Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

More documents

Recommendations

Info

METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I detta kapitel kommer, i enlighet med den projektplan som upprättades inför projektstarten, tillvägagångssättet för framtagandet av typområden att presenteras. Likaså kommer det att presenteras hur projektet gått tillväga gällande urvalet av bedömningsgrunder för granskningar av översiktsplaner inom valda typområden. Både framtagandet av typområden och bedömningskriterier har gjorts i nära samarbete med projektets referensorganisationer och urvalet nedan är resultatet av åtskilliga diskussioner och alternativa lösningar. Projektet har ingen ambition att åskådliggöra en definitiv bild av den vattenrelaterade planeringssituationen inom Södra Östersjöns vattendistrikt, utan avser istället ge en överskådlig bild av hur vatten planeras/har planerats inom ett antal för distriktet representativa typområden. Sammanfattning av delprojekt I Under 2006 genomfördes delprojekt I inom ”Den nya vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala planeringen”. Delprojekt I gick ut på att överskådligt kartlägga aktualiteten hos samtliga ca 90 kommunala översiktsplaner inom Södra Östersjöns vattendistrikt, vilket gjordes via ett frågeformulär till distriktets Länsstyrelser. Syftet med kartläggningen var att få en sammanfattad nutidsbild av dagsläget som kunde utgöra underlag för det fortsatta arbetet inom nu aktuellt delprojekt II. Delprojekt I resulterade i en delrapport, ”Vattenaspekter i kommunal fysisk planering”, som i diagramform åskådliggör hur dagens vattenrelaterade planeringssituation ser ut i distriktets kommuner. Från resultatet kan nämnas att av 78 undersökta kommuner hade 16 stycken en översiktsplan äldre än 15 år, medan det genomsnittliga antagandeåret för samtliga 78 undersökta översiktsplaner var 1998. Relativt få fördjupningar inom vattenområdet har gjorts i kommunerna (åtminstone som Länsstyrelsen kände till), men flera goda exempel kunde ändå lyftas fram. Övriga frågor som belystes i delrapport I var bland annat mellankommunala frågor och om det fanns eventuella övriga vattenrelaterade planer och styrdokument. Delrapport I finns att beställa på Vattenmyndigheten Södra Östersjöns kansli, alternativt ladda ner som pdf på www.vattenmyndigheterna.se. Val av representativa typområden Då det var en praktisk omöjlighet att granska samtliga 91 kommunala översiktsplaner inom vattendistriktet var det nödvändigt att göra en avgränsning. Redan i projektplanen för projektet finns det beskrivet att representativa typområden ska definieras och väljas ut efter uppställda urvalskriterier. Tillsammans med projektets referensgrupp arbetades en lista på kriterier fram som skulle vara underlag vid valet av typområden. Denna lista inkluderade bland annat att inte hela avrinningsområden skulle väljas ut, att kommuner med grundvattenproblematik skulle ingå, befolkningsintensiva områden kontra glesbygd, samt områden med bra respektive mindre bra interkommunala samarbeten. Valet av typområden har sin grund i ramdirektivets definition av vatten utifrån grundvatten, inlandsvatten och kustvatten. Detta innebar tre olika typområden att arbeta med och projektet fann att tre kommuner per typområde var en lämplig avgränsning. Ett antal olika varianter på typområden och kommuner har diskuterats i referensgruppen. Samtliga förslag har både för- och nackdelar och så långt det varit möjligt har en geografisk spridning över distriktet eftersträvats. Det slutliga valet består av ett jordbruksområde som är beroende av den viktiga grundvattentäkten under Kristianstadsslätten, ett gles- och skogsbygdsområde utmed Ronnebyåns avrinningsområde, samt tre utvalda kustkommuner med olika kustproblematik. Följande typområden representerar Södra Östersjöns vattendistrikt: Typområde 1: Kristiandstadslätten Kristianstads kommun, Bromölla kommun och Sölvesborgs kommun Typområde 2: Ronnebyån Lessebo kommun, Tingsryds kommun och Ronneby kommun Typområde 3: Kustkommuner Vellinge kommun. Ronneby kommun (även inom typomr 2) Söderköpings kommun Figur 1.1 Typområden.
