktär. Redan med dagens gällande PBL har alltså länsstyrelsen möjlighet att påverka/påpeka för kommunerna att vissa sådana frågor behöver samordnas. Några PBL- utgångspunkter för den fördjupade analysen Av de åtta översiktsplaner som nu granskats mer ingående är tre från tidigt 1990-tal (Kristianstad, Lessebo och Sölvesborg) alltså den första omgångens översiktsplaner enligt PBL, medan de övriga (Vellinge, Bromölla, Söderköping, Tingsryd och Ronneby) är antagna mellan 2003 och 2006. För Kristianstads kommun har deras Vattenplan varit med i granskningen och detta innebär att dessa planer egentligen inte är riktigt jämförbara. Även de äldre och de nyare ÖP är i flera avseenden inte heller riktigt jämförbara eftersom kunskapsläget skiljer sig väsentligt åt under en 10-15-årsperiod. Statligt och regionalt planeringsunderlag har tillkommit, handböcker, statliga utredningar och inte minst EU:s ramdirektiv för vatten som implementerats i den svenska lagstiftningen 2004 (Förordningen om vattenförvaltning, SFS 2004:660). Se vidare i bilaga 3: Historik, handböcker och utredningar om vatten i planeringen. Syftet i projektet är dock inte att gradera de valda översiktsplanerna utan att se hur olika kommuner tagit sig an vattenrelaterade frågor i översiktsplanearbetet. De valda kommunerna skall dels vara representativa för vissa typområden, dels ska de faktiskt behandla vattenfrågor i ÖP:n. 35 I PBL slås fast att kommunala ÖP skall behandla både mark och vattenanvändningen. Orsakerna till att vattnet inte behandlats mera likvärdigt med markanvändningsfrågorna i de studerade översiktsplanerna är framför allt bristen på och relevans av underlagsmaterial lämpligt för fysisk planering. I bilaga 3 sammanfattas de viktigaste utredningarna och handböckerna från centrala verk och myndigheter som tagits fram under en 25-årsperiod och med syfte att utgöra stöd för vattenfrågor i ÖP-arbetet. I det nämnda materialet saknas dock exempel på mellankommunalt arbete som visar just på vattenplanering i ett avrinningsområdesperspektiv. Detta tas också upp av länsstyrelsen i Skåne som i ett av deras granskningsyttrande över en av de studerade översiktsplanerna påpekar att man saknar vatten- och kustfrågor som en mellankommunal fråga, liksom frågor om dricksvattenförsörjning. Granskningen i kap 2 visar vad som de facto finns i ÖP: n om vattenfrågor utifrån ett antal bedömningskriterier. En sammanfattande bild av dessa visas i matrisform före respektive typområde. Detta material har sedan analyserats utifrån två utgångspunkter; • dels PBL spåret och lämpligheten eller möjligheten att behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommunernas ansvar för planering enligt PBL. • dels MB-spåret och VA-lagen och de möjligheter att behandla/åtgärda frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser. Detta är kommunernas ansvar som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och ansvariga för VA-verksamheten enligt VA-lagen Till skillnad från i granskningsskedet finns i analysen mer av egna värderingar och kanske subjektiva, men empiriska val av det som känns angeläget att lyfta fram. Matrisen före varje analys kan användas som en snabb överblick över vilken fråga/ämne som är mer eller mindre behandlat i just en kommun. Kommentarerna med kursiv stil i detta kapitel 3 är projektets bedömning och gradering av angelägna frågor. Förslag ges hur de i vissa fall bör hanteras i planprocessen och varför de i så fall bör tas upp och genomgå den vägnings- och beslutsprocess som ingår i översiktsplanearbetet enligt plan- och bygglagen.
Page 1 and 2: RAPPORT Den nya vattenförvaltninge
Page 3 and 4: FÖRORD Projekt ”Den nya vattenf
Page 5 and 6: SAMMANFATTNING Efter kartläggnings
Page 7 and 8: ") ") ") ") ") Borås Halmstad Malm
Page 9 and 10: Val av bedömningskriterier För at
Page 11 and 12: A. Övergripande 1. Avrinningsområ
Page 13 and 14: Påverkan/problem - Typområde 1, G
Page 15 and 16: Vattenuttag Kommun Ja Nej Delvis Ko
Page 17 and 18: Folkhälsa Kommun Ja Nej Delvis Kom
Page 19 and 20: Typområde 2, Inlandsvatten Typomr
Page 21 and 22: Befintlig mark/vattenanvändning Ko
Page 23 and 24: Diffusa utsläpp Kommun Ja Nej Delv
Page 25 and 26: Ronneby: Som åtgärdsstrategi för
Page 27 and 28: Typområde 3, Kustvatten Det tredje
Page 29 and 30: Miljökvalitetsmål Kommun Ja Nej D
Page 31 and 32: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 33: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 37 and 38: Möjligheter Här finns exempel fr
Page 39 and 40: Möjligheter Samtliga tre kommuner
Page 41 and 42: Analys av granskade ÖP inom typomr
Page 43 and 44: Kommentarer: Grönstrukturen och be
Page 45 and 46: kännedom och vetskap om dessa doku
Page 47: BILAGA 2 Referensgrupp Referensgrup

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?