Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Bromölla: På sid 4-5 i översiktsplanens andra del beskrivs kommunens åtgärdsbehov uppdelat på ytvatten, grundvatten
och havsmiljö/kusten. En hel del intressanta åtgärder nämns och tyder på en medvetenhet om de problem som föreligger.
Alla åtgärdsförslag kan inte redovisas här, men vad gäller VA-frågor så kan nämnas att gradvis separera dagvatten och spillvatten
i kommunens kombinerade system och att begränsa kväveutsläppen från reningsverken genom efterbehandling i
reningsverken.
Ett åtgärdsbehov som nämns på sid 133 (del 2) är att utföra en fullständig inventering av enskilda avlopp och därefter
komma med anvisningar om förbättrad rening.
Diffusa utsläpp
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X Luftburen deposition av kväve och svavel, liksom läckage av växtnäringsämnen nämns som hot som utgörs av
diffusa föroreningar. Luftföroreningarna nämns dock som ett internationellt problem då majoriteten av nedfallet
härrör från utländska källor. Tillförseln av växtnäringsämnen sker bla genom spridning av handels- och stallgödsel,
felaktig hantering av bekämpningsmedel, infiltration av avloppsvatten från ledningar och infiltrationsanläggningar
och läckage från upplägg av stallgödsel. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen bedöms vara det
största hotet mot grundvattnet inom Kristianstadsslätten (sid 49-50, Vattenplanen).
Bromölla X Odlingsverksamhet, utsläpp från enskilda avlopp och dikningar ger upphov till olika former av diffus påverkan.
Under de senaste decennierna har nedfallet av försurade ämnen från luften kraftigt påverkat sjöar och vattendrag
i de norra delarna av kommunen (sid 7, del 2). Övergödning av mark och vatten genom tex jordbruksdrift
(sid 11, del 2).
Sölvesborg X ÖP beskriver den omfattande djurhållningens gödselhantering (ffa slaktsvin, kycklingar och mink) som påverkansfaktorer
på vattenkvalitén. Gödselhanteringen kan leda till nedträngning av nitrat till grundvattnet och
läckage av växtnäringsämnen till vattendrag och havet. Kommunen har även ett betydande överskott på fosfor i
stallgödsel, dvs det produceras mer än vad växtodlingen kan ta hand om (sid 10, del 1). På sid 85 (del 2) nämns i
text ett flertal punktutsläppskällor såsom industrier och fiskodlingar, samt diffusa utsläpp via bäckar som mynnar
ut i olika havsvikar. På samma sida listas i tabellform även kända utsläppsmängder av fosfor, kväve och metaller
till havet från Sölvesborgs kommun (sid 85, del 2).
Bromölla: Ett åtgärdsbehov som redovisas i ÖP (sid 4, del 2) knyter an till diffusa utsläpp från jordbruket och säger att vid
jordbruksdrift på inströmningsområden bör särskilt prövas möjligheten att ställa om till ekologisk odling för att minska
läckage till grundvattnet.
Sölvesborg: Kväveläckaget kan, enligt ÖP, minskas genom bättre stallgödselhantering. För att minska fosformängden
kan det bli nödvändigt att antingen minska animalieproduktionen eller transportera gödsel till mindre djurtäta områden.
Som alternativ nämns även möjligheten att omvandla gödseln till biogas för energiproduktion (sid 10, del 2).
Vattenuttag
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar
Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-
4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning,
bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning
svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning
till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom
Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens
storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket
viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på
slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen
att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga
vattenuttag går.
Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2).
Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till
ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca
ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen,
men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag.
Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2).
14