Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Vattenuttag
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-
4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning,
bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning
svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning
till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom
Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens
storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket
viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på
slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen
att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga
vattenuttag går.
Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2).
Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till
ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca
ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen,
men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag.
Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2).
Vattenrelaterade intressemotsättningar
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X
Bromölla X Som konkurrerande intressen vad gäller Bromölla kommuns vatten nämns bebyggelseintrssen, bevattningsintressen,
men även den stora massafabriken och finpappersbruket Stora Enso Nymölla AB som har stor påverkan
på det lokala vattnet (sid 3, del 2). Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd
med berörda intressenter viktigt (sid 14, del 2). Grundvattentillgångar och ytvatten, som utgör recipient, utsätts
för risker i samband med pågående verksamheter (sid 132, del 2).
Sölvesborg X Motstridande intressen gällande kommunens vattenområden nämns på sidan 91 (del 2). Här nämns i löpande
text fiske, recipient, friluftsliv, energiproduktion, försvaret och olika undersöknings- och kontrollprogram.
Möjligheter – Typområde 1, Grundvatten
Mellankommunalt samarbete
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X
Bromölla X Som ett av översiktsplanens första kapitel nämns mellankommunala frågor, vilket är noterbart. ÖP nämner att
det inom den fysiska planeringen finns behov av att samråda och samverka när det gäller bla miljövård, naturvård,
vattenplanering i vid bemärkelse, vattenplanering inom avrinningsområden, grundvatten inom Kristianstadslätten
och VA-frågor. Redan idag samarbetar Bromölla kommun med grannkommunerna ibland annat vissa
avloppsfrågor (sid 5, del 1). Som ett av kommunens nio mål med vattenarbetet nämns att Tillsammans med angränsande
kommuner utreda och säkerställa vattenmiljöerna t .ex Ivösjön med tillrinningsområden (sid 2, del 2).
Sölvesborg X
Ekosystemtjänster
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X
Bromölla X I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på ”solution multiplers”, dvs åtgärder som löser flera
problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena
under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2).
Sölvesborg X
Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom
lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2).
15