Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Miljökvalitetsmål
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Söderköping X Miljömål kopplade till miljö, hälsa och säkerhet nämns kort på sid 13-14.
Vellinge X Nämns i kap 2 på sid 9, men ffa i kap 3 (sid 117-126). På de sistnämnda sidorna redovisas samtliga svenska nationella
miljömål ingående och det nämns även något regionalt miljömål. Kommunen sammanfattar sin målsättning
med att miljömålen och agenda 21 ska integreras i den konkreta handläggningen av mark- och vattenområden,
men poängterar att detta är ett långsiktigt arbete.
Ronneby X Sid 14-18. ÖP tar även upp åtgärdsstrategier för att bidra till att uppnå målen. På sid 116 nämns de nationella
miljömål som främst berör vatten. För kommuens del finns en handlingsplan i Miljöprogrammet och planen ska
följas upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. Nämnas bör att under kapitlet 4.4 Vatten
(sid 114) nämns EU:s vattendirektiv, samt övriga lagar och förordningar som styr vattnets hantering.
Påverkan/problem – Typområde 3, Kustvatten
Vattenstatus
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Söderköping X ÖP redovisar hur grundvattnet påverkas av bla vårt sätt att bedriva jord- och skogsbruk, energiförsörjning,
utsläpp av avloppsvatten och uttag av grundvatten. Saltvatteninträngning kan bli följden om man gör överuttag
av grundvatten i vissa kust- och skärgårdsområden. De viktigaste föroreningskällorna är ett intensivt jordbruk
med stora mängder näringsämnen som medför läckage, samt utsläpp från enskilda och kommunala avloppsanläggningar.
Kväve och fosfor transporteras sedan genom mark, sjöar och vattendrag för att slutligen nå
Slätbaken och Östersjön (sid 35). Skärgårdsområdet påverkas negativt av näringsämnen från Söderköpingsån
och Motala Ström. Övergödningseffekter i form av försämrat siktdjup och syrebrist i bottensedimenten är vanliga
i skärgården (sid 36). De största hoten mot de enskilda vattentäkterna nämns på sidan 37.
Vellinge X Sedan 1988 har kontinuerliga prover tagits på vattnet i kommunens största bäckar. Hög belastning av närsalter,
men stora variationer förekommer mellan åren pga att provresultaten är väldigt beroende av bla väder, flöde och
temperatur (kap 3, sid 35). Övergödningen nämns i ÖP som ett av de största miljöhoten mot havet. Övergödningen
orsakas av bla överskott av näringsämnen (kväve och fosfor) och kommer till stor del från jordbruket
och utsläpp från enskilda avlopp. Även berggrunden och moränen nämns som väldigt näringsrika och bidrar till
övergödningen (kap 3, sid 35-36). På sid 147 (kap 3) ställs följande fråga angående färskvatten: Hur skall kommunens
framtida vattenbehov säkerställas?
Ronneby X Vattenmiljön längs kusten och i de grunda skärgårdarna får ta emot väldigt stora mängder näringsämnen. Stort
och allvarligt problem och negativa exempel som detta för med sig listas i löpande text.
Söderköping: Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag påverkas av utsläpp i luften och kvävegödsling av åkermark och
skog. Inga nya bostäder kommer att byggas där påverkan av vattenkvaliteten kan bli negativ (sid 24). Som en åtgärd för att
förebygga problem med enskilda vattentäkter nämner ÖP att det är viktigt att dricksvattenförsörjningen tryggas redan på
planeringsstadiet. Detta kan ex ske genom att införa tillstånds- och bygglovsplikt för vattentäkter inom fritidsområden (sid
37).
Vellinge: När jordbruksmark tas ur produktion bör överväganden om anläggning av våtmarker eller skyddszoner
(randzoner) vid vattendrag prioriteras som alternativ markanvändning (kap 3, sid 45). För att säkerställa vattentillgången
erfordras ny vattendom för att täcka ökad förbrukning (kap 3, sid 137).
29