Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

BILAGA 1
Historik, handböcker och utredningar om vatten i planeringen
• SOU: Mark och vatten 1971-72, var starten till den fysiska riksplaneringen och resulterade bl a i kommunöversikter.
Dess uppföljning i Mark och vatten II 1979
• SOU: 1980:39-40, Vattenplanering tar upp vattenöversikter och har förslag hur man gör sådana. En del kommuner
gjorde i samband med sina kommunöversikter ” tudelade ”sådana, en för vattnet och en för marken.
• 1985 kom Havsresursdelegationen, Naturvårdsverket och Planverket med rapporten Fysisk planering av
kustvatten och hav. Länsstyrelserna uppmanades att upprätta en intresseredovisning och fördjupad problemanalys,
det här är mellankommunala frågor, kräver regional planering och det borde länsstyrelsen ta
hand om.
• 1987 kom det stora paketet med ny Plan och bygglag och Naturresurslagen. Nu stod det i lagen att kommunerna
skulle ha en översiktsplan (ÖP) och den skulle omfatta både mark och vatten, åtminstone ”grunddragen”
i mark och vattenanvändningen..
• I samband med att de första ÖP:arna skulle var klara till 1990 så kom Boverket och Naturvårdsverket 1989
med en idébok ”Vattnet i kommunal planering”. Exempel på en mark- och vattenanvändningsplan för Åtvidaberg
visades där konfliktområden identifierades och behovet av helhetssyn i planeringen betonades.
• 1993 kom Boverkets Kust och hav i översiktsplaneringen: Här betonas igen att länsstyrelserna har en viktig
roll i att förmedla relevant planeringsunderlag och att vattnet är regionalt!
• 1996 Sveriges inträde i EU, där arbetet med ett ramdirektiv för vatten pågick. Boverket och Naturvårdsverket
kom med en ”verktygslåda” om Vattenplanering, en hel box med sektorsvisa handböcker samt en sammanfattande
syntes. Syftet med denna var att dels påvisa att vattnet inte fått den roll i de första ÖP:arna som det
var tänkt, dels påvisa vikten av samordning inom avrinningsområden och komma bort från detta att bara
åtgärda punktkällor..
• 1996 var också ett viktigt årtal för då kom den första större ändringen av PBL föregånget av prop 94/95:230.
Nu betonades att ÖP skulle hållas aktuell, miljöhänsynen förstärktes, miljö- och riskfaktorer skulle med och
främst, krav på mer MKB i planeringen. Detta var ju ett steg i rätt riktning eftersom konsekvenserna av olika
exploateringar och ingrepp skulle beskrivas och då måste man ta med vattnet också.
• 1999 kom Miljöbalken och ungefär samtidigt beslut om 15 nationella miljökvalitetsmål.
• Vattendirektivet blev klart 2000 och med dess svenska implementering 2004.
• Vattenmyndigheterna bildades 2004.
I början på 2005 kom tre parallella statliga utredningar:
• PBL-remissen: SOU 2005:77 Får jag lov? (Vattenfrågorna behandlas inte specifikt)
• MB-kommitténs slutbetänkande SOU 2005:59 (Samordningsfrågorna med PBL, dvs att vissa verksamheter
kräver dubbelprövning enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen har inte heller här behandlats
tillräckligt med konkreta förslag på lösningar)
• SOU 2005:113 om åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer (Här föreslås rättsligt bindande miljökvalitetsnormer
som ett sätt att precisera vattenkvalitet i ett visst vattenområde. Som en följd av detta kommer då att
gälla att planläggning och andra beslut enligt PBL inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds
eller att ett åtgärdsprogram inte följs.)