Val av bedömningskriterier För att kunna göra materialet jämförbart mellan olika kommuner inom distriktet har vi valt att använda oss av ett antal fasta kriterier för bedömning av översiktsplanerna. Större delen av kriterierna är gemensamma för samtliga tre typområden och ska således användas för bedömning av samtliga utvalda kommuners översiktsplaner. Ett mindre antal kriterier (framför allt under rubriken Värdekärnor) har även valts ut specifikt per typområde där vi för exempelvis Typområde 1, Jordbruk-Grundvatten, kommer att bedöma de tre kommunernas ÖP inom detta typområde utifrån kriterier som vi inte kommer att beakta i de två övriga typområdena och vice versa. Samtliga kriterier för bedömningsstöd vid granskning av ÖP och andra eventuella vattenrelaterade plandokument presenteras i sin helhet som Bilaga 2, samt i specificerade matriser i introduktionskapitlet till varje typområde. Typområdena som valdes ut tillsammans med referensgruppen inför granskningsarbetet i delprojekt II utgjorde grunden för den kommande granskningen av planmaterialet, men samtidigt fastslogs att ytterligare kriterier kunde bli aktuella och således har kriterier tillfogats listan under resans gång. Projektet valde att bedömningskriterierna delades in i fyra kategorier för att göra granskningsarbetet överskådligt. Översiktsplanerna har bedömts utifrån kriterier inom kategorierna Övergripande, Påverkan/problem och Möjligheter, men även den per typområde mer specifika kategorin Värdekärnor som har haft som avsikt att spegla det aktuella typområdets unika karakteristik. Redovisning av resultat Utifrån ovanstående specifika bedömningskriterier för typområdet grundvatten så kommer resultatet att presenteras utifrån de fyra bedömningsområdena Övergripande, Påverkan/problem, Möjligheter, och Värdekärnor. För att göra materialet så överskådligt som möjligt redovisas resultatet i tabellform med en tabell för varje bedömningskriterie. I varje tabell redovisas samtliga tre kommuner inom typområdet där det för varje kommun markeras om dess kommun beaktat bedömningskriteriet eller ej. Förutom alternativen Ja och Nej har vissa svårbedömda planer kunnat markeras med Delvis. Så långt det går har dock något av alternativen Ja eller Nej förespråkats. Utöver detta så har det givits utrymme för kommentarer där intressanta noteringar har gjorts där detta varit befogat. 9 Granskningsmodell Utgångspunkten för granskningsarbetet är en modell som vi valt att kalla ”Trappstegsmodellen”. Denna kan närmast liknas vid en trappa där granskningsarbetet sker med utgångspunkt i en trappa med tre trappsteg. Första steget är att svara på om aktuellt bedömningskriterie nämns i planen eller ej. Som exempel kan vi använda bedömningskriteriet Vattenstatus, det vill säga om kommunen beskriver kommunens vattenstatus någonstans i översiktsplan. Blir svaret nej på denna första fråga stannar ”Trappstegsmodellen” på det första trappsteget. Om svaret istället blir ja fortsätter granskningen genom att undersöka om kommunen gjort något problembeskrivning eller kunskapssammanställning angående ämnet Vattenstatus. Tredje steget i raketen blir att undersöka om kommunen dessutom tagit fram några riktlinjer eller rekommendationer för hur eventuella problem inom ämnet Vattenstatus ska åtgärdas. Målsättningen är naturligtvis att kommunerna ska ha både aktuella problembilder inom vattenområdet identifierade och ha utarbetade lösningar eller rekommendationer framtagna. I resultatframställningen i kommande granskningskapitel presenteras goda exempel på kommuner som uppnått steg tre i trappstegen i löpande text efter respektive granskningskriterie. Bedömningskriteriet är nämt? Modell 1.1, Trappstegsmodellen. Kommunen har problembeskrivning eller kunskapssammanställning i ämnet Kommunen har riktlinjer eller rekommendationer eller åtgärder för det aktuella området/ämnet
Page 1 and 2: RAPPORT Den nya vattenförvaltninge
Page 3 and 4: FÖRORD Projekt ”Den nya vattenf
Page 5 and 6: SAMMANFATTNING Efter kartläggnings
Page 7: ") ") ") ") ") Borås Halmstad Malm
Page 11 and 12: A. Övergripande 1. Avrinningsområ
Page 13 and 14: Påverkan/problem - Typområde 1, G
Page 15 and 16: Vattenuttag Kommun Ja Nej Delvis Ko
Page 17 and 18: Folkhälsa Kommun Ja Nej Delvis Kom
Page 19 and 20: Typområde 2, Inlandsvatten Typomr
Page 21 and 22: Befintlig mark/vattenanvändning Ko
Page 23 and 24: Diffusa utsläpp Kommun Ja Nej Delv
Page 25 and 26: Ronneby: Som åtgärdsstrategi för
Page 27 and 28: Typområde 3, Kustvatten Det tredje
Page 29 and 30: Miljökvalitetsmål Kommun Ja Nej D
Page 31 and 32: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 33 and 34: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 35 and 36: När det gäller mellankommunalt sa
Page 37 and 38: Möjligheter Här finns exempel fr
Page 39 and 40: Möjligheter Samtliga tre kommuner
Page 41 and 42: Analys av granskade ÖP inom typomr
Page 43 and 44: Kommentarer: Grönstrukturen och be
Page 45 and 46: kännedom och vetskap om dessa doku
Page 47: BILAGA 2 Referensgrupp Referensgrup

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